Positiva junibebisar 2016

Äh jag hoppar också på denna tråden istället. Efter 1,5 års försök är jag nu äntligen gravid med första barnet. Bf är 2 juni men jag tror egentligen att det är lite senare än så pga min knepiga cykel.

Jag har mått vansinnigt illa de senaste tre veckorna så idag fick jag lergigan comp utskrivet och hoppas att det ska ge mig ett lite värdigare liv framöver. Jag tycker alltid att det känns lite sådär att ta läkemedel och särskilt med en liten i magen, men nu går det bara inte längre. Hoppas så att de hjälper!

Bm rekommenderade mig att kontakta min husläkare för det skulle gå snabbare än att vänta på en läkartid på barnmorskemottagningen. Tror jag hade kunnat få det över telefon om det inte var för att jag aldrig träffat min husläkare tidigare. Läkaren verkade iaf inte tycka att det var några konstigheter att jag skulle få det utskrivet och nämnde att hon själv hade ätit det under alla sina tre graviditeter. :)

Åh jag förstår. Jag gruvar mig för en lite liknande sak nästa vecka när jag ska åka tåg någon timme och sedan måste vara skärpt och träffa massa folk.
Har du testat med postafen? Jag tycker att det har funkat lite men inte tillräckligt. De gånger jag har fått bäst resultat så har jag tagit en tablett tiiidigt (inatt klockan 3!) för att sen sova vidare några timmar. Jag hoppas att lergigan comp ska vara lite omedelbarare.

Ja, samma för mig (fast jag tror nästan jag blivit sömnigare de gånger jag tidigare tagit det mot åksjuka, konstigt nog) men med lergigan comp ska man tydligen slippa tröttheten. Du kan ju testa "mitt postafenknep" i helgen och se om det funkar och annars försöka få recept på lergigan. :)

Är det vanligt att man inte har någon tid hos bm mellan inskrivningen och vecka 24? Det kändes som så oerhört lång tid tyckte jag. Jag kommer ju förvisso hinna göra både kub och rul under den tiden, så jag är ju inte lämnad helt åt mitt öde, men ändå. :)

Tack för svar! Jag får väl ge mig till tåls helt enkelt, det kändes bara som om det var så sjuuuukt långt till vecka 24 och att ALLT kan hända haha. :)Nej det är första barnet, är väl därför jag är lite extra nojig. :)

Jag provade att inte ta lergigan comp idag för att se om jag kanske kunde klara mig utan medicinen. Det var en dum idé kan vi sammanfatta det experimentet med, såhär några spyor senare. :( Går in i vecka 13 snart och är så väldigt väldigt trött på att må såhär. Tycker det tär väldigt mycket på psyket att vara så begränsad som jag blivit av illamåendet.
Någon mer som får ta mycket medicin för att ens kunna stå på benen?

Åh nej vad tråkigt. Jag beklagar verkligen.

Jag tycker också det är svårare med pojknamn. Jag hörde en namnforskare nyligen som sa att vi i Sverige idag har en tendens att ge tjejer mer udda, personliga och ovanliga namn medan pojkar får mer traditionella namn som inte sticker ut lika mycket. När jag tittar på de namn som jag själv gillar så stämmer det verkligen, tjejnamnen är "roligare". Undra varför det blivit så?

Ja hur har ni i tråden gjort med smärtstillande läkemedel och liknande under graviditeten? Undviker ni helt så länge det går eller? Jag tycker det är lite dubbla budskap när man läser. Jag tog sammanlagt två panodil förra veckan när jag hade feber, hoppas det inte påverkade något negativt.

Jodå, den syns! För mig är det av någon anledning så att jag oftast inte ser bilder på mobilen men när jag sitter vid datorn ser jag dem.

Ja, men himla fin! :) Jag går här hemma och speglar mig i tid och otid och försöker avgöra om det är bebismage eller min vanliga putmage jag ser, haha. :)

Men usch så rädd jag blev nu. Vid dagens första illamående så såg det ut som att jag kräktes blod tills jag insåg att allt blod kom från min ena näsborre och väl förmodligen var näsblod. Skönt, men jag hann bli lite skakad och se massa skräckscenarion framför mig. Brrr.