• mooonwalker

    Avsaknad av spermier

    askyfullofstars skrev 2019-07-01 22:04:33 följande:

    Vill uppdatera tråden med att berätta att vår efterlängtade flicka som blivit till via donation har kommit. Finns inga ord för kärleken som uppstått. Barnmorskan berättade att hon aldrig sett en man vara så engagerad i sin frus förlossning och att han blev helt tagen vid hennes ankomst.

    Aldrig sett min make såhär. Han är helt såld och kär.

    Resan hit har varit tuff men jag skulle göra om den 100 ggr igen. Vår flicka är en kopia av donatorn (av hans babybilder) men det stör oss inte det minsta. Jag stör mig inte ens på att hon inte liknar mig det minsta av det man kan se. Hon är en egen person som vi älskar oerhört mycket.

    Lycka till alla som står inför beslutet. Jag var där och inser att jag hade missat allt detta pga rädsla för ovissheten. Är så glad att jag vågade! :)


    Stort grattis! Tack för att du delar med dig, det ger en annan lite hopp. Jag hoppas att någon gång jag och min man får gå igenom det ni just har fått vara med om. Just nu känns det dock väldigt avlägset. 
  • mooonwalker
    askyfullofstars skrev 2019-07-04 11:20:50 följande:

    Tack för alla grattis! Jag kommer fortsätta följa tråden och heja på er. Hur är status på er som är aktiva i tråden?

    Moonwalker, hur gick din andra insemination?


    Vår andra insemination misslyckades också. Känns som om jag aldrig kommer att bli gravid. Det enda som är positivt är att vi redan har betalat för fyra inseminationer, så nu får vi iaf valuta för pengarna...
  • mooonwalker
    askyfullofstars skrev 2019-07-08 02:02:15 följande:
    Vilka kämpar ni är.

    Körde du ostimulerat? Hoppas det går vägen snart. Håller tummarna!
    Ja, vi kör ostimulerat. Jag frågade kliniken när jag ringde och meddelade att det hade misslyckats om det skulle vara bättre att köra stimulerat, men barnmorskan jag pratade med trodde inte det eftersom jag får utslag på ägglossningsstickorna. Hon föreslog dock att vi skulle träffa läkaren för ett möte där vi kunde diskutera, men hon är på semester och då skulle vi behöva vänta två månader till nästa försök. Vi missar en månad pga att de har sommarstängt. Ja, sen är det ju klart att vi kan missa flera om min ägglossning kommer på en lördag.
    Anonym (Flera försök) skrev 2019-07-08 10:33:34 följande:

    Moonwalker: du kommer att bli gravid. Två försök är inte mycket. Jag har två barn via insemination. Det krävdes 5+6 försök. Helt normalt men oändligt tröttsamt (och dyrt....).


    Det känns både bra och oroväckande att du skriver så. Jag hoppas verkligen inte att det behövs så många försök... Jag vet att två gånger inte är så många försök, men när vi har försök få barn i så många år blir man ju väldigt uppgiven när det inte fungerar trots att vi använder donerade spermier. Gjorde ni privat i Sverige?
  • mooonwalker
    Aldrigensamalltidensam skrev 2019-07-15 19:38:59 följande:

    Hej på er! Jag skrev här i tråden i höstas efter att vi hade gjort pesa/tesa och det visade sig att det inte fanns några spermier. Har dock följt tråden ändå, kul att höra att några av er har fått barn eller ska få barn!

    För oss har det gått upp och ner sen vi fick det slutgiltiga beskedet. Många av våra vänner är inne på barn nummer två och då gör det på något sätt extra ont att vi inte ens kan få ett barn? Varför finns det inte ens en liten spermie? Känns så orättvist. Men jag förstår ju någonstans att det blir bra med ett barn som biologiskt sätt inte är min mans ändå, såklart, men är svårt att skaka av sig orättvis-känslorna.

    Vi har lite smått börjat fundera på om det ändå kan vara värt att lägga de där pengarna på att testa micro-tese. Är ju stora pengar om det inte fungerar, men värt om det gör det. Det som känns tufft är att man inte vet alls om det funkar? Finns ju ingen statistik eller något som säger det ena eller andra, vilket stör mig så. Hur många här inne har lyckats/inte lyckats med micro-tese? Ni som lyckades hitta något, kunde de säga varför de inte hade hittats tidigare?

