Det beror nog på. Har svårt att se att barnet skulle bli så illa biten att man måste stanna där. Dessutom var inte barnet ensamt, syskonet kunde väl kalla på hjälp.
Barnen är kanske för små för att gå ut själv med katten?
Hur "hanterar" man en skräckslagen katt som sitter fast i koppel och blir anfallen av en lös hund?
Polisanmäla bör man absolut göra, efter man har hittat kärringen och tagit namn, borde inte detta falla under vållande till kroppsskada om katten hög så jävligt att blodet rann?
Hur som, ni har varit på sjukan för stelkrampspruta hoppas jag.
H*n hantera katten perfekt, och skydda den från hunden.
Men en katt som blir skräckslagen biter, en hund biter när den blir skräckslagen.
tom människor kan bita när de blir skräckslagna.
Som som sagt vad, det är inte just denna delen som jag är förundrad över mest.
Utan att kvinnan avvek från platsen springandes.
Vad är det för upprörda känslor du pratar om?
Eller är det en gråtande barn hundägaren var så rädd för?
Och varför det var nödvändigt att avvika så hastigt från platsen.
För uppnå det du pratar om, hade räckt att avlägsna sig 50m, eller ens så mycket.
Hundägaren var tillräcklig nära, för se om hunden eller katten som skadade barnet.
Det är skillnad på att avlägsna hunden, och springa ifrån platsen.
Och finns många goda möjligheter att säkra hunden, och sen se över i vad som hände.
Vi har spanat på plats flera gånger, och ingen som liknat den hund det var.
Så en del går långt och tom åker till området, för rasta sina hundar.
Det troliga är att personen skäms, och nu rastar hunden någon annanstans.
Det är rätt ointressant, en situation har uppstått för hundägaren hade sin hund lös och inte kunde kontrollera den tillräckligt.
Det är steg ett.
Steg två är av moralisk fråga, som du verkar vara okey med att personen avlägsna sig snabbt.
Istället för försäkra sig om att det inte var hennes hund som orsaka skada, eller ens fråga hur det gick.
Men jag förstår att det är en del som anser det är okey att bara dra där ifrån.
Dock så tror jag det har helt och håller med att det råkar vara en hund och katt inblandad.
En var kopplad, en var inte.
Och aldrig varit om själva bettet direkt, utan mest ställt en fråga där.
Utan varför var hon tvungen att skynda därifrån, hon måste ha sprungit därifrån.
Hade vi pratat om 50meter, visst så kan man åberopa att ta bort hunden från situationen.
Men så var det inte, så vad föranleder en människa att bete sig så, en empatibefriad är min gissning.
Rädd är en annan.
Finner det roande att du kommer tillbaka hela tiden.
Det är rätt tydligt att det handlade om bristande empati i första hand, och en fråga i andra hand.
Om du inte vill jag ska lägga till saker, så ställ då inga frågor.
Vilken idiot skriver inlägg som täcker 100% av det man berättar?
Då finns ju ingen som orkar läsa längre.
Och forum är så finurligt konstruerade, att man kan posta nya inlägg.
Där man lägger till den informationen som efterfrågas.
Finner det lustigt att du hittar tillbaka hit hela tiden, och bara för att köra i samma hjulspår igen.
Oavsett vad för mer information du får.
Har hela tiden sagt att hundägaren avvikit snabbt, inget nytt där.
Personen måste sprungit nån del av sträckan, det råder det ingen större tvivlan om.