FJÄRDE barnet vår/sommar 2016!!!
Jag har haft svårt ta till mig denna bebis. Inte samma som med trean. Jag hade det med tvåan också. Han kom så tätt inpå ettan oxh det var mkt m gbs och fl satte igång för tidigt. Blev mkt med det. Och jag kände att min etta var så liten än. Så när han kom var det inte den där direkta kärleken som det hade varit med ettan. Och jag fick nog ångest över att allt inte kändes samma. Det tog några dagar. Skäms över att säga det.
Men sen trean inga problem. Då var de två första 6,5 år och nästan 5 år. Det var med en ny man som blev pappa för första gången och det var en flicka, vilket var nytt för mig.
Denna gången var det mkt velande innan. Ska vi verkligen ha fyra osv. Men jag visste att jag skulle ångra mig o mannen hade bara ett eget även om han ser killarna typ som sina. De bor VV hos sin pappa.
Sen var jag väldigt inställd på att det skulle bli en flicka igen. Blev så paff och det tog några veckor att smälta. Bara för jag typ undermedvetet ställt in mig på det. Sen kändes det bättre. Men jag har inte tagit till mig bebis på samma sätt riktigt. Det känns overkligt. Nu är yngsta snart fyra. Så det är inte tätt nu.
Går här och har massa saker som jag vill fixa. Känner att bebis kommer inte komma ut förrän jag har gjort.... Som tex hyllan som ska upp ovanför skötbordet. Det är inte ens jag som sätter upp den. Och en sjuk hög med ris och träd och säckar m trädgårdsavfall som ska t tippen.
Sen i motsats till allt är jag LIVRÄDD för bara tanken på att gå över tiden...