BF Oktober 2016
Jag är beräknad 20 oktober och har en son på 9 månader (fyller 1 år 21 oktober). Jag är också på jakt efter en syskonvagn. Emmaljunga är den enda jag provkört undrar också om någon har tips på bra syskonvagnar :)
Inlägg från: Anonymous29
|
-
-
Jag har varit föräldraledig 10 månader med min son, när han blir 12 månader tar pappan föräldraledigt för då kommer lillasyster. Fk sa att han behåller sin SGI första 3 månaderna då han arbetat sammanhängande i 6 månader innan han går på föräldraledighet, alltså behöver han ej ta ut 5 dagar i veckan, han kan ta 0 dagar i veckan första 3 månaderna sedan måste han ta ut 5 dagar i veckan.
-
Kissmequick:
Jag ska föda på Akkis. Jag är beräknad 20 oktober. Ska dit imorgon för min har vänt sig så mycket så nu ligger hon fel, igen. Får se vad de säger, om det blir kejsarsnitt. Gjorde kejsarsnitt för mindre än 1 år sedan så de kanske rekomenderar det nu om hon envisas med att inte lägga sig till rätta :) -
Livsbalans:
Jag vet inte hur man taggar folk här :)
Ja jag blev typ gravid 3 månader efter mitt kejsarsnitt, första graviditen gick väldigt bra, förlossningen med fast väldigt utdragen. Jag öppnade mig helt men var så svullen att han inte trängde ner så fick akut snittas. Det var jätte tufft för mig att få veta att jag var gravid igen, hade typ haft samlag 1 gång på ett helt år, det var inte planerat alla. Men det blev lättare med tiden, nu känns det kul och tufft såklart. Min son har varit sjuk mestadels av hans första år och är dessutom öronbarn så han har blivit fullproppad med antibiotika.
Min andra graviditet har gått bra, det enda är väl såret som har gjort ont från och till då min son inte kan gå ännu och han väger 12 kg. Lilla syster är beräknad 1 dag före hans 1 års dag. Men nu har de bokat in tid för planerat kejsarsnitt inom 2 veckor då hon vänt sig så mycket och ligger fel. Hoppas hon vänder sig igen för jag vill verkligen inte bli snittad igen.
Hur gammal är din bebis? Självklart grät jag floder i början och kände mig som en hemsk mamma då han varit så sjuk under sin första tid, kände att han behöver mer ensam tid med mig. Känner fortfarande så men på ett annat sätt nu. Försöker tänka positivt, att det kommer vara jätte kul för barnen att ha varandra och förhoppningsvis vara stöd för varandra i framtiden. Man får göra det bästa av situationen. Jag kommer säkert att gråta en massa efter förlossningen men det kommer bli bra, får rikta mesta uppmärksammheten till min son och prioritera han mer då han förstår mer tänker jag.
När är du beräknad?? :)) hur var din första förlossning? -
Ojj tror jag missförstod. Du funderar på att skaffa en till va? Jag förstår hur du tänker, jag mådde också extremt illa första 3 månaderna med båda och grubblade och tänkte mycket med andra. Hade svårt att leva i nuet och fick ångest för det. Men det blev lättare under graviditetens gång och det bästa var att andra graviditeten gick så otroligt fort då fokus är på ens bebis-/barn (ute i verkliga livet) :)
-
Kissmequick:
De ville ej vända pga tidigare snitt och risken att såret skulle brista. Har preliminär tid för ks 13:e. Känns inte så kul men inte mycket att göra åt. Hoppas på bättre upplevelse än akuta kejsarsnittet jag hade. Hur känns det för dig? :) -
Tusen grattis, jätte fina barn! vilken traumatisk upplevelse verkligen! Men skönt att hon mår bra nu och hoppas att du återhämtar dig fort. Inte kul med traumatiska förlossningar usch!!! Kramorzia1 skrev 2016-10-04 21:07:05 följande:
Nu är äntligen Ada här. Efter en helvetes igångsättning, vatten som gick efter två doser cytotec, fostervattnet var väldigt missfärgat och jag hade kraftiga värkar ändå ger de mig ännu en dos cytotec... Blev påverkad på tappen men öppna mig ej som de ville, hade en förlossningsplan som jag o en dr gjort upp om pga min h.g (kraftiga graviditetsillamående) .där hade vi lyft upp om mina krafter blev sämre och jag önska sovande snitt så skulle jag få det.
