• Maalon

    Nygravid med första barnet - någon som vill följas åt?

    Linkken skrev 2015-08-20 12:28:47 följande:

    1,5 kg i v. 6 låter väl alldeles normalt. Är det inte rekommenderat att man gått upp 1-5 kg innan v. 12 (såvida man inte kräks jättemycket)?! Tycker jag läst något sånt... Jag tror att man kan gå upp mycket under en period och sedan står vikten mer eller mindre stilla en annan period. Jag har gått upp 2,5 kg nu i v. 12 (11+5), medan en vän sa att hon gick upp som mest den första trimestern.

    Jag förstår att det kan vara jobbigt då du kämpat med vikten och klarat så bra att gå ner. Men du får tänka att nu går du ju inte upp för att du är lat eller slarvar med maten, utan för att det faktiskt växer en annan människa inuti dig som kräver att du går upp i vikt för att han/hon ska må bra och växa. Ta upp det med din bm då du far dit, så får ni diskutera igenom det! Men försök ta det med ro så länge! Kram!


    Tack! Skönt att höra verkligen! Ska ta upp det när jag är på inskrivning. Men ska också försöka bli duktigare på att röra på mig, men hade aldrig tror att jag skulle bli såhär trött alltså :p
  • Maalon
    Linkken skrev 2015-08-20 13:31:03 följande:

    Nej, eller hur? Jag tränar vanligtvis ca 4 ggr i veckan, men det händer bara inte nu. Vecka 7-10 gjorde jag i princip ingenting, var så himla trött. Nu har jag börjat lite smått igen, men har inga krav på mig heller att vara lika "duktig" som innan. Lyssna på kroppen, säger den vila så vilar man!


    Exakt samma här, förutom att jag bara är i vecka 6 och tröttheten slog till direkt verkligen. Igår lyckades jag ta mig ut på en längre kvällspromenad, vilket kändes skönt :) känner hur kroppen längtar efter squats och löpning men liksom varken orkar eller vågar just nu.

    Ska bli skönt att gå tillbaka till mina ordinarie arbetstider snart, har jobbat mer än heltid hela sommaren nu, är en zombie när jag kommer hem :p
  • Maalon

    Idag var det bara att erkänna sig besegrad och övergå till sportbh på heltid. Är typ helt besatt av mina bröst just nu, drömmer om amning eller att jag läcker varje natt :P 

    Vecka 6 nu (5+4), inskrivning i vecka 9 och har bokat privat ul i vecka 11. Här i Trondheim görs bara rul, ca vecka 18. Så passar på att boka privat när jag är hemma i Sverige och det är lite billigare :P

  • Maalon
    elin1987 skrev 2015-08-26 20:19:02 följande:

    Aaaah vi vann budgivningen! På fredag skriver vi kontrakt på att vi nu mera är husägare :) snacka mycket vuxenpoäng man har hunnit samla på sig under 3 månader haha.. Gick in i v 12 idag också :)


    Grattis!! Vad härligt :D 
  • Maalon
    Linkken skrev 2015-09-03 09:19:16 följande:
    Så fin du är! Glad Jag går in i vecka 15 på lördag och min mage har knappt växt alls sedan vecka 11. Lär vara normalt, men lite jobbigt. Har ändå gått upp i vikt så det känns ju inte superbra att det inte satt sig på magen då. Men det jämnar väl ut sig.

