Välja mellan kärleken och barnet?

Visst kan det dröja - jag var själv 36 år då jag blev gravid igen men då hade jag varit ihop med pappan 4 år och vi beslöt tillsammans om graviditeten. Jag tycker att det är oschysst att tvinga någon att bli förälder om han inte vill och det är en dålig start på ett gemensamt föräldraskap oavsett om man fortsätter leva ihop eller inte. Men det är mer förståeligt att man behåller barnet även om pappan är tveksam om man själv är gammal och kanske inte får fler chanser. Är man 27 år så har man förhoppningsvis många fertila år kvar.

TS säger att hon vill ge killen hon varit ihop med i drygt en månad en chans att fundera på om han vill bli förälder ihop med henne, hur man nu kan avgöra det utan att känna nån - men samtidigt gör hon klart för oss att hon vill behålla barnet oavsett vad killen säger och då bestämmer hon över resten av den killens liv.

Jag hade inte velat att nån annan tvingade mig att bli mamma!

TS har ju redan bestämt sig och vill egentligen bara prata av sig och få de "rätta svaren" som stämmer med hennes vilja att fortsätta graviditeten. Jag hoppas att killen känner att han vill bli pappa och att allt går bra i fortsättningen, men jag tycker det är fel om TS beslutar över killens huvud och inte låter honom bestämma över sitt liv.

Ja, TS ville ju inte diskutera den delen med att skydda sig skrev hon i trådstarten, så det kan ju vara så att det är hennes fel att hon blivit gravid och killen trodde hon hade skydd - det framgår ju inte! Det finns till och med tjejer som säger att de har skydd (som sen helt otippat inte fungerar) för att de vill bli gravida. Det finns tjejer som påstår att de inte kan bli gravida och sen blir det ändå.

Och att killen har lika mycket rätt att bestämma då ingen av parterna skyddat sig men båda två ska bli föräldrar måste väl ändå vara det schysstaste!

BS. Om en kvinna påstår att hon tar p-piller eller nåt annat och att hon inte har könssjukdomar så litar mannen på att hon talar sanning. Det finns egentligen ingen tidsgräns för då man kan känna att man sluta med kondom och vara helt säker - så då måste man ha kondom även i långa förhållanden varje gång man har sex. Och det har folk inte.

Och om en kvinna inte vet om hon är redo att bli mamma el inte eller om mannen hon ligger med är redo att bli pappa så är det väl fruktansvärt viktigt att hon ser till att skydda sig - annars får hon kanske gå med på att göra abort då.

En abort innebär inte att man aldrig kan bli gravid igen. Men ett barn förändrar hela livet. Amen!

Exakt!

Det var precis det han kom fram till också när han väl tänkt färdigt oh kommit över känslan av "vad ska mamma säga"

Jag har aldrig kunnat föreställa mig att vara tillsammans med någon i flera år innan man går vidare, jag tror inte jag skulle stå ut utan det skulle nog falla inom ett år om det inte fanns plan på familj nästan från början. Det är ju familj jag vill ha, jag har inget intresse av att bara vara ett par jättelänge först. 

Aldrig tidigare har jag lyckats hitta någon som känner lika dant, men nu äntligen har jag visst det

Jag ändrar i trådstarten så alla vet att problemet är borta nu.

För er som vill fortsätta diskutera sexualmoral eller lämplig ålder att inte göra abort så finns ju tråden kvar, men jag tror jag lämnar den nu.

Tusen tack för stöd!

Låter mer som du planerat denna graviditet. Tyvärr men killar/män tänker inte som vi gör. Så kan nog känna att du har lurat in honom i detta.