hjälp mig släppa oron för missfall

Jag vet att det känns väldigt oroligt första tiden, jag har gått igenom dom där första 12 veckorna tre gånger och lika jobbigt varje gång.

Det jag gjorde annorlunda denna gången var att jag någonstans helt enkelt insåg att jag kan inte göra något åt det. Händer det något så gör det det och man kan inte stoppa det och man har inte gjort något fel om det blir så.
Sen kan jag säga att i mitt fall blev oron en annan efter dessa första 12 veckor med, då byttes rädslan för MA och MF mot känslan av att "kan det verkligen gå vägen en tredje gång när det ju gått så bra de två tidigare gångerna?".

Det är väl så, det händer något med oss när vi blir gravida. Vi blir liksom mammor redan då, för den där oron fortsätter när dom är födda sen med.
Äter hen tillräckligt? Går upp i vikt som hen ska? Kan hen andas när hen är så förkyld? Första dagislämningen, första gången hen cyklar själv till skolan..... you name it.

Tror inte att jag kan säga något som skulle få dig mindre orolig mer än att du måste försöka tänka att du gör det du kan för att det ska gå bra. Följ kostrekommendationer, ät folsyra, sluta röka, ingen alkohol, inga mediciner om inte nödvändigt enl läkare osv osv... då har du gjort allt du kan!

Och du, grattis till din graviditet, försök att njuta av den!