Hej! Jag väntar en väldigt oplanerad sladdis den 6/10. Mina andra barn är 15,12 och 8 så det känns lite läskigt. Har gjort kubtest och först nu börjar jag känna mig glad åt den lilla. Vi berättade för våra barn igår och de blev chockade men glada, framför allt de två yngsta. Den
Jag har också fått världens halsbränna de senaste dagarna. Den börjar på em och håller i sig tills jag ska sova. Så drygt! Någon mer som har det? Tips?
Här blev det bebis igår natt efter en jättesnabb förlossning på tre timmar! Fick ryggbedövning då jag var 4 cm öppen men hon var ute en kvart senare innan den hunnit ta! Hon föddes i v33+0 och mår under omständigheterna bra! :) Har matsond och får ligga på värmekudde men andas hur bra som helst, är frisk och vägde drygt 2 kg när hon kom. Skrek direkt och hade apgar 9-10-10 :) Omtumlande! Som tur var så var jag på sjukhuset för övervakning över natten, hade nog inte hunnit in annars! Hon föddes alltså 5 dagar efter vattnet gick pga gbs.
2100 g och 45 cm bebis blev våra liv berikade med idag! Hon andades inte själv först men med bara CPAP kom hon igång. Hon mår nu bra, innan hon kom var hon väldans medtagen av raketfarten.
Jag fick lite Oxytocin vid 15-snåret för att hjälpa svagt värkarbete (3h med 3 min emellan, och typ inget hände). 2 timmar senare var hon ute. AJ så in i jävla helvete. 4-5 cm mellan 15 och 16, 4 cm och krystarbete på 50 minuter. Hoff!
Född i vecka 33+6, två dagar senare än storasyster som vägde 2110 g till sina 45 cm, hihi!
[quote=76974147][quote-nick]LovisaC skrev 2016-09-16 06:00:50 följande:[/quote-nick]
Ibland känns livet verkligen som en dålig repris. Det skulle ju inte bli så här! Låg syresättningsgrad, högt bilirubin, liten och skrupplig... CPAP (luftmask, betyder att barnet klarar sig ganska bra men inte helt själv; iaf bättre än ren syrgas) och ljusbehandling.
Sist ljusbehandlades dottern i 9 dygn. Det var såååååå tråkigt! Bara blått överallt och tiden stannar lite...
[/
Vad tufft! Hoppas det går fortare den här gången!
Igår föddes vår lilla dotter. Hon har tre stolta storebröder. Vi är hemma nu och lär känna varandra.. ????
Åhh stort grattis. Hoppas allt gick bra. Underbart att vara hemma.
Tyvärr är jag så besviken på allt just nu. Har ju varit påverkad på tappen med prematura värkar ett tag. Har fått ett i gångsättningdatum då de ska ta vattnet. Gjorde hinnsvepning igår och sökte under kvällen pga värkar.. Är mer öppen men nej de tar inget vatten innan min planerade igångsättning. Och framförallt inte på natten om det inte är starka medicinska orsaker... Är så slut efter snart 9 månader av konstant kräkande och ca 3-4 månader av värkar... Men nej då ska man möta en stel jävla dr som inte kan ge kroppen lite skjuts.. Fick till svar att har du tur så kommer kroppen igång av sig själv innan det datumet.
Får så snällt vänta på igångsättningen...
Nu är äntligen Ada här. Efter en helvetes igångsättning, vatten som gick efter två doser cytotec, fostervattnet var väldigt missfärgat och jag hade kraftiga värkar ändå ger de mig ännu en dos cytotec... Blev påverkad på tappen men öppna mig ej som de ville, hade en förlossningsplan som jag o en dr gjort upp om pga min h.g (kraftiga graviditetsillamående) .där hade vi lyft upp om mina krafter blev sämre och jag önska sovande snitt så skulle jag få det.