    Hur har ni andra det med kroppsbilden nu under graviditeten? Jag trodde aldrig att det skulle bli ett problem för mig, men jag har alltid varit rätt smal och i bra form, så att andra helt plötsligt kommenterar min kropp helt öppet känns verkligen jättekonstigt och faktiskt inte helt bra. Jag fattar ju att det kommer att vara så under resten av graviditeten, jag är bara väldigt ovan med det. I normala fall skulle ju ingen nånsin säga "Du har nog blivit lite rundare" men nu tycks det vara helt okej att kommentera hejvilt. Har liksom inte hört såhär många kommentarer om mina tuttar sen jag fick dem för sisådär femton år sen.
    Jag är bara i vecka 8, så vi har inte berättat för någon annan än våra föräldrar än. Svärmor påpekar mest att jag inte går upp i vikt, jag har inte gått upp ett gram sedan jag plussade. Däremot har jag fått extremt stora bröst väldigt fort och det har folk noterat på jobbet. En kollega som nog förstår vad som är på gång berättade att på hennes avdelning snackas det mycket bland männen om mina nya silikonbröst. Jag blir både irriterad och skrattar högt inombords, att en kropp kan bli ett sånt stort samtalsämne :P
  • Maalon
    Linkken skrev 2015-09-03 09:52:51 följande:
    Hoppsan, vilken käftsmäll det kommer bli för grabbarna då de inser att dina läckra silikonbröst bara är hormonstinna mjölkmaskiner. Skrattande Men känner igen detdär, och de känns ju faktiskt som om man hade inlägg, alldeles hårda och fasta. Det kan man väl egentligen inte klaga på, men det är ju egentligen ändå ingen annans sak att kommentera. En bra dag kan man skratta åt det och skämta med, men en sämre dag kan det kännas rejält jobbigt.
    Haha ja men eller huuuur! 
    Exakt så är det, sen att hormoner styr mig fullt ut nu hjälper ju inte. Men vissa dagar känner jag hur jag snäser och blir nästan elak även om nån av dom bara säger hej x) Och andra dagar låser jag in mig på toan och gråter i en kvart för att det känns så jobbigt. Det värsta är faktiskt hur min chef beter sig. Han är 72 år, extremt kristen och allmänt negativ till allt känns det som. Han har faktiskt blivit riktigt otrevlig mot mig, ger mig dömande blickar, ignorerar mig när jag ber om hjälp och kritiserar mitt arbete. Hoppas han kan tänka om när han får reda på att jag är gravid, men både jag och sambon tror att han kommer bli värre.. Nä, nytt jobb för mig så fort som möjligt!
  • Maalon
    Linkken skrev 2015-09-03 12:09:33 följande:

    Nejmen usch! Så får ju inte en chef bete sig! Finns det någon du kan prata med om det? Har han någon över sig som kunde tala honom tillrätta? Finns kanske en anledning till att man ska gå i pension innan man uppnått den åldern och extremkristna vet jag tyvärr alldeles för mycket om, suck! Troligen lär han inte bli bättre, eftersom ni inte är gifta. Såntdär brukar vara svårt för vissa att ta. Tack och lov att det kommer mammaledigt emot, så får du söka nytt jobb efter det!

    Mina hormoner som höll sig så lugna, men de senaste dagarna har jag haft gråten i halsen för absolut ingenting. Så jag lär explodera snart jag med...


    Har snackat med sambon om det och med en kollega idag, men det är liksom inget man kan göra. Det är han som startat företaget jag jobbar på och han kommer jobba här tills den dagen han dör. Hittills har han varit vettig idag iallafall, skönt det.
  • Maalon
    Linkken skrev 2015-09-03 13:23:39 följande:

    Vet du varför han beter sig så mot just dig? Eller är det mot alla?


    Han är speciell, tror att alla uppfattar honom som väldigt otrevlig ibland. Men just nu får jag för mig at det är speciellt mycket mot mig i och med ryktet om bröstförstoring. Men kan ju också vara mycket inbillning hos mig med tanke på alla hormoner. Vi får se, bästa möjliga vore om jag lyckas få ett nytt jobb under graviditetens gång, men det ör väl inga bra odds på det direkt :p
  • Maalon
    Linkken skrev 2015-09-06 16:28:43 följande:

    Har ni andra börjat handla något ännu till bebisen? Jag har hittills bara köpt ett fåtal plagg (och fått en del gammalt av mamma), men börjar fundera om man kanske kunde börja köpa lite större grejer också?! Finns ju inga garantier för att man är så pigg och rörlig de sista månaderna att man orkar greja med en massa då, samt att det ju blir väldigt dyrt om allt ska köpas på en gång. Hur ser ni andra på det?
    Är i vecka 15 nu och vill liksom inte längre tänka att det kan gå åt skogen mer...


