Vår inneboende tar oss för givet

Hur du än lägger fram saken då du "säger upp" henne, så finns alltid risken att hon när uppsägningstiden har gått ut, inte har någonstans att ta vägen. Även om ni hittar boende till henne, så måste hon själv skriva under kontraktet för att kunna flytta dit. Tänk om hon tycker att det är för dyrt och vägrar? Om du i det läget begär myndighetshjälp för att få ut henne, finns alltid risken att någon myndighet tolkar situationen till er nackdel, och så sitter ni där med er underhyresgäst på obestämd tid.

I din situation skulle jag förbereda mig på att jag kanske tvingas betala för att bli av med henne, och då skulle jag ta fram en plan B som ser ut så här:

Sök upp en hyresvärd, lägenhetshotell, vandrarhem, härbärge, vad som helst, som går med på att hon flyttar in medan ni står för alla kostnader under en månads tid. När dagen kommer då det är dags för henne att flytta ut från er stuga, så kan hon inte säga att hon inte har någonstans att ta vägen, och hon kan inte säga att det blir för dyrt. För det finns ett ställe, och ni betalar. Ni kan tömma stugan på hennes grejor och föra dem till det nya stället.

När månaden på det nya stället har gått till ända, så är hon inte längre ert problem. Hon har inga möjligheter att hänvisa till att hon har bott hos er en lång tid, eftersom det inte finns några som helst skriftliga bevis för den saken. Inga konkreta bevis heller, för hon bor ju inte hos er. Ifall ni i det läget tycker synd om henne och vill upplåta er stuga för henne igen, så får ni chansen att börja om på rätt sätt, med ett skriftligt kontrakt.