dagispersonalen lyfte ut min 5 årige pojke med adhd!

Vart är sonens ansvar någonstanns? Du tror inte att han hade fått komma in direkt om han hade lugnat ned sig lite? han är inte dum i huvudet bara för att han har ADHD så varför tycker du att han inte ska kunna behandlas som alla andra?

ADHD är en förklaring till varför barnen beter sig som de gör men det är tusan ingen ursäkt till att de ska få göra det.

jag är helt övertygad om att barn med diagnoser behöver man vara lite mer hård mot och tydlig, målet måste väl ändå vara att det ska bli vuxna som fungerar i samhället och kan beter sig så att de passar in?

Hur vet du att de inte skulle ha gjort det med ett annat barn som hade bettet sig som ditt barn gjorde då?
Jag kan ju tänka mig att de har sagt till honom ett gäng gånger innan de plockar ut honom och att de gjorde det för att få lite kontakt och få honom att förstå att nu är det allvar.
Många gånger när det gäller barn med diagnoser så måste man ta saker steget längre för att de ska förstå vad man vill få fram och att det faktiskt är de vuxna som bestämmer, här har det inte gjort nått som egentligen skadar ett barn, de har inte slagit honom eller sagt något dumt, de har lyft ut honom i från en situation som var ohållbar,

Han lugnade ju ned sig till slut och då lär de vuxna ha pratat med honom, värre saker kan hända ens barn än det faktiskt.

ärligt talat sånt där dravel gör mig så upprörd, så alla andra ska vara tvugna att sluta med det de gör och lämna rummet för att ett barn inte kan bete sig?
Det är såna saker som gör att andra människor får det väldigt svårt för människor med diagnoser, är så mycket bättre att lära dem vad som är rätt och fel och hur man beter sig ibland folk för att bli accepterade.

De här ungarna är inte dumma i huvudet det tar bara lite längre för dem att lära sig att bita ihop och ett sätt att lära dem fortare är garanterat inte att låta dem komma undan med allt bara för att de har en diagnos.

Som sagt dessa barn är inte ointelligenta och olärdbara så varför vill du få dem till det? 
Jag har själv fyra barn med diagnoserna ADHD och Asperger, två av dem har dessutom tourettes, jag har dessutom jobbat i många, många år med barn som har diagnoser så jag vill påstå att jag har koll på läget när det gäller barn med diagnoser.

Att påstå att det är lika svårt att lära ett barn med ADHD att sköta sig som att få en förlamad att gå i trappan är skrämmande, vad har du för taskig syn på barn med diagnoser?

Sen har jag sagt att man måste vara hårdare inte att man ska ta i med hårdhet, det är en förbannad skillnad faktiskt.

Man måste visa dessa barn vad som gäller och att man står fast vid det man har sagt, det behöver man inte lika mycket med "normala"barn.
Du måste dessutom reagera och orka ta tag i situationer som uppstår väldigt ofta, du kan inte som med "normala"barn strunta i saker som uppstår bara för att du inte orkar ta tag i det hela eller så.

Jag håller med i hundra nittio med dem som säger att man ska välja sina strider men nr det gäller konflikter med andra barn och utbrott i barngrupper så måste vi som jobbar med barnen alltid ta tag i det och visa att det är fel, hur ska barnen med diagnoser annars lära sig vad som gäller?

jag är övertygad om att de flesta vill passa in i samhället, jag pratar inte om att vi alla ska vara lika eller så det tycker jag absolut inte men vi vill alla fungera så bra vi kan tillsammans med andra och kunna ha ett jobb  eller så för att kunna försörja oss.
Jag är helt övertygad om att vi gör barnen en björntjänst om vi inte gör det vi kan för att barnen ska lära sig hur samhället fungerar, naturligt vis på deras nivå men vi ska utmana dem hela tiden och inte bara sitta och säga "hen har ADHD så vi kan inte hjälpa hen att uppföra sig pga det", då är man en lat vuxen bara.

akn ju dessutom berätta att mina två äldsta barn som båda har ADHD, AS och Tourettes r extremt lyckliga vuxna i dag (21 och 23 år gamla) Ena jobbar som dealer och som bartender, den andre som florist och bartender. 
Båda två har egna lägenheter och fungerar väldigt bra, de har vänner och är väldigt omtyckta båda två.