    Har inte tagit mig så långt i graviditeten än, slutet av vecka 8 bara. Ska hem till Sverige och göra tidigt ul den 22a, och dagen innan har vi möjlighet att åka till Ullared, vilket skulle underlätta så mycket ekonomiskt iom att Norge är svindyrt. Men det känns egentligen dumt att handla i vecka 11, och dessutom innan ul. Får se hur vi gör.
  • Maalon
    junibarn19 skrev 2015-09-08 11:02:44 följande:
    Du behöver inte oroa dig :) nästan alla mina symtom försvann när jag var i v.13 och det är först nu magen växt igen.

    Drar jag in magen är det en väl synlig bula kvar mellan troskanten och naveln :) dock är min mage fortfarande väldigt liten :)

    Nu ska vi ut och provköra vagnar, har ni några tips? Har fastnat för bugaboos vagnar, Men inte provkört Emmaljunga än som jag också hört mycket bra om, samt brio :) behöver en smidig vagn då vi bor i Stockholm :)
    Åh jag är också sååå glad i bugaboo. Vi bor dock i fjällandskap och behöver en riktig terrängvagn och isåfall är det buffalo, men den är ju såklart dyrast :/ Längtar verkligen efter att provköra vagnar :D Du får uppdatera oss vad du fastnar för :)
  • Maalon

    Nu är det min tur att söka lite tröst och stöd hos er. Har mått så otroligt dåligt i några dagar nu. Vi hade sambons föräldrar på besök här om kvällen. Jag är väldigt glad  dom båda och har fått uppfattningen av att det går åt båda hållen. Men när dom var här tog hans mamma upp våran ekonomi sådär hux flux. Min sambo är fast anställd, heltid och tjänar riktigt bra med pengar. Jag däremot, som pausade mina studier för att flytta hit till en mini"stad" i en fjord i Norge jobbar som timvikarie i en klädbutik. Jag har inte många timmar i veckan då butiken inte går så himla bra. Jag söker absolut alla jobb som kommer upp, men har inte fått något än, vilket i sig inte är så kul för självförtroendet. 

    Hur som helst. Jag förstår att hans mamma oroar sig eftersom jag inte har fast jobb osv. Men blev ändå ganska obekväm när hon tog upp ämnet. Jag försökte lugna henne och sa att jag är väldigt bra på att leva snålt och spara pengar, och trots att min månadslön är runt en fjärdedel av min sambos har jag satt undan mer pengar än vad han har gjort det senaste halvåret. Då fick jag ett snäsigt svar om att det inte är så konstigt eftersom han betalar mer än mig. Visst, han betalar huslån som jag inte betalar, eftersom han köpte huset innan vi träffades. Men räkningar och mat splittar vi 50/50. 
    Jag kan inte släppa vad hon sa, och det känns verkligen som hon tycker att jag är en gold digger. Jag kan inte ens vara glad över babyn just nu, längtar inte efter den alls just nu. Jag bara ligger på sovrummet i mörker och gråter och kräks. 

    Min sambo säger att han kan ta upp det med henne, förklara hur hårt jag faktiskt försöker för att få ett fast jobb, och att jag blev sårad av vad hon sa. Men jag är rädd för att hon bara ska bli mer irriterad på mig då. 
    Usch, har så ont i magen över det här. Vad skulle ni göra om ni var mig?

  • Maalon
    Linkken skrev 2015-09-12 15:17:40 följande:
    Oj så tråkigt att det ska behöva kännas så! Jag tycker nog du ska låta din sambo prata med henne. Hon har ju själv varit gravid och borde veta hur viktigt det är att en blivande mamma får känna sig lugn och må bra. Nu har ni ju faktiskt valt att skaffa barn tillsammans och då får hon så lov att lita på att ni som vuxna människor kan besluta över hur ni ska göra med ekonomin. Om han tjänar bra med pengar och ni bor tillsammans ser jag inte var problemet ligger, man hjälps ju åt då man lever tillsammans!
    Såvida ni inte regelbundet tar emot pengar av svärföräldrarna tycker jag också att man gott kan säga att ekonomin inte är något som behöver diskuteras alls, det är en sak som ni hanterar själva. Mycket möjligt hade svärmor bara en dålig dag just då, men det är nog bra om hon får veta att du tog illa upp, så kanske problemet inte uppstår igen.
    Vi lånar aldrig pengar av dom, pengar är liksom inget problem egentligen. Det är klart att jag önskar att jag hade en fast tjänst och att jag kunde bidra med mer framöver. Men som du säger, det är ett planerat barn som vi anser att vi har gemensam ekonomi att ta hand om. Hon är ju säkert bara orolig för att hon bryr sig, men i framtiden kan hon få sköta det lite snyggare.
    LovisaC1982 skrev 2015-09-12 15:24:53 följande:
    Oj vilken svår situation och så är du ju känslig som det är med alla hormoner och tankar och funderingar. Kan du släppa det och träffa henne fram över utan att bara tänka på det hon sa? Jag tänker att du vet att du kämpar hårt för att få jobb och du gör rätt för dig så långt det bara går med räkningar och så så du kanske kan se genom fingrarna på det hon sa. Jättesvårt men hon menar säkert väl även om det kom vid sämsta tänkbara tillfälle.

