Linkken

Äldre 11 Jul 09:09

2433 svar

Nygravid med första barnet - någon som vill följas åt?

Irmisans skrev 2015-07-10 19:25:09 följande:

Hej hej alla! Skulle gärna vilja vara med och följas åt :)
Jag plussade i onsdags, och ska vara i v.6+1. Pratade med barnmorskemottagningen imorses och ska dit på hälsosamtal den 22:a juli och ha inskrivning 31:a augusti.
Jag är väldigt glad trots att detta inte alls var planerat. Fyllde 21 i förrgår, har fast jobb och har varit tillsammans med min kille sedan jag var 14. Vet att detta kommer må bra men är väldigt nervös och kanske lite chockad!

Det kommer säkert att gå jättebra! Nervös och chockad är det nog bara normalt och kanske lite bra att vara, vore ju skrämmande om man inte var nervös alls.

Och var glad att det gick så snabbt, vi har försökt i nästan två år, flera undersökningar och dyra hormonbehandlingar bakom... Men absolut värt det nu, såklart!

Linkken

Äldre 11 Jul 10:15

#48

pannkakan87 skrev 2015-07-11 09:44:28 följande:

Barnmorskan jag pratade med tyckte att det var onödigt att göra kub eftersom jag är så ung (28år). Jag får ändå ett ultraljud liksom. Så vi har inte tänkt göra det som de ser ut nu i alla fall.

Eller hur! och jag mår jättebra, känner knappt av graviditeten förutom att jag blir andfådd och får hjärtklappning lättare. Plus att jag blir hungrig. :P

Jag blir också 28 i år, så jag tror inte det blir aktuellt för mig heller. Det visar sig, jag tar ingen stress av det i alla fall. Längtar bara till ultraljud nu, vill sååå gärna höra hjärtljuden! Men är ju för tidigt än.

Jag mår också väldigt bra, nästan så att jag tycker det är skumt, haha! Andfåtthet och hjärtklappning låter bekant, jag känner mig sällan riktigt mätt och blir trött i mage och rygg fort. Men annars är allt fint. Skulle faktiskt inte tacka nej till en liten spya, liksom för att säkerställa det hela. Hahahaha! Troligen enda gången i livet man säger så!

Linkken

Äldre 11 Jul 10:17

#49

Nejmen herregud, andfåDDhet, heter det ju. Gravidhjärna redan???

Linkken

Äldre 11 Jul 14:25

#66

Amanda87 skrev 2015-07-11 11:00:04 följande:

Vad kul! Jag blir också 28! Var bor ni? :)

Jag blir bara kissig ganska ofta och känns som jag spänner magmuskler jämnt och ständigt men annars inget! Sedan har jag inte ansträngt mig något vidare så svårt att säga kring andfåddheten. Cyklar landsvägscykel och brukar cykla 15 mil i veckan. Har inte cyklat sedan jag plussade men det är pga vädret. Lär väl kanske få en chock då!

Håller med er om att några fler känningar hade fått det att kännas mer säkert och på riktigt, samtidigt är det ju dumt att vilja må dåligt :p speciellt nu när jag har 4 veckors semester. Inbillade mig dock i morse att kaffet smakade annorlunda..

Har ni märkt av det där med smaker och dofter?

Än så länge har jag inte märkt något med varken smak eller doft, men jag har alltid haft en "gravidnäsa" och känner direkt då något luktar illa eller annorlunda.

Magen tycks inte tycka om att jag anstränger mig så mycket, värker ganska ordentligt redan efter att jag stått eller gått en stund. Så jag får försöka sätta mig ner och vila med jämna mellanrum, tur att det är semester som gäller från och med nu. Kissar mer gör jag också, och när jag blir kissnödig måste jag slippa till en toalett direkt, att hålla sig är inte längre ett alternativ...

Men ingen trötthet och inga humörsvängningar, vilket faktiskt förvånar mig lite, heh...

Linkken

Äldre 11 Jul 17:33

#70

hvep skrev 2015-07-11 17:16:26 följande:

För min del vet jag med säkerhet så fort jag är gravid, det var samma som förra gången (som tyvärr inte slutade i bebis). Mina bröst gör ont och spänner, och jag känner mig liksom som...lite bakfull hela tiden :) Men hoppas man slipper illamåendet, det är den värsta känslan som finns! Fast värt såklart! :D Jag blir 29, är det någon mer här som bor i Stockholm?
Jag fick inte tid förrän när jag är i vecka 12, pga högt tryck, och min pappa kommer upp veckan innan. Skulle vara så smidigt att berätta det då (vi vill berätta för våra nära "live" och ingen av oss är från Sthlm så det blir ett meck att åka runt till alla haha) men vill inte berätta förrän jag varit och kollat. Så på måndag ska jag ringa runt till alla ställen här och se om man kan få en tidigare tid!

Kanske du kan få en tid till en privat gynekolog? Jag vill också gärna få se innan vecka 12 och väljer också att inte berätta för familjen innan den mest osäkra perioden är över, så jag förstår dig..

Vecka 7 idag (6+0) så det går ju framåt, men såååå långsamt!