    Vill avsluta med att säga att den här tråden är guld. Så fin och ärlig. Många ställen med ofrivilligt barnlösa är bara så deppig att läsa, här känner man mest en samhörighet!


    Jag vet precis hur det känns med orättvisan. Jag träffar ju många människor via mitt jobb som får/fått barn som inte alls känns värda att skaffa barn, som tex blivit gravida av misstag och lever ett destruktivt liv där jag vet att barnet inte kommer få en bra uppväxt. Eller kvinnor som får sitt elfte barn där ingen av föräldrarna arbetat en dag i sina liv i Sverige och bara lever på bidrag. När barnet är fött blir de inte ens glada. Ska de få ytterligare ett barn och jag inget? 

    Det måste vara svårt att bestämma om ni ska göra micro-tese eller inte. Det är ju väldigt mycket pengar och även om de hittar någon spermie är det ju inte säkert att det  lir något barn för det. Men om ni beslutar er för att göra operationen så vet ni ju till 100 %. Om de inte hittar något så kan ni kanske lättare gå vidare och om de hittar något så kanske ni kan få ett gemensamt biologiskt barn! 

    I min mans fall vet inte läkarna varför han har azoospermie. Han har inget genetiskt fel och han har inte varit med om någon olycka.
  • mooonwalker

    Hej allihopa!

    Hoppas att alla har haft en fin sommar. Hur går det för er? Ontopic, har du fått din bebis?

    Vi skulle ha gjort vår tredje insemination nu efter sommar, men kliniken hade missat att beställa spermier, så det blev inget. Ursäkten vi fick var att läkaren var helt säker på att jag skulle bli gravid snabbt, så de beställde bara för två försök. Det gör mig väldigt ledsen, dels för att de har gjort fel och vi nu måste vänta ytterligare en månad men också för att om de nu trodde att vi hade så bra chanser, varför lät de oss betala ett paketpris för fyra gånger? De ville alltså bara få ut så mycket pengar från oss som möjligt... Jag förstår att de vill tjäna pengar, men att tjäna pengar på folks olycka är bara sorgligt.

    Vi kommer iaf bli kompenserade för deras fel.

  • mooonwalker
    Ontopic skrev 2019-08-21 08:39:07 följande:
    Men fy vad dåligt av kliniken! Det förstår jag att du blev ledsen för och att ni behöver vänta extra på att försöka pga detta. Allt i världen handlar om pengar känns det som, tom i denna situation. Helt galet!! Jag hoppas de erbjuder er en bra kompensation!

    Min bebis har dock valt att inte komma ut än, beräknad 18/8. Så nu går vi på övertid...
    Jo, jag tycker att de har gett oss rimlig kompensation, så det känns ju lite bättre. Men det enda vi vill är ju att få bilda en familj så då känns kompensationen så sekundärt. Jag hade ju tusen gånger hellre blivit gravid än fått en kompensation. 

    Spännande! Vet ni om det ären pojke eller flicka? Har du några tankar kring förlossningen? Jag jobbar ju på förlossningen och BB så jag har hand om nyblivna familjer hela dagarna. Jag tror att du kan vara glad att bebisen har hållit sig inne, för nu är de flesta i personalen tillbaka från semestern. Våra chefer sa innan sommaren att det kommer att bli en bra sommar för antalet kvinnor som är inskrivna på mödravården och beräknas föda i sommar är extremt lågt. Men så läste jag på nyheterna förra veckan att det har fötts rekordmånga bebisar i sommar... Så ja, det har verkligen varit fullt upp i sommar =)
  • mooonwalker
    Ontopic skrev 2019-08-21 11:44:40 följande:
    Man hade ju gett allt i världen. Jag hoppas det blir er tur vid ert nästa försök. Det jobbigaste i resan tyckte jag var väntan hela tiden...

    De har sagt flicka så vi får se om det stämmer när bebis väl bestämmer sig för att komma. Jag jobbar ju i förskola och har tyckt det kan ha varit påfrestande under resans gång med tanke på att man aldrig får ?vila? från barn. Hur upplever du med tanke på ditt jobb på förlossningen? Min barnmorska sa att det skulle födas många bebisar här i augusti, hoppas man får plats :)
    Jo, det kan kännas jobbigt ibland när alla runt omkring en får barn. Extra jobbigt när de som inte vill ha barn, tex nu finns det en familj på min avdelning där de är sååå besviken att det är en flicka. De hade verkligen velat ha en pojke. Pappan vägrar att ta i barnet. Så fruktansvärt.

