De sista dagarna har jag orkat noll, haft ont i fogarna, känt mig kräkig och varit allmänt nere.. hoppas det vänder för att orka så här i 9 veckor till det vet jag inte hur det ska gå till... Hoppas bebisen sjunker ner lite snart så man kan andas igen..
Hur mår ni andra?
Är i vecka 31+2 idag..
Fördelen med att vi all mår rätt skit är väl att då är det ju iaf normalt med fjärde barnet...
Idag har jag haft en bättre dag, vart iväg på barnloppis och fyndade kläder och ett fint babyskydd till bilen. Och hittade en bärsjal på blocket, en K'tan breeze, är en knytfri sjal som såg himla lättanvänd ut på instruktionsvideon iaf.. Så nu är det vagnen och en babysitter kvar och det får vänta till nästa månad.
När jag kom hem var mannen i full gång med att kantskära en rabatt jag tjatat om och sen gick vi och hittade spjälsängen och monterade ihop den. Och fixade med spjälskydd och fick upp skötbordet.
Så nu har jag såklart skitont i fogarna.. Men jag har en grillad middag i magen och även om huset är upp och ner så känns det ändå som om vi fick lite gjort idag. det händer inte så mycket när det bara är jag...
Jag har köpt på mig rätt mycket kläder upp till stl 68, tänker att det blir inte helt lätt att komma in och handla själv sen med alla kidsen..
Hoppas ni alla har en mysig helg! x
Har funderat lite och hittar inga bra svar på nätet så tänkte höra om ngn vet här.. Mitt vatten har aldrig gått av sig självt utan barnmorskan har alltid tagit hål på hinnorna för att sätta fart när jag varit nästan öppen, alltså precis innan krystvärkarna. Jag undrar hur förloppet blir om man inte tar hål på hinnorna utan låter vattnet gå av sig själv? Jag vill ju föda så naturligt som möjligt och låta kroppen göra det den ska själv, utan värkförstärkande dropp osv. Hur har det varit för er? Har vattnet gått av sig självt, innan eller under förlossningen? Jag undrar varför de är så glada för att peta hål på hinnorna när man har en helt vanlig, komplikationsfri förlossning?
Lima76 återkom med va du får fram gällande och slippa ta hål på hinnorna vid fl.
Jag är igångsatt alla 3 gng så de har fått ta hinnorna alla gng. Inget jag tänkt på utan så fort vattnet gått så har de inte tagit lång tid innan bebis varit ute. Men kan kroppen sköta de själv så skulle jag ge de en chans denna fl.
Nu 4e gng hoppaa jag att de sätts igång av sig självt men de tror jag tyvärr inte :(
1a dottern vägde 3785g 40+0
2a dottern 2800g (nånting) 39+4
3e dottern 4090g kom på BF
Eftersom min tredje förlossning var så snabb och dramatisk! (vi hann inte till sjukhuset och smärtan var fruktansvärd) så har vi starkt funderat på igångsättning!
Detta för att hinna till sjukhuset OCH för att kunna få antibiotika i tid (D.v.s. 4 tim före barnet föds) eftersom det framkommit att jag har GBS både tidigare graviditet (där jag tyvärr fick missfall) och även under denna graviditet (genom en vaginal sticka).
Men nu börjar jag bli osäker!!!
Tänker att det är ju alltid bäst för barnet om det är så naturligt som möjligt.
Någon som kan hjälpa mig att fundera kring för- och nackdelar kring igångsättning.
Hur gick det för er som testat detta?
Kram allihopa och ha en fin måndag! 
Hej!
Har inte skrivit här på länge nu, men jag är allt inne och läser vad ni skriver om emellanåt ;) Har nu gått hem på föräldraledigt, känns välbehövligt då förvärkarna dyker upp mer eller mindre varje kväll (haft tidigare förvärkar både med nr 2 och nr 3).
