mooonwalker skrev 2018-08-31 16:09:55 följande:
Jag beklagar, jag hoppas verkligen att IVF funkar för er! Jag förstår precis känslan av att värdelöshet som kommer när man får mens. Men jag är säker på att det kommer bli vår tur någon gång!
Jag har ju ett stort försprång eftersom jag har givit andra människor sprutor, satt infarter och tagit prover under flera år, så för mig var inte steget att göra det på mig själv så stort. Men jag förstår inte hur någon kan säga till dig att om du inte klarar det så klarar du inte av att föda barn, vilket skitsnack! Det kommer säkert kännas jobbigt i början med sprutorna, men det kommer gå bättre och bättre för varje gång! Jag önskar att jag kunde hjälpa dig.
En tjej på mitt jobb sa en så himla dum grej här om dagen. Vi hade en patient på mitt jobb för några månader sedan som hade varit ofrivilligt barnlös i 11 år. Hon blev gravid förra året, men bebisen dog i magen runt vecka 22 tror jag. Nu var hon gravid igen i vecka 23, men hennes livmordertapp hade börjat öppna sig och vi var rädda att hon skulle föda i förtid. När vi pratade om den här patienten på mitt jobb säger en av mina kollegor "om det var jag hade jag nog funderat på om jag verkligen borde skaffa barn". Jag blev sååå arg! Hon borde inte ens få jobba med gravida kvinnor! Så himla respektlöst! Men det är ingen som vet om min situation, så jag ville inte säga något utan bara satt där tyst...
Tack! Jag har ett stort stöd från min sambo som pratar med sköterskor och läkare och förklarar. Han kommer att få hjälpa mig med sprutorna, och han tycker inte det känns jobbigt alls förutom att det naturligtvis blir jobbigt för honom att det är jobbigt för mig.
Känns som man blir dömd direkt att man inte är stark eller klarar av saker bara för att man är rädd för sånt här. Jag är vanligtvis en stark person men det här har verkligen tagit på psyket. Och då hjälper det inte att det står en sköterska och säger att "det känns inte" när det är som jobbigast. En del av dom förstår, andra vill inte ens försöka förstå.