Avsaknad av spermier

Hej igen!

Ja, skam den som ger sig...

Jag beklagar missfallen, hoppas att ni får göra ut redning snart. Har du fått prova någon medicin såsom Trombyl, Fragmin eller prednisolon? Eller jag gissar på att de vill göra utredningen först?

Vi gjorde klart vårt paket med inseminationer med donatorsperma, men jag blev inte gravid en enda gång. Varje gång det var dags hade jag sådan himla ångest och hade blandade känslor om jag ens ville att vi skulle lyckas eller inte. 

Sen hade vi ett möte med Göran på Carlanderska och vi fick ett sådant himla bra intryck av honom! Han föreslog att vi skulle göra en TESA istället för microtese, vilket vi gjorde och han hittade spermier. Han använde dock inte bara en nål utan något slags att verktyg som var kraftigare. På så sätt fick han ut spermier, men inte tillräckligt för att frysa. Jag fick tillbaka ett embryo som inte tog sig och inget klarade sig heller till frysen. Alla embryon såg jättefina ut fram tills dag fyra tror jag, men sen var det som att alla bara dog, inget utvecklade sig till blastocyster. Nu är vi ingång med ytterligare ett försök, jag har dock jättelåg dos Gonal F vilket oroar mig. Jag vill ju få ut så många ägg som möjligt för att öka våra chanser, men läkarna är jätteorolig för överstimulering.

Tack! <3

Jag hoppas verkligen att det är vår tur nu.

Igår var en riktigt jobbig dag. Fick reda på att SEX kvinnor på mitt jobb är gravida... 

Det blev ingen graviditet den här gången heller.

Men vi fick TVÅ blastocyster till frysen! Jag tror inte att vi hinner med någon återföring innan sommaruppehållet. Men jag är ändå glad för detta är vår mest lyckade behandling någonsin. 

Hej alla!

Har läst denna tråd många gånger men aldrig skrivit innan. Igår genomgick min kille PESA/TESA och vi fick det tråkiga beskedet att inga spermier fanns att hitta.

Vi började försöka för två år sedan 2018, då med allt hopp såklart. För ett år sedan ansökte vi om hjälp efter ett helvetesår av försök, pendling mellan hopp och förtvivlan varje menscykel. Då jag har oregelbunden mens/PCO började vi några månader med Letrozol innan fullständig utredning. Fick regelbunden cykel men såklart blev vi inte gravida. Under våren 2020 fick vi det hemska beskedet att det fanns 0 spermier i spermaprovet. Blev så otroligt chockad, speciellt då det redan fanns en förklaring, ett ?fel? på mig som kunde förklara svårigheten att bli gravid.

Vi ska nu i första hand gå vidare med genanalys för att se eventuella fel på Y-kromosomen. Väntar även svar på PAD efter TESA. Därefter tänker vi prova med Micro-TESE. Jag har dock inget hopp alls att det kommer fungera, har inte läst om någon det har gått bra för.

Vi har börjat närma oss tankarna på spermiedonation, och jag är så glad att läsa i tråden om de det har fungerat för. Det är bara så otroligt sorligt och jag är bottenlöst ledsen. Kommer behöva sörja detta länge. Ville bara skriva av mig. Kram på er alla.

Spännande, lycka till! Är allt igång hos dem, även under sommaren?

Själv väntar jag på remissen fortfarande, den skickades i maj och lär nog inte få en tid närmsta månaderna heller. Så här händer det ingenting.

Spännande, lycka till! Är allt igång hos dem, även under sommaren?

Själv väntar jag på remissen fortfarande, den skickades i maj och lär nog inte få en tid närmsta månaderna heller. Så här händer det ingenting.

Hej allihopa!

Vet inte riktigt hur jag ska skriva detta, men jag är gravid!

Som jag skrev i mitt tidigare inlägg var vår senaste IVF vår mest lyckade eftersom vi fick två embryon till frysen. Färskförsöket innan sommaren misslyckades, men för ungefär två veckor sedan fick jag tillbaka ett av våra frysta embryon och för några dagar sedan testade jag positivt. Vi har även ett embryo kvar i frysen. Vi har nog lagt ut nästan 200.000 kr och gjort totalt fem IVF försök (två micro-TESE i Stockholm vilket räckte till tre försök och två PESA i Göteborg). Jag har aldrig i hela mitt liv varit gravid tidigare och nu har jag tagit två test som båda visar positivt. Kan inte riktigt förstå detta...

Nu hoppas jag verkligen att det här går hela vägen! 

Tack så jättemycket!

Just nu känner jag mig väldigt orolig för att jag inte har så mycket gravid-symtom. Jag borde bara vara glad över att må bra och inte ha massa jobbiga symtom, men eftersom jag varken mår illa, har någon halsbränna eller ömma bröst så känner jag mig inte gravid. Jag längtar så himla mycket till ultraljudet för att få se att det verkligen är något där inne!

Jag känner med dig! Men jag kände inget speciellt heller sådär i början. Det är så olika från person till person, kräktes aldrig ja du vet sånt där som ?alla andra gör?.. Jag mådde precis som vanligt! När har ni ultraljudet?