Inlägg från: Sandrull |Visa alla inlägg
  • Sandrull

    Aprilbebis 2016

    Jag vill också vara med :) 27 år gammal, norrlänning och är i vecka 6. Ringde barnmorskan idag och fick tid för inskrivningssamtal 28/8.

    För mig och sambon är det första barnet, har inte greppat att jag är gravid ännu trots symptom som molvärk, yrsel, kissmaraton, trötthet och ömma boobies, kanske för att jag är så van vid att ha 4 av 5 av dessa symptom inför varje ägglossning och mens? Jobbigast just nu för mig är dock hormonjäklarna som attackerar mitt psyke nu i början (säger i början för jag hoppas innerligt att det försvinner snart). Jag tvivlar på alla omständigheter runt ikring mig, speciellt min sambo och vårt förhållande -kommer vi klara denna förändring, kommer jag störa ihjäl mig på hans smågrejer som blivit så överjäkligt störande de senaste tre veckorna, var han ett så klokt val trots att jag kände så fort jag såg honom för tre år sedan att det är mannen som kommer bli pappa till mina barn? Ja ni ser ju, ångestbruden nummer ett här trots att vi planerat och velat det här länge nu :P Dem kloka säger att hormonerna är mäktiga i början av graviditeten så jag får väl lägga mig (och gärna sova;)) och min tillit i deras händer nu tills hormonerna börjar chilla en stund :)

    Natten innan jag plussade drömde jag att jag var gravid och skulle föda och känner på något vis att detta känns bra, allt kommer gå vägen. Måste ba fatta det hela mer och försöka hitta mitt Hakuna Matata med allt runtomkring :) Ingen annan som känner av det psykiska?

  • Sandrull

    Uliise - 27 mars, tredje barnet

    Land1991 - 2 april, första barnet

    LjuvaMirakel - 3 april, andra barnet

    Lyckabebis - 3 april, andra barnet

    Susseber -3 april, fjärde barnet

    MissSE - 3 april, andra barnet

    Sandrull - 3 april, första barnet

    Backsvala - 4 april, första barnet

    miillaw - 4 april, första barnet

    Nils-Eric - 4 april, första barneT

    Sandraellinor - 4 april, första barnet

    Kashmir89 - 6 april, andra barnet

    Bebisfeber84 - 6 april, första barnet

    Mslove - 7 april, första barnet

    Nystjärna - 7 april, andra barnet

    Vajb - 7 April, första barnet.

    Anmaslett - 8 april, andra barnet

    Emzerus- 11 april, första barnet

    Symetrical - 12 april, andra barnet

    Mlady - 12 april, första barnet

    Kände att jag inte ville vara sämre och skriva in mig här :) Började jobba idag efter semestern och två kollegor hann fråga mig inom loppet på en timme om vi inte kunde dricka vin snart och snacka skit :P ja herregud, finns det ingen alkoholfri vinflaska där det inte står med typ stora bokstäver att den är just alkoholfri? :)

  • Sandrull
    sand85 skrev 2015-08-06 16:56:18 följande:

    Hur känner ni andra? Är ni glada och förväntansfulla eller har ni små frön av tvivel/oro ibland? Funderar mycket på allt som kan gå fel, både under graviditet, förlossning och efter... Jag mår ganska bra i övrigt, imen på mindre än ett år har jag gått från singel till sambo, kommit in på utbildning som startar i höst, flyttat 20 mil (eller SKA snarare) och nu gravid för första gången . Jag försöker vara snäll mot mig själv, inte gå händelserna eller veckorna i förväg men det är lite överväldigande.

    Nån som känner samma eller liknande?


    Jag känner väldigt lite oro för missfall, kommer tanken som hastigast försvinner den lika fort. Däremot har mina hormoner gått bananas mot ångesthållet, ifrågasätter valet av tvåsamhet och kan känna en jävulsk irritation mot min partner (kan verkligen inte vifta bort de där småsakerna man annars kan leva med iöht). Det är väldigt jobbigt att tänka så, det känns tabu att känna ångest inför något sånt här när vi skapar något fint men jag har så svårt att slå bort dessa tankar, dem tränger sig som förbi allt annat. Det blir nästan tvångstankeliknande. Ångesten är inte kopplat till barnet, det vet jag kommer bli svinbra, bara mot den livsförändring vi nu skapar. Är kanske dålig på att hanskas med större förändringar i livet :P
Svar på tråden Aprilbebis 2016