Linkken

Äldre 11 Jul 19:26

#72

hvep skrev 2015-07-11 17:46:58 följande:

Ja jag ska försöka hitta någon! Särskilt iom att det inte gick förra gången, då vill jag inte vänta till 12 (även om det ska gå bra denna gången :)) När har du fått tid, vilken vecka är du i då?

Åh jag veeeet! Men jag tror bästa tiden iaf är den vi är i nu, med sommaren, eftersom man samtidigt vill att det ska gå låååångsamt under sommar och semester! Om man ska se det positivt :)

Ja, så får vi försöka se det! Men semestern känns som en ganska liten grej i jämförelse just nu. Nästan så jag önskar semestern ska gå snabbt, för då är jag ju i vecka 11 helt plötsligt.

Jag ska på inskrivning i vecka 9 och barnmorskan sa att det går att gå privat ungefär vid samma tid, så lite längre fram ska jag ringa och boka tid. Jag har tidigare besökt en privat gynekolog då vi haft svårt att bli gravida, så jag tror nog jag får tid hos honom. Sedan blir det vanligt ultraljud i vecka 11-13, ingen tid är bokad ännu. Vore skönt med ett i vecka 9 bara för att se ifall hjärtljuden finns där, tror jag skulle känna mig mycket lugnare då.

Linkken

Äldre 12 Jul 06:45

#75

Irmisans skrev 2015-07-11 23:51:40 följande:

Tack för stödet!
Vad omständigt att behöva gå igenom så mycket innan, men så roligt att det givit resultat! Känner mig lyckligt lottad på fertilitetsplanet, har liksom aldrig ens tänkt åt det hållet efter som vi inte försökt. Men lillen/lillan i min mage är väldigt välkommen, men oväntad. Huvudet är inte riktigt med ännu :)
Hur länge har ni velat ha barn? Har ni planerat mycket? Så nyfiken! :P

Huvudet är nog lite efter för de flesta här, tror jag...

Det hinner nog ikapp än!

Vi har pratat om det i över två år, men försökt aktivt i 20 månader. Än så länge har vi inte direkt planerat något, eftersom det är så tidigt. Det tog också så pass länge att jag höll på att ge upp hoppet, men såklart är det då det händer.

Sedan har jag ju vissa tankar och idéer om barnrum och sådant som jag haft i många år, jag är nog en sån som var född att bli mamma, det har bara inte blivit av innan nu...

Linkken

Äldre 12 Jul 09:15

#77

hvep skrev 2015-07-12 09:05:17 följande:

Ja verkligen, superliten! :) Och jag håller med, man vill att veckorna ska rusa fram så att man kan få känna sig lite trygg!

Okej vad bra att du har en kontakt du skulle kunna gå till! Det ska du verkligen se till att få göra. Ska också försöka få en tid så man kan få se hjärtljuden så snart det går. Det skulle kännas så mycket tryggare då. Och om det inte skulle gå vägen så är det tråkigt att få veta väl i vecka 12.

Men GRATTIS till er som försökt så länge, så himla kul! Jag förstår om det varit kämpigt!

Jag känner lite så också, att om något går fel vill jag hellre veta det redan i v. 9 än att behöva få reda på det först i v. 12 då man börjar bli redo att berätta för andra.

Tusen tack, det känns verkligen helt fantastiskt! Det har varit en kämpig tid, men precis som alla sa det är det ju så värt det nu!

Linkken

Äldre 13 Jul 08:33

#90

hvep skrev 2015-07-12 18:26:18 följande:

Ja precis, MEN vi kommer inte att behöva få reda på något sånt tråkigt ändå! :)

Ja jag förstår det! Det är så konstigt det där, när det funkar och inte. I början ville jag kontrollera allt och maximera mina chanser totalt, genom vad jag åt, drack, tillskott, koll på ägglossning etc. Men sen händer det när man minst anar det, och kanske försökt som minst dessutom!

Jo, detdär stämmer nog faktiskt. För oss funkade det ju faktiskt först när vi tog paus för att jag kände att jag inte orkade mera. Ingen koll på ägglossning, inte räknat några dagar. Bara varit och haft sex för att man velat det. Sedan gjorde jag ju en spolning för några månader sedan, ganska säker på det hjälpte till lite också.

Linkken

Äldre 13 Jul 08:36

#91

Irmisans skrev 2015-07-12 12:21:58 följande:

Någon annan som känt att det typ spänner i livmodern?

Gör inte så ont som i början av veckan då jag hade ont i äggstockarna. Nu känns det mer trångt!

Har också ömma bröst, trött hela tiden och klarar inte av lukten av varm mat så bra???? inget illamående ännu, bara lite yrsel. Hoppas det håller sig så!

Kul att läsa hur alla känner sig!

Jag känner också så, och ibland river det riktigt till så att det gör rätt ont. Det tycks vara så för mig, så har slutat oroa mig för det. Nu har jag börjat märka av pyttelite illamående på morgnarna och förmiddagarna, men ingen panik än så länge.

Egentligen tycker jag det är lite mysigt då det värker och bubblar i magen, känns som att det faktiskt händer något där!

Nygravid med första barnet - någon som vill följas åt?

INNEHÅLL