Så rädd för missfall
Jag tycker det är så plågsamt med dessa veckor. Deppar ihop totalt & börjar intala mig att jag bör räkna med ett missfall för att inte bli besviken :/
Inlägg från: hsh
|
-
-
Ja, förhoppningsvis går det ju bra men finns ju allt annat än garantier på det. :-/ När min sambo säger det till mig så brukar jag säga "Det vet inte du, jag vill inte höra det!" Då säger han "Nähä, okej då. Det kommer inte gå bra!" Sen skrattar man åt sin egen överdrivna oro, men den finns ju där ändå. Jag läser solskenshistorier och hoppas, men när oron väl väller över så är den svårhanterlig. Det värsta är nog att man har så få att prata med, i vardagen. Min sambo är den enda som träffar mig dagligen som vet om det. Jag hatar hemligheter. Det ligger inte i min natur att bära saker i tystnad. Föredrar att vara öppen om saker. Men inte ens min familj får veta förrän vi har fått nått sorts kvitto på att det ser bra ut. .AnneliR skrev 2015-05-19 12:53:08 följande:
Men! Jag förstår dina tankar, tänker ibland likadant för att slippa bli besviken om det skulle skita sig.. Samtidigt kan jag komma på mig själv att fundera på barnvagn och andra barnprylar, redan liksom?! Jag tror allt kommer gå jättebra för dig, mig också och alla andra i tråden :) styrkekramar
-
Ja, samma här. Jag har dragit det så långt att jag sett det som att han inte blev ledsen av miaafallet, men det blev han väldigt illa berörd utav. Man är ju lite så att syns det inte så känns det inte, men dom hanterar det ju bevisligen annorlunda. Vi gråter och pratar, de sköter "chill-biten"/se det positiva. Jag har mitt 9e juni så vi har våra ganska nära varannAnneliR skrev 2015-05-19 13:16:55 följande:
Känner igen det där så väl. Min sambo säger bara att det blir som det blir, känns lite jobbigt att han klarar av att bry sig så lite, känns så iaf. Jag har berättat för min syster att jag är gravid, ingen annan. Har inte heller nån att bolla alla känslor med känner jag, är skönt att kunna skriva här :) vi väntar tills v 12 innan vi säger något, har ju som sagt vul inbokat den 11:e juni, tö kan boka in ett till i vecka tolv också för att vara helt säker. Så länge inga färgade flytningar/blod kommer är jag lugn. Längtar med blandade känslor till ultraljudet om några veckor. När hade du ditt?
Jag tänker att det kan dö ändå, utan att det märks. Inte för att jag upplevt det direkt då jag fick ett MF inte MA men ändå. Jag hatar att man är nästan symptom fri, hade känts bättre att verkligen känna av att man är gravid!
-
Jag har beställt min första bebisbody. En "Keep calm, my dad is superman" :p Förra graviditeten köpte jag en doppler i v.7 Hann ju aldrig använda den. Men ja. Jag hoppas att man inte jinxar på nåt sätt genom att ändå "dras med" i graviditeten, för då blir det svårt för mig som är dagdrömmare av rang. Mm, samma här. Jag vill bara prata om barn, missfall, plus på stickan osv. Har ingen i min närhet som kan stå för det umgänget egentligen, då jag inte har vänner som försöker få barn just nu.Aqq1 skrev 2015-05-19 14:33:59 följande:
Precis så säger min sambo med. Känner precis som er med att tänka att jag ändå kommer få mf och andra sekunden att du fundera på vagn osv. Visst känner man sig ensam i det hela, i verkliga livet känns det som att jag är så ensam om att få missfall och oron tar upp alla tankar hos mig med ofta, såå jobbigt.