Kl 14 gick vattnet de försäkrar både min man o mig att barnet mår bra. Får sen ännu mer intensiva värka pga mer medicin. Värk efter värk och ingen vila. Svimmar av vid upprepade tillfälle och det bestäms att jag ska få eda för att öppna mig sista biten. Innan den hinner läggas så bönar jag om snitt (jag o mannen hade ett kodord som jag skulle använda) . En jätte bra dr kommer in o säger du ska få snitt och få sova. Så om ca 30 min är det din tur. Kl var då ca 16. Andas lustgas konstant, bm går ut och säger hon kommer tillbaka sen. Efter ca 10 min kommer dr in o säger måste först ta ett annat snitt men det är max 40 min tills du får komma ner... Får maxdos bricanyl o även morfin för att dämpa värkarna. Ingen effekt.
Bm försvinner igen, sen kommer en annan bm in som vi träffat pga min mans förlossningsrädsla o min rädsla för vaket snitt. (Har förlorat mitt första barn då de spände fast en op duk framför mig o jag fick föda vaginalt, detta var utomlands)
Denna bm var ej i tjänst igår men säger jag stannar en stund.. Har lika täta värkar nu, den ena hinner ej ta slut innan nästa börjas.. Hon känner på mig. Är dock bara öppen ca 6 cm... Men har så ont. Och känner hur Ada börjar rotera neråt. Skriker efter snitt och mannen o bm som är hos mig säger att det är snart din tur. Andas nu lustgas på högsta styrka konstant.... Tar inga pauser som man ska... Är utmattad och skriker bara att jag wj klarar mer... Efter ca 3 tim kommer de äntligen och ska köra mig till op, får då höra att hennes huvud fortfarande är ganska högt uppe så det är ett bra beslut med snitt... Åker till op o där ska allt förberedas och narkos dr o barn dr ska tillkallas... Tyvärr spänns det för ett skynke framför mig på liknande sätt som jag har ångest över.. All panik kommer över mig totalt, är dessutom fastspänd över benen och armarna, och har fortfarande kraftiga intensiva värkar... En efter en...
Får till slut sova och ca kl 20 är hon ute, dock medtagen och slö delvis pga morfinet jag fick men även otroligt stressad och svalt det missfärgade fostervattnet. Hon får syrgas och ngr sprutor och sen får mannen gå upp med henne till BB medans jag är på uppvak, där har de sagt jag ska ligga ca 4-6 tim innan jag kan se henne. Men jag är ef en timme ganska klar i huvudet, så mannen o Ada får komma ner.
Nu är det en smärtsam process att komma tillbaka, har ont i hela kroppen efter hela gårdagen, eftervärkar utan dess like och ett snitt som gör ont..
Men huvudsaken är att hon är ute och mår bra. Och behöver ej syrgas.
3135 gram och 49 cm lång.
Här är en bild på storasyster Idun och lillasyster Ada
-
Nu är det 15 dagar kvar och hon har vänt sig till rätta så dem avbokade kejsarsnittet. Vet inte vad jag tycker om det ena eller det andra, har ställt om mig flera gånger denna graviditet känns det som, vågar inte heller hoppas på något. Tar det som det kommer bara. Varför skulle du ha planerat ks?KissMeQuick skrev 2016-10-03 22:16:45 följande:
Hej!
Oj hur har det gått för dig? Har du fått hjälp att lägga henne tillrätta eller går det inte? Du kanske har fått veta om du får ks eller inte? Vad önskar du själv?