• Blomster84

    FET/IVF 2015 Maj

    EricaSE83 skrev 2015-05-12 22:10:57 följande:

    Min mage gick inte tillbaka helt förrän mensen kom. Folk tror väl, passande nog..., att man är gravid så som man ser ut!

    Tack för omtanken. Livrädd att det ska bli samma igen men försöker även vara hoppfull inför nästa omgång.


    Ja visst är det komiskt att man ser gravid ut och man ser hur folk tittar menande på en medan man i själva verket helst vill skrika "nej jag önskar innerligt att jag var gravid men jag är bara grymt svullen efter att dom plockat ut en massa ägg, vilket gör ont som f*n, så jag kanske kan lyckas bli gravid den här gången!"
  • Blomster84
    josefinmarianne skrev 2015-05-12 22:21:24 följande:

    Jag har testdag på ruvardag 15, vilket är på söndag. Så sjukt nervös..


    Vad spännande! Snart är väntan över för er! :)
  • Blomster84
    Kingston skrev 2015-05-13 09:18:20 följande:

    Vilken resa du har gjort! Beundrar dig som orkar fortsätta trots allt som varit.

    Fanns det gånger då du kände "nu skiter jag i det här"? Hur hanterade du det isf?

    Vet inte riktigt hur jag skall göra för att fokusera på rätt saker. Är sämst på det där med sorg och blir lätt destruktiv i mitt tänkande.

    Vill inte hålla på med det här för alltid utan vill gå vidare och leva mitt liv som det är. Inte gå runt och tänka på allt som inte blev.... Så svårt!


    Nej jag har aldrig känt att jag vill ge upp. Men har svårt att glädjas åt andras graviditeter vilket man ju vanligtvis gör och det är jobbigt att försöka dölja för vissa och förklara för andra. Min första graviditet (när jag var 20) resulterade i en dotter som nu är 10. Folk har alltid sagt att jag ska vara nöjd med att jag iaf har ETT barn, vilket jag kan förstå. Problemet är att jag känner att genom att ha ett barn så vet jag också vad jag missar. Min mamma sa att det var mitt livs stora misstag att skaffa barn så tidigt men det var mitt livs bästa beslut. Efter det har det ju knappast gått nåt vidare.

    Med mitt ex så visade det sig att hans spermier hade 0% rörlighet men ändå blev jag gravid 5 ggr med honom. Dock slutade de 2 sista med utomkveds med 3 månaders mellanrum. Då var jag riktigt knäckt och kände att jag orättvist nog anklagade honom för dem inombords. Att det kanske var hans fel att det blev utomkveds. Komplett meningslöst och orättvist av mig, jag vet.

    Än värre blev det när en av mina bästa väninnor kom till mig en vecka senare och skrattandes berättade att hon bara råkat bli gravid med en kille på fyllan och undrade om jag kunde hänga med när hon gjorde abort samtidigt som min ex-man fick sitt tredje barn med sin nya tjej.

    Då kände jag att livet är så sjukt orättvist. Var väldigt låg i ett år ungefär men sen träffade jag min sambo och valde att göra slut med mitt ex då vårt förhållande blivit väldigt infekterat och destruktivt och börja om helt.

    Hur som helst, graviditeter och bebisar är fortfarande ett känsligt ämne. Men jag försöker tänka på allt positivt med att inte ha barn när det blir för jobbigt. Att jag o min sambo (har bara dottern varannan vecka) kan gå ut och äta eller gå på bio när vi vill, resa mer än många andra, slippa ligga dödstrött på soffan o somna vid nio varje kväll, ha kvalitetstid med varandra, laga mat tillsammans och äta när vi vill. Gäller nog att fokusera på de möjligheter som ges "barnfria" par och som andra kanske inte har. Låter säkert löjligt i vissas öron men det är det som får mig att känna att livet inte är över om vi nu inte skulle lyckas.

    Sen har jag och min sambo börjat med familjerådgivning för att lära oss kommunicera ännu bättre, framför allt med det vi går igenom nu. Så vi har ett extra "skyddsnät" om vi får svackor så vi inte tar ut det på varandra. Jag säger inte att det är lätt, alla har vi svackor såklart, men det känns som ett extra stöd.