    Ja, väntan är typ det värsta. Var enda gång det inte blir något och så vet man att nu är det bara att vänta. 

    Idag var/är det kaos på avdelningen. Redan innan lunch var det fullt och inga familjer som ska gå hem. Innan jag gick från jobbet så börjades familjerna läggas två och två på samma rum! Läkarna pratade om att i värsta fall får de lägga familjerna på hotellet mitt emot sjukhuset... Det ska bli spännande att se hur de har gått imorgon när jag kommer till jobbet. Jag tycker verkligen synd om familjerna.
  • mooonwalker
    Ontopic skrev 2019-08-22 19:54:42 följande:
    Usch så fruktansvärt! Svårt att stå bredvid i den sitsen man sitter i.. Egentligen hade man ju bara velat ?skälla ut dem? och skrika att de borde vara tacksamma. När man själv drömmer om att få ett barn.. Galet att det är så kaos! Men vad gör man när det är sån brist på plats? Verkar vara så olika beroende på när man föder. Vissa beskriver att det varit så lugnt och övervakat av barnmorskor och sköterskor medans andra beskriver att de upplevt stress och en otrygghet.. Man önskar ju att alla hade fått samma upplevelse :)

    Om man bara visste att det fanns en garanti att lyckas med, då hade ju väntan blivit lättare att hantera. Ovisshet och väntan, usch!! Hur många försök är det ni har gjort nu igen?
    Vi har gjort två försök. Vi har betalat för fyra, så två kvar...

    Vissa familjer blir ju jättesura över att man kanske inte har tid för dem eller att de måste dela rum eller byta rum, medan andra är jätteförstående. Tyvärr är det många som tror att de bor på hotell, de ringer på personalen för att vi ska hämta vatten eller ta hand om barnet. Vissa förstår verkligen inte att barnet är deras eget ansvar.  Att svara på de ringningarna tar mycket tid från andra som kanske behöver mer hjälp.
  • mooonwalker
    askyfullofstars skrev 2019-10-23 17:44:41 följande:
    Hur går det för dig? Lyckades någon av inseminationerna?
    Nej, ingen av inseminationerna lyckades... 
  • mooonwalker
    Kallamakka skrev 2020-05-13 18:53:53 följande:
    Nej inte ett, men två missfall efter det vi har extrem otur verkar det som, men nån ska väl ha det med. :-P

    Vi har gjort IVF nummer två nu, har 4 ägg i frysen som väntar på att användas.

    Hittills har vi hunnit med sju insättningar. Skam den som ger sig!

    Skönt att höra att allt är bra!
    Hej igen!

    Ja, skam den som ger sig...

    Jag beklagar missfallen, hoppas att ni får göra ut redning snart. Har du fått prova någon medicin såsom Trombyl, Fragmin eller prednisolon? Eller jag gissar på att de vill göra utredningen först?

    Vi gjorde klart vårt paket med inseminationer med donatorsperma, men jag blev inte gravid en enda gång. Varje gång det var dags hade jag sådan himla ångest och hade blandade känslor om jag ens ville att vi skulle lyckas eller inte. 

    Sen hade vi ett möte med Göran på Carlanderska och vi fick ett sådant himla bra intryck av honom! Han föreslog att vi skulle göra en TESA istället för microtese, vilket vi gjorde och han hittade spermier. Han använde dock inte bara en nål utan något slags att verktyg som var kraftigare. På så sätt fick han ut spermier, men inte tillräckligt för att frysa. Jag fick tillbaka ett embryo som inte tog sig och inget klarade sig heller till frysen. Alla embryon såg jättefina ut fram tills dag fyra tror jag, men sen var det som att alla bara dog, inget utvecklade sig till blastocyster. Nu är vi ingång med ytterligare ett försök, jag har dock jättelåg dos Gonal F vilket oroar mig. Jag vill ju få ut så många ägg som möjligt för att öka våra chanser, men läkarna är jätteorolig för överstimulering.
Svar på tråden Avsaknad av spermier