FET/IVF 2015 Maj

Hej! Jag hade mitt första äggplock idag, dom var lite oroliga för överstimulering hos mig med. Jag ska vara observant i helgen och se hur mitt hälsotillstånd ser ut. Hur mår du efter utplock? Jag mådde skit efteråt och fick stanna kvar en timme längre. Nu är jag mörbultad men en mer överkomlig smärta. Vi fick ut 25 ägg. hur många fick ni?

Tyvärr så har de flesta av oss flera misslyckanden bakom oss. VI är alla så otroligt starka som gång på gång orkar att resa oss och fortsätta. Kämpigt att kastas mellan hopp och förtvivlan, det måste vara det absolut jobbigaste och det som är allra mest psykiskt påfrestande i allt detta. 

Då när jag upplever att det är som jobbigast är ruvartiden, den är rent ut sagt ett helvete. 

Idag 2 rd med ett 5-dagars blastocyst, de andra 2 som dom hoppades kunna frysa igår gick ej så nu sitter vi här med en liten hopplöshet i allt detta. Känns som ännu ett misslyckande, hade känts så bra med ett eller två i frysen som ett plus.

Detta är vårt 3:e ivf försök, om det kändes tungt de andra gångerna vad kommer det inte kännas om man skulle misslyckas i detta?  Törs knappt tänka tanken. 

Vi är ALLA här inne riktiga kämpar!

Jag tänkte tills idag att vad bra med ett 5-dagars tillbaka, att det var ett plus på got vis. Men, det finns oftast ett men, nu när inte de anda klarade sig att bli frysta igår på dag 6 så får jag tanken att det vi fick tillbaka har stannat upp de med. Vet att hoppet inte är helt ute men det bara känns lite mindre hoppfullt. 

Ska såklart försöka vara glad över det som jag nu ruvar på även om det känns svårt. 

Usch , jag känner verkligen med dig :( vi har ett försök kvar och jag funderade precis över det du skriver. Dem har sagt att det ej är någonting fel på min man. Men det var mycket långt ifrån utredning till behandling, faktiskt nästan två år. så när vi skulle göra vår första sent i höstas så va det lite lågt antal så de blev icsi. när vi sedan gjorde vår andra behandling nyligen så gjorde dem också icsi utan att säga någonting till oss. Jag blev rätt paff och frågade varför man valt att göra detta utan att prata med oss. Och så sa dem att spermierna vid andra gången var jätte fina men att dem ändå valt att göra icsi. Man undrar ju faktiskt. Vart bor du? jag har hört så mycket gott om linnekliniken nämligen, bra pris och jätte snälla sägs det och dem har hög % av lyckade behandlingar. Stort lycka till önskar jag dig verkligen. 

Jag förstår att du är besviken. Jag delar din besvikelse. Fick också mens imorse. Nytt försök i aug/sep hoppas jag. Har inget i frysen. Nu är det bara att aktivera sina "stötdämpare". Engagera sig i något nytt som ger energi och som fyller på depåerna.

Vi kämpade också i fyra år. När vi sedan fick beskedet att vi behövde IVF för att få barn gick vi privat direkt (hade inte tid att vänta) och fick en son. Nu misslyckas vi med syskonförsök. Trodde att det skulle vara lättare denna gången eftersom vi redan har fått ett barn, men jag hade grymt fel. Det är lika jobbigt varje gång.

Tråkigt att man inte pratat mer med er. Att man gör ICSI kommer ju av manlig faktor. Vad underligt att man inte diskuterat det med er. Tyvärr är det väl så rent generellt i den offentliga vården att man pratar över huvudet på den som får vård.

Jag tycker att ni ska göra som vi! Rada upp lite sommarnöjen, njut av att inte vara gravid nu i sommar (och slipper oroa dig över tidigt missfall). Ut på cykeltur, dricka rosé på altanen/balkongen/uteserveringen, ha sex utan tanke på att skaffa barn osv. Ta nya tag efter sommaren. Skrapa fram till ett 3-pack, välj en riktigt bra klinik som pratar med er och hoppas på ett vårbarn istället! Kram på dig också!