    Hur hanterar du det när det blir för jobbigt?
  • Blomster84
    sanla skrev 2015-05-13 10:08:39 följande:

    Ja vilken resa. Beundrar din styrka att du går vidare. 

    Jag har bara haft ett utomkveds, och nog så jobbigt. Har försökt nu i va 2,5 år totalt och äldre blir man..

    Tror att man alltid hittar styrkan på något sätt även om man inte tror det för stunden? Att vi alla i de här trådarna kommer starkare ut på andra sidan en dag även om allt suger för stunden? Jag hoppas så iallafall...

    Jag som är vedskeplig har räknat ut att jag i år har det gått sju år av olycka och hoppas att den vänder just i år. Kan inte minnas att jag krossade någon spegel, men.. Fick en kronisk sjukdom, min mamma gick bort, en patienskada på två år med arbetslöshet och förlorad yrkeskarriär, och när man väl komma tillbaka igen hoppas vi ju iallafall att vi skulle ha tur med familjebildning, men icke...

    Hoppas verkligen 2015 blir vårt för oss alla...lycka till alla...

    Nu väntar en blastocyst i frysen i slutet av juni..


    Låter som att du haft det tufft de senaste många åren. Du är en stark kvinna!

    Är imponerad över hur många starka kvinnor (och män) det finns som orkar gå upp ur sängen varje dag. Alla dessa relationer som får den ena käftsmällen efter den andra men som ändå håller ihop och kämpar vidare.

    Hoppas det går bra med din blastis i juni. :) ska hålla tummarna för er! Tills dess kan du ju njuta av rosé i vårsolen eller nåt annat som förgyller livet lite. Kram
  • Blomster84
    iaeh skrev 2015-05-13 09:46:24 följande:

    Tack! :) Vill att tiden bara ska flyga förbi! Känns som en evighet till sista maj!


    Usch ja! Ruvartiden är det värsta. Denna evighetslånga väntan! Hoppas du hittar på en massa kul som kan få tankarna på annat och få tiden att gå fortare. Kram
  • Blomster84
    faith88 skrev 2015-05-13 10:48:35 följande:

    Hej allesammans!

    Hade återföringen i onsdags. Av 8 befruktade ägg hade bara ett fortsatt att dela sig. Kändes så tungt när dem sa det. Plus att skärmen inte funkade så vi kunde inte se själva isättningen av vårt embryo.

    Detta var vårt sista "gratis" försök dessutom.

    Känner att man vill skita i allt emellanåt.. men det är ganska svårt när man ser gravida lyckliga bekanta omkring sig hela tiden.. :(


    Låter som ett jobbigt besked att få... Hoppas ert lilla embryo är en riktig liten dunderdelare som stannar kvar nu :) Än så länge finns det hopp. Stor kram
  • Blomster84

    Vi har insättning imorgon. Ser verkligen fram emot det! Vi ska få tillbaka en blastis.

    Det ska bli kul att se om vi får några till frysen också.

    När plussade ni som fick tillbaka en blastis?

  • Blomster84
    Gina43 skrev 2015-05-15 12:20:56 följande:

    Spännande!! Hoppas att ni får fint resultat!

    Jag plussade på RD9 (första testet) vid min förra behandling. Det var inte ett jättestarkt plus, men tydligt. Jag hade känt lite stickningar i äggstockarna då (pga hormonstegringen), så jag misstänkte att jag var gravid.

    Nu är jag på RD5. Ska köpa lite tester idag.


    Vilka tester kör du med? Jag köpte clearblue förra gången och testade innan testdag. Dock lyckades inte det försöket.
  • Blomster84
    Vincents mamma skrev 2015-05-15 16:43:21 följande:

    Jag plussade ju redan på ruvardag 4 denna gång men det är nog i tidigaste laget


    Hoppsan! Det var tidigt! Vad skönt att plussa så tidigt så man slipper vänta så länge. Varje dag känns ju som en evighet när man ruvar
  • Blomster84

    Så nu har vi satt in en fin liten blastis. Testdag den 30/5. Evigheter tills dess.... Suck!

    Men, vi fick tre blastocyster till frysen. Evt 4. Känns fantastiskt!

Svar på tråden FET/IVF 2015 Maj