    Jag har ju valt att göra det här själv så det kommer bara finnas en inkomst vilket jag har förstått på mina väldigt försiktiga föräldrar att dom oroar sig för men ni har ju varandra. Det är ju så det ser ut i ett förhållande, just nu har han jobb och du letar och då får han ta lite mer och stötta efter bästa förmåga. Din sambo verkar ju resonera så och trivs med läget och det är er ekonomi, den funkar för er och egentligen är det det enda som betyder något.

    Och du klart du ska vara glad för barnet, ni har planerat det utifrån era förutsättningar och vet att det är det här ni vill. Kram
    Jag tänkte först att jag bara skulle ignorera det, men jag kan bli väldigt tillbakadragen när jag blir obekväm. Och det är absolut inte så jag är som person egentligen. Och det sista jag vill är att inte kunna vara mig själv runt dom. Sambon är väldigt klar över att han vill prata med henne, han märker att jag mår så dåligt. Så han ska få göra det, men inte på ett otrevligt sätt liksom. 
    Natalila skrev 2015-09-12 19:11:38 följande:
    Usch, hade en sån föredetta svärmor som la sig i allt! Vi gick inte alls ihop och jag är glad att jag har en bättre nu!
    Hoppas de löser sig och klart ni kommer klara er. Försök glädjas åt den lilla i magen nu :)
    Man vill ju att det ska vara så himla bra. Min föredetta svärmor kunde jag umgås med, gå på stan med, gå ut och ta ett glas vin med. Med min nuvarande har jag aldrig umgåtts själv och när vi blir ensamma blir det en ganska obekväm stämning. Hon är supertrevlig och härlig och jag vet ju att hon är jätteglad över att äntligen få bli farmor. Så tråkigt att en sån här situation uppstår :/ 

  • Maalon

    Längesen jag skrev här nu, familjeliv har liksom fallit ur rutinen :P 

    Har varit på RUL idag och fått se vår friska, perfekta och extremt aktiva lilla pojke :D Känner mängder med rörelser och sparkar från den lilla :) 

    Blev framflyttad en dag också, nu är längtan efter min lilla boxare helt otrolig <3


  • Maalon

    Åh måste bli bättre på att uppdatera mig i den här tråden, ni är ju så många "nya" sen jag var inne senast :D 

    En snabb update från någon som inte längre är nygravid dock :P Går in i vecka 20 idag och mår oförskämt bra. På rul i förra veckan fick vi se en frisk och aktiv liten pojke. Allt står helt rätt till med honom, men jag är inkallad på uppföljning då jag själv lagt på mig för lite i förhållande till relativt låg startvikt. Så blir provtagning och ultraljud den 23e december, längtar efter att få se vår lille J igen <3 

    Kram på er alla :) 

    (försökte lägga upp en magbild men vet inte varför jag inte får till det längre här på fl, men den finns på bloggen om någon är nyfiken av att se :D)


  • Maalon
    LMG skrev 2015-11-23 21:51:46 följande:
    Det var en gullig liten mage :) har också haft liten mage länge. Men nu har det bara sagt poff och den har växt på sig rejält, gick in i vecka 27 idag :)
    Har en känsla av att det samma kommer hända här :) Hoppas iallafall det, längtar efter en ordentlig mage :)
Svar på tråden Nygravid med första barnet - någon som vill följas åt?