Tror inte jag har uppdaterat er om hur det blir för min del under förlossningen, sökte ju för att jag absolut ville få ett planerat snitt efter att ha brutit svanskotan under förlossningen med nr 1 och nr 3. Men började tveka och ångra mig bara dagarna innan mötet med chefläkaren på förlossningen. Vi kom tillsammans överens om en planerad igångsättning. Så den 26 april ska jag tillbaka för ett tul och kontroll, börjar bli nervöst nu. Räknade inte att de skulle försöka sätta igång mig redan då, men min bm sa att det är lika bra att jag tar med mig BB väskan och förbereder mig ifall de försöker. Men det är ju såå snart :/ Den här gången ska jag få testa på att få smärtlindring, ska bli spännande att se hur det hjälper. Och hoppas att jag ska klara av att föda i en mer gynnsam (för svanskotan) förlossningsställning än de andra gångerna.
Ha en fin solig dag tjejer!
Moneal: så himla fina saker du virkat! min mamma virkade och stickade alltid förr men jag har aldrig lärt mig. Får kanske ge det ett försök längre fram, jag fotograferar lite nyfödda och behöver bygga upp förråd av söta mössor.. Annars kanske du tar beställningar senare? ;)
Jag var ju hos bm häromdan och frågade om varför man tar hinnorna. Hon sa att det är lite olika men framförallt för att hjälpa förloppet. Om hinnorna trycker på kan man få krystvärkar "i onödan"..
Jag pratade också med en väninna som fött hemma med hypnobirthing (i england) och hennes andra förlossning gick inte vattnet förrän vid krystningen och hon upplevde det faktiskt som lite svårare än den gången då vattnet redan gått. Så nu är jag väl mest inne på att de tar hinnorna igen. Samtidigt så tänker jag att fram tills dess brukar jag må så bra att jag kan fatta beslut och tänka klart så jag ser väl lite hur det är den dagen.
Jag gick in i vecka 33 idag (32+0)
Tycker jag släpar mig igenom dagarna igen men är lite jobbigt runtomkring också. Jag fick ringa ambulans åt min mamma igår och hon är inlagd nu. Och min man är i uppstart av sitt bolag så han ger sig av innan jag stiger upp och är hemma sent. så det är långa dagar och vi är trötta allihop. Helgen bjuder på både dansuppvisning och gymnastik-uppvisning så jag behöver förbereda en del för det också.
Håller på med tvätt och strykning idag men vill helst bara ligga i soffan och göra ingenting. Tur att lillan är så självgående iaf..
Hej på er! Hoppas allt är bra med er?
Jag har inte gått tillbaka för att läsa utan tänkte bara skriva att det har gått bra för våran tjej som föddes 23+1. Som minst vägde hon 549 gram. (650 gr vid födseln) nu idag är vi på hemsjukhuset och hon väger 1820 gram igår. Sköter sig otroligt bra trots en tuff resa! Hon ammar, bajsar och sover. Väldigt nöjd tjej om hon får som hon vill såklart 
Önskar er alla lycka till med bebisarna som snart ska komma
Det märks att vi alla närmar oss slutet nu när jag läser vad ni skrivit om förvärkar och sjukskrivningar och annat.. :)
Jag har varit lite nedstämd och ledsen på sistone, varvat med arg och sur men det börjar plana ut och de sista dagarna har jag känt mig rätt normal igen..
40-nånting dagar kvar och det känns fortfarande som en evighet. men jag har en del kvar på att göra-listan så det får vara ok ändå. Tänkte jag skulle måla lite innerdörrar bla.. och gå ett par kurser online om bildbearbetning. Jag hade tänkt hinna så mycket under sjukskrivning och gravidpeng men jag har varit så trött och min man varit borta från tidigt till sent så jag har bara inte orkat. men vi börjar komma in i lite rutin igen nu plus att foglossningen nog är lite bättre (ta i trä..)
Jag hoppas att bm säger på tisdag att bebisen ligger rätt! jag kan inte riktigt känna vad som skulle vara upp eller ner men kejsarsnitt är min skräck så jag är lite nojjig över hur han ligger..
Har ni andra några trix?
Så idag känner jag mig hyfsad. Men ändå helt slut. Fy för för att ligga och kräkas som höggravid. Inget kul.