Jag inväntar mensen som bör komma nu i början av veckan så då kör vi igång med det korta protokollet . Är taggad som tusan att komma igång men samtidigt lite nervös över hur man kommer må under resan med alla biverkningar . Detta är vårt första ivf men har en 4 åring som kom till på naturligt sätt efter flera års försök.
Har nu börjat med det korta protokollet. Sprutade Elonva i fredagskväll och på tisdag är det orgalutran som jag kör igång med. UL den 15e och ev ägguttag den 18e.
Igår tog jag Ovitrelle, idag är det vila från sprutorna och imorgon kl 09 är det ägguttag ???????? supertaggad men samtidigt lite oro! Har inte känt något under denna resan förrän 2 dagar sen då jag kände svullen som en valross o öm i magen.
Nu var det gjort; 16 Ägg fick dom ut. Själva ingreppet var inte så farligt som jag trodde. Men efteråt är jag öm och det gör ont i magen när jag går .. tur jag tog ledigt imorgon oxå. Kliniken skulle höra av sig imorgon o meddela hur det har gått... har en preliminär för insättning på tisdag.
Fick besked om att 15/16 Ägg hade blivit befruktade. Känns helt fantastiskt! Men nu återstår det 3 dagar till insättning så får vi se hur många som är kvar i matchen ;)
I tisdags satte dom "äntligen" in ett perfekt ägg =) Det man har väntat på så länge.
Att få se den här lilla pricken på tv-skärmen var så känslosamt.. Man fick så mkt hopp och kärlek i kroppen när man fick se den lilla pricken som KANSKE kan bli en liten bebis. Helt otroligt hur allt funkar!!
Fick verkligen bita mig hårt i läppen för att inte bryta ihop för mkt, känslosam som man är haha. I bilen hem gick det däremot inte att hålla tillbaks längre...tårarna slutade aldrig komma. Sån lättnad att ändå ha kommit så här pass långt - om man får säga så, även fast inget är 100 ännu. Så fick man ändå en riktig energiboost!
Att vi ändå matchade varann känns så bra- då det är det som vi har varit lite rädda för..
Fick ett mail att dom kunde frysa in 5 st embryon. Känns oxå bra!
Nu är det bara att vääääänta som gäller. Nationaldagen är det gravtest som gäller för mig.
Måste ha andras tankar känner jag. Är idag på rd14 efter ett 4-celligt 2-dagars, har td på lördag egentligen men har ju dåligt tålamod så har tyvärr tjuvtestat även om man inte ska det..
Är gravid, plussat med två test idag på vår testdag, är så lycklig, så svårt att ta in trots alla symtom jag har. Efter fem års kämpande så äntligen lyckades vi på första IVF-försöket.
Precis innan jag plussade så hade jag lite små blödningar... Kliniken trodde att det kunde bero på lutinus tabletterna , att det kunde bli lite irriterat av den staven som man förr upp tabletten med . Men nu dom sista 3 dagarna så blöder jag ganska så mkt , har behövt använda tampong ! Då var jag nästan aäker på att det hade blivit missfall... Men enligt gravtesterna så är det fortfarande plus. Är det missfall på G som gör att jag fortfarande blöder?! För lutinus tog jag sista pillret i lördags kväll.. Den 29e ska vi ner till kliniken för att göra UL. Man blir galen av den här väntan..vill veta helst NU på en gång om detta kommer att gå vägen eller inte.
Plussade som sagt 6/6, men hade blödningar redan innan och som fortsatte i drygt 2 v.. sen började krampattackerna i magen komma. Fick gå hem från jobbet för jag kunde knappt gå, ringde kliniken o dom ville gör vul för att dubbelkolla så att det inte var utomkveds. Men inget ovanligt visades, dock som väntat ingen växande graviditet.. Men dom kunde ej heller utesluta utomkveds, hann ta ett blodprov för att kolla av hormon värdet som kunde visa om det var utomkveds eller inte. På vägen hem kom nästa krampattak, denna gången mkt värre och jag trodde verkligen att jag skulle tuppa av . Sån smärta i livmodern o vänster äggledare att jag kunde knappt stå/gå/sitta, yrsel som aldrig förr, illamående och svettades massa. Vi åkte hem för att åka till akuten men då hadesmärtan gått ner men dom tog ändå ett vul och hittade inte denna gången heller något onormalt.
Kvällen efter kommer 3e attacken.... smärtan hade verkligen segrat till max. Nu kom jag knappt ur bilen på akuten och bara skrek som att jag hade blivit knivhuggen . Jag grät verkligen som ett barn där inne i salen o när jag grät så gjorde det så j×vla ont. Så fort dom rörde vid magen skrek jag högt! Med ett vul kunde dom nu konstatera att äggledaren hade brustit och vätska hade kommit in i magen. Det blev operation på stört! Dom tog bort den vänstra äggledaren och nu försöker man komma tillbaka efter operationen.
Kunde aldrig tro att en själv skulle drabbas av utomkveds - det är den värsta smärtan jag varit med om! Önskar verkligen att ni alla andra slipper gå igenom något sådant. Hela den här resan börjades alldeles för perfekt, det sa jag redan till min sambo efter alla hormoner, man bara väntade på något hinder...
Nu vill jag bara tillfriskna fort och att min mens blir regelbunden igen så vi kan göra ett nytt ivf i höst sen ????