hjälp mig släppa oron för missfall

Vi har 3 barn och när jag säger "bara vi tar oss igenom de här 12 veckorna så kommer jag inte oroa mig lika mycket" då säger min man "du vet att det här är bara början, nu kommer du oroa dig resten av barnets liv". Jag brukar försöka tänka att jag väntar barn, inte missfall. men jag är också hopplöst nojjig. Men det är som min man säger, det är bara början på en livslång oro.  Det ingår i att bli mamma. Om du har möjlighet se om du kan få ett tidigt ultraljus, det har lugnat mig förut när jag väntade barnen.

Jag förstår hur det är att oroa sig allt för väl. Jag är total nojjig under mina graviditeter men det går ju oftare bra än det går åt skogen så man har ju oddsen på sin sida. Det är nog bara att bita ihop och kämpa sig igenom dom här veckorna och tro att allt ska gå bra. Jag har haft missfall så jag vet hur det är men jag har också haft bra graviditeter så jag har upplevt båda sidor.