Super den här mamman?!

För ungefär två, två och ett halvt år sedan (det var absolut på sommaren....) hämtade jag lillungen på dagis (de säger dagis på hennes förskola, även förskollärarna, så mörda dem för det, inte mig). Jag hade varit och handlat innan, och jag hade vid tillfället köpstopp för plastpåsar, då jag är notorisk på att köpa plastpåsar som sedan mest ligger och skräpar. Så innan jag gick och handlade så körde jag handen i påsen med plastpåsar därhemma och hade med mig. Inte mindre än två av dessa totalt 4 påsar var från systemet, såg jag när jag packade ned varor i påsarna. Kolla innan ligger inte för mig, det är liksom inte viktigt vad det är för påsar (de andra två var för övrigt en från bokhandeln och en från "fel" mataffär). Hur som haver...

Så med två klirrande systempåsar, rätt speciellt utseende (tänk..... punk goth.... med blå-svartrandigt hår..... yeah, i'm weird....) och tre hundar i släptåg så såg jag förmodligen väldigt suspekt ut. Kom in på gården, lillungen kommer springande (förskollärare i släptåg), ställer ner mina fyra kassar, som, så klart, klirrar. Lillungen frågar; Har du köpt saft?
Jag svarar: Ja, tänk för att jag har det (vi hade en näsvis period just då, jag och lillungen).
Då säger förskolläraren: Det är dumt att lura i barnen att vin är saft. Tänk om hon får tag på en öppen flaska och tror att det är saft och dricker upp det.
Jag svarar: Jo, fast det är saft.
Förskolläraren: Mig behöver du inte ljuga för. Men säg till om du mår dåligt. Jag hjälper så gärna. (Hon trodde alltså att jag ljög och smusslade, för lillungens skulle eller nåt)
Jag ger henne båda systempåsarna, och hon hittar där i 2 flaskor Önos saft, en flaska ättika, en flaska olivolja, en flaska tryffelolja och en flaska coca cola. Som tur är har både jag och hon lätt att skratta bort saker. =P