Gastric bypass/sleeve 2016

Hej.

Får jag knacka på här och glänta lite på dörren?

Jag är 31 år och har varit överviktig hela mitt liv. Jag började gå upp när jag var 6 år gammal. Som minst har jag vägt strax över 80 kg till mina 1.67 cm. Nu väger jag runt 110 skulle jag tro. Jag har provat ALLT. Men aldrig gått ner mer än max 10 kg. Jag har svårt för att gå ner. Jag vet att vissa säger att man då gör fel och äter för mkt, men för mig är det faktiskt så. Jag provade Cambridge, alltså soppor och shaker. Enligt deras info så skulle man gå ner MINST 8 kg på 2 veckor. Jag åt bara soppor (500 kval per dag) och gick 5 km varje dag. Jag gick ner 6 kg på 3 veckor...

Efter det har jag som gett upp hoppet.

Jag har börjat få ont i knäna och orkar typ ingenting. Har även konstant värk i mina axlar. För att jag är stillasittande. Jag är 3 barnsmor men kan inte vara ute med mina barn på vintern, för det finns inte ytterkläder. Ja, ni vet ju...

Jag har funderat på operation länge. Men det är ju lite läskigt. Mest rädd är jag för att jag ska gå upp i vikt igen efter några år. Men jag funderar på att ta kontakt med hälsocentralen där jag bor. Är det rätt väg att gå?

Förlåt för långt inlägg, men jag behöver er. Det här är så känsligt att prata om med folk som är har normalvikt.

Åh, stort lycka till!

Sådär. Idag har jag varit till vårdcentralen och fått en remiss skickad för operation. Vilken grej! Har även berättar för närmaste familjen och alla är så stöttande. Skönt.

Jag väger 114 kg och är 1,67 lång. Har ett bmi på 40.9. I Sundsvall (där jag ska opereras) måste man ha minst 40.

Helt otroligt Badbury! Blir så taggad. Nästan svårt att förstå att det är möjligt. Hur är livet nu? Hur ser en vanlig dag ut när det gäller maten?

Hej.

Jag måste bara höra vad ni tror om en grej. Kanske en dum fråga....

Men jag ha är så sjukt ont i knäna, fötterna och höfterna. Varje dag. Knäna är värst. Har haft ont i knäna från och till i 3 år. Men aldrig så ont som jag har nu. Tror ni att man kan få operationen tidigare om man ringer och berättar det? Som det ser ut nu så kommer jag inte att få opereras förrän efter sommaren. Det känns så länge att ha så ont...

Tycker ni att jag ska ringa och trycka på förloppet lite? Eller tror ni att det är lönlöst. Det kanske är många som har ont ständigt....

Samma här. Känns som en evighet...

Tack. Jag tror jag ska göra det. Kan ju inte skada liksom...

Hur går det för dig med allt? Börjar du pigga på dig?

Grattis! Vad stort.

Har äntligen blivit kallad till viktmöte om 2 veckor. Känns så spännande! Nu börjar det äntligen röra på sig.

Förstår din känsla Bradbury, det är min största skräck också. Men jag har aldrig varit smal och jag hoppas att känslan av det överträffar viljan att äta onyttigt igen.

Jag tror det är lite olika från landsting till landsting. Där jag ska operera mig så får man gå på viktmöte och sedan får man vänta ett tag till innan man får träffa en kirurg.

Jag var till hälsocentralen och fick en remiss skickad i slutet av januari och blev kallad till viktmöte för ca tre veckor sedan. Så det går inte så fort.

Man får ingen tid av kirurgen, utan sätts upp på en väntelista.

Jag skulle tro att jag kommer få vänta till efter sommaren med att opereras. Fruktansvärt att vänta så länge. Jag har så ont i fötter, knä och höfter så jag bryter snart ihop.

Du är välkommen att följa mig "mittlivminaval". Jag är 100% säker och ser fram emot mitt nya liv. Fråga mer om du vill eller om du vill fundera med någon.

Jag önskar att jag hade möjlighet att betala själv för en operation, men de pengarna finns inte. Tänker också att jag kanske måste betala för en bukoperation för att ta bort lös hud på magen om inte mitt landsting gör det.

Idag har jag varit på viktmötet. Jag är dunderförkyld med feber och hosta så det var en pärs att köra 10 mil till sjukhuset och sedan sitta där i två timmar och lyssna. Men det var väldigt intressant. Iof sas det väl inte så mkt som jag inte redan läst mig till på nätet, men några frågetecken rätades ut. Jag är fortfarande helt säker på att det är det här jag vill.

Dock så fick vi reda på att operationen inte kommer att bli förrän vid årsskiftet och att vi inte får veta om vi får opereras förrän efter sommaren. Känns jättejobbigt. Önskar jag hade pengar för att göra operationen privat. Men imorgon ska jag ringa runt till närliggande sjukhus och se om de har kortare väntetid.

Var ett tag sedan jag skrev, eftersom det inte händer då mkt alls för mig. Håller på att bli tokig!

Jag väntar fortfarande på en kallelse för att träffa läkare och få besked om jag får operera mig eller inte. Jag var till vc redan i januari och fick remiss skickad, gruppinformationen i april och sedan bara en evig väntan känns det som...

Pratade med en sköterska på kirurgmott för någon vecka sedan och då trodde hon att jag skulle få en tid i september, men än har ingen kallelse kommit. Ska ringa till veckan igen och ligga på dom lite.

Jag har fruktansvärt ont i kroppen ( mest fötter, knän och höfter) och måste ta värktabletter varje dag. På natten när jag ska upp och kissa kan jag knappt gå för att fötterna känns som två stora cementklumpar som gör jätteont att stödja på.

Så ligger det till för mig. Ska bli spännande att höra hur ni andra ligger till. Kram

Åh, lyllo dig. Jag var till vc och skickade remiss om op i januari (!) Och på gruppinfo i påsk (!) Och har inte än fått träffa kirurg. Är så less och känner att det aldrig kommer att bli av. Är inställd på att få vänta med op till efter nyår och då har jag väntat ett år. Suck!

Hej på er.

På tisdag ska jag ÄNTLIGEN få träffa kirurgen. Både förväntansfull och sjukt nervös!

Kan ni snälla berätta hur en första träff med kirurgen går till? Vad frågar dom? Får man besked på en gång? Pratar man länge?