-
Jag tänker att nån gång får jag väl användning av den, om inte denna gång så nästaAqq1 skrev 2015-05-19 15:02:01 följande:
Jag vågar inte köpa nånting, fast jag vill såå gärna men vet ju att det inte påverkar överhuvudtaget egentligen. Drömmer desto mer haha Nä jag har en vän från föräldragruppen med sonen, som försöker men hon valde att göra abort förra året efter en planerad graviditet då hon insåg att det nog blev för jobbigt med så tätt mellan barnen, helt galet enligt mig, och jag har så svårt för de, det känns så himla orättvist. Annars är och var jag först med att skaffa barn bland mina vänner.
Men försöker undvika det såklart. Oj, det kändes dramatiskt. Jag tror inte många hade gjort det, om man ändå ville ha barn. Är inte så att man är säkrad att bli gravid när man vill.. Jag gjorde abort för tre år sen ungefär, med en annan än min sambo, ångrar den inte då jag inte ville ha barn med den personen. Men efter aborten är det som att min barnlängtan eskalerat, rejält!
-
Lite så i min mening också. En bekant gjorde abort då "hon ville ha en sommar till att festa & ha kul på" då dom blev gravida "för tidigt" (ville bli gravida på hösten). Märkligt tycker jag. Jag älskar aborträtten men det känns ju som lite korkat på nåt sätt.Aqq1 skrev 2015-05-19 15:33:07 följande:
Nä jag har inget emot abort så, men att välja att jag gör abort nu oså blir de lagom om fem månader istället är helfel enligt mig när man valt att inte skydda sig (om omständigheterna omkring är ok). Känns så orättvist att vi då som så gärna vill behålla inte får. Menmen så är det. Klart du kommer få användning för den
Åh, vad jag är trött. Äter, ligger i soffan, äter, ligger i sängen. :p Mångsidig vardag redan i v.6 , det bådar gott. -
Nu kom mitt morgonillamående! Och även en lättare förkylning.. Ont i halsen. :/ Intressant hur snabbt immunförsvaret går ner. Förra gången fick jag magsjuka ganska snabbt efter att jag plussade.
-
Hej och välkommen, grattis till plusset. Jag har hört många som får behålla sitt på tredje försöket. Men rädslan kommer vara där i vilket fall som helst. Har du tänkt boka in tidigt ultraljud? Det har jag gjort för att ha "delmål" så man kan tänka att man snart får veta. Dock väntar jag ändå tills vecka 9, vilket är 9e juni. Räknar ner dagarna.fruannie skrev 2015-05-20 06:14:21 följande:
Får jag va med?? Jag plussade igår då jag dragit på att testa ett tag för jag orkar inte med väntan. Hade väl inga tvivlet innan då mensen var sen och tuttarna började ömma. Men på nåt sätt var den där sista bekräftelsen för definitiv och jag ville vänta. Men i går på 4+6 tog jag tag i det och fick två fina streck.
Hade missfall i okt 5+6 och i januari 7+2. Är just nu livrädd och bara går o väntar på att börja blöda.
-
Frös som en tok inatt, hade värmefilt på full fräs, tjocksockar samt långärmad tröja. Vaknade med halsont och illamående. Varit lite halvdålig i magen även.. Sjukanmälde mig och ligger nu i sängen. Har ingen som helst matlust, vill bara äta glass och annat skräp. :/ Jag är lite orolig över min köldkörtelnivå. Den var låg tidigare men ej gräns nivå så jag fick ingen utredning men är rädd att det ska påverka min graviditet ..
-
Jag städar på sjukhus, vilket är ganska tungt. Utsätts också för mycket bakterier vilket gör mig ganska nervös.. Jag reagerar mest på min egen andedräkt just nu. Haha. Men kan tänka mig att du påverkas mycket av hemtjänsten med lukter där. .AnneliR skrev 2015-05-20 07:49:21 följande:
Lite nyfiken, vad jobbar alla med här inne? :) tungt jobb eller lätt? Jag jobbar inom hemtjänsten och känner att det kan vara lite jobbigt ibland pga alla olika lukter, är mkt känslig för äckliga/starka lukter och just nu är det typ 100 gånger värre!