Jag kan garantera dig att de hade inte varit där de är i dag om jag inte hade varit lite hårdare mot dem och orkat prata med dem hela tiden om hur man ska bete sig och vad de gör som andra reagerar på och varför, jag har jobbat så hårt för att lära dem hur samhället fungerar och få dem att förstå varför....så jag vet att jag har gjort rätt när det gäller att inte bara släppa dem och skylla på deras diagnoser.

Harkel nej jag har väl inte det då

ajg säger inte att man ska vara enbart hård mot dem men det gäller att vara hård när det gäller viktiga saker så som att man inte får ge sig på andra, man får inte förstöra lektioner, man får inte skada sig själv osv, där gäller det att vara sten hård med dessa barn....sen finns det massor av saker som man kan lossas blunda för efter som det inte är värt att fajtas om, men att vara tydlig och hård i viktiga saker är tok viktigt för dessa barn, inte bara för att vi bör lära dem rätt och fel utan för att de blir trygga av hårda och tydliga regler, ven om de kan reagerar negativt i stundens hette, då ska vi vuxna följa upp och prata igenom sakerna med barnen sen nr de har lugnat ned sig.

Varför gör du ditt barn till ett offer istället för att styrka honom i att han kan bara att det tar lite längre tid innan det sätter sig hos honom?

Fantasy06 läs de två inläggen innan du postade ditt senaste så ser du att jag faktiskt har en lång erfarenhet med barn med diagnoser.

Kan ju även tillägga att jag är väldigt popis ibland mina ungar på jobbet och att jag fortfarande har gamla elever som nu är vuxna som ofta kommer hem till mig och hälsar på, så nån hemsk mnniska som är elak mot dessa barn är jag absolut inte, jag har byggt upp en nära relation med mina ungar i skolan och de vet att jag älskar dem även när jag är hård mot dem i vissa frågor.

Självklart är alla barn olika men det vi pratar om här är barn som har bettet sig extremt illa i en barngrupp och som har gett sig på andra barn, då måste vi agera hårdare och visa att det här är inget du tjänar på och du bör sluta att ge dig på andra barn....barn med diagnoser överlag är väldigt härliga och har man rätt kontakt med dem så behöver man inte vara speciellt hård mot dem utan kan lirka dem på rätt väg ändå...som sagt här pratar jag enbart om när såna här större saker har hänt.

Vad jag menar med att man ofta gör barn med diagnoser till offer är när man säger att barnet inte kan rår för hur den agerar pga sin diagnos och att man därför aldrig ska säga ifrån till barnet, tro mig det finns många föräldrar som på riktigt tycker att man aldrig ska tillrättavisa barnet pga deras diagnos, då tycker jag att man gör barnet till ett offer och sätter en stämpel på dem att de är olärbara, det är de inte.

Han fick vara ute i max fem minuter det klara en femåring utan problem.

Ett tipps till dig som förälder är att inte elda upp barnet i det här, att inte göra det större än vad det är.
Bekräfta barnet och det den säger, säg att ni tillsammans ska prata med fröken och reda ut det hela men du gör bara barnet en björntjänst om du ger honom krut till sin ilska om detta.

Fast jag tror ju inte att personalen har slängt ut honom för att han ska bli kall utan för att han ska lugna ned sig, jag köper inte att någon skulle riskera sitt jobb genom att ställa ut ett barn för att det ska bli kallt.

Vi r många som kan säga till barn att det är dax att kyla ned sig lite när de är igång, vi menar det inte bokstavligen och ven om situationen är som den är i TS så är jag övertygad om att det inte var syftet som sagt.

OM jag har fel och personalen verkligen har kastat ut barnet för att barnet ska bli fysiskt straffad då är det sinnessjukt och man bör anmäla det hela.

Nu vet jag inte hur det är i TS fall men vldigt ofta så undviker man att ge mediciner till så små barn pga att det är bättre att när barnet börjar skolan så sätter man in det.
Det pga att väldigt ofta så blir barnen förr eller senare så gott som imuna mot medicinen, i snitt fungerar den i fyra år, sen finns det flera olika att testa mellan som kan funka ett tag till.
Man annser att det är viktigare att skolan fungerar bra än att förskolan gör det, efter som förskolan är lite friare än skolan där man måste kunna sitta still ibland.

Det finns förstås undantag men oftast är det så man väljer att göra.

TS: mitt inlägg om attributen elda upp honom var inte menat som att påstå att du gjorde det utan mer som ett tipps faktiskt, jag har ingen aning om hur du gjorde efter faktiskt.