Kl 14 gick vattnet de försäkrar både min man o mig att barnet mår bra. Får sen ännu mer intensiva värka pga mer medicin. Värk efter värk och ingen vila. Svimmar av vid upprepade tillfälle och det bestäms att jag ska få eda för att öppna mig sista biten. Innan den hinner läggas så bönar jag om snitt (jag o mannen hade ett kodord som jag skulle använda) . En jätte bra dr kommer in o säger du ska få snitt och få sova. Så om ca 30 min är det din tur. Kl var då ca 16. Andas lustgas konstant, bm går ut och säger hon kommer tillbaka sen. Efter ca 10 min kommer dr in o säger måste först ta ett annat snitt men det är max 40 min tills du får komma ner... Får maxdos bricanyl o även morfin för att dämpa värkarna. Ingen effekt.
Bm försvinner igen, sen kommer en annan bm in som vi träffat pga min mans förlossningsrädsla o min rädsla för vaket snitt. (Har förlorat mitt första barn då de spände fast en op duk framför mig o jag fick föda vaginalt, detta var utomlands)
Denna bm var ej i tjänst igår men säger jag stannar en stund.. Har lika täta värkar nu, den ena hinner ej ta slut innan nästa börjas.. Hon känner på mig. Är dock bara öppen ca 6 cm... Men har så ont. Och känner hur Ada börjar rotera neråt. Skriker efter snitt och mannen o bm som är hos mig säger att det är snart din tur. Andas nu lustgas på högsta styrka konstant.... Tar inga pauser som man ska... Är utmattad och skriker bara att jag wj klarar mer... Efter ca 3 tim kommer de äntligen och ska köra mig till op, får då höra att hennes huvud fortfarande är ganska högt uppe så det är ett bra beslut med snitt... Åker till op o där ska allt förberedas och narkos dr o barn dr ska tillkallas... Tyvärr spänns det för ett skynke framför mig på liknande sätt som jag har ångest över.. All panik kommer över mig totalt, är dessutom fastspänd över benen och armarna, och har fortfarande kraftiga intensiva värkar... En efter en...
Får till slut sova och ca kl 20 är hon ute, dock medtagen och slö delvis pga morfinet jag fick men även otroligt stressad och svalt det missfärgade fostervattnet. Hon får syrgas och ngr sprutor och sen får mannen gå upp med henne till BB medans jag är på uppvak, där har de sagt jag ska ligga ca 4-6 tim innan jag kan se henne. Men jag är ef en timme ganska klar i huvudet, så mannen o Ada får komma ner.
Nu är det en smärtsam process att komma tillbaka, har ont i hela kroppen efter hela gårdagen, eftervärkar utan dess like och ett snitt som gör ont..
Men huvudsaken är att hon är ute och mår bra. Och behöver ej syrgas.
3135 gram och 49 cm lång.
Här är en bild på storasyster Idun och lillasyster Ada
Inga speciella humörsvängningar men gråt när det ska ammas. Han tar jättebra men der sticker och svider så! Der har blivit bättre nu när han faktiskt får i sig något. Nu är det inte lika hårt sugande gissar jag. Brösten gör ont men jag hoppas det snart reder upp sig och blir mindre i brösten. När brukar det ske tror ni?
Hade bf 28/10 men efter rul blev jag flyttad till 9/11. Hängt kvar i tråden ändå. Och idag kan jag stolt meddela att min lilla grabb gjorde entre imorse. Kom in genom dörrarna på fl 05.30. 07.45 fick jag upp han på bröstet. Sån obeskrivligt känsla. Är så kär! <3
Hej allihopa.
Här var det lite dött, antar att alla har fullt upp med sina bebisar, jag har i alla fall haft det. :) Har era barn någon vettig dygnsrytm? Min lilla skrutta vill helst vara som piggast vid midnatt och sova lääänge på morgonen. (Med lite matning under natten)
Hoppas ni har det bra allihopa!
Hej!
Har varit ute på praktik några veckor, är precis i sluttampen av min utbildning så kände att det var skönt att ha den gjord. Jag har fortsatt att amma men när jag har varit borta har hennes pappa gett henne flaska. Det var lite tufft i början med bröst som växte under dagen men det har ändå gått bra. Nästa vecka är praktiken slut och jag ska äntligen få vara hemma med min lilla tjej igen.
Hoppas det är bra med er!