• Mariana79

    någon som börjar med ivf nu i månadsskiftet jan/feb som vill följas?

    Engsan <3 Jag beklagar :( hoppas du snart kan vara igång igen. Själv har jag precis gjort skrapning och nu väntar en period av själaläkning samt en kamp med vikten. Får ju inte hjälp igen om jag inte går ner.

    Kram på er alla, tänker på er!

  • Mariana79
    engsan skrev 2016-04-29 12:16:31 följande:

    Åh fy så jobbigt! Har du mkt du måste gå ner? Tänker på dig och hoppas att du hittar nya krafter snart igen! Kramar i massor


    Eftersom jag går upp en hel del av hormonbehandlingen så är väl 15-20 kg minus optimalt... Det måste bara gå! Jag ger inte upp..
  • Mariana79

    Det är duktigt att gå ner så mycket och hålla det relativt bra iallafall. Själv slutade jag röka för 4 år sen så jag antar att jag inte kan skylla på det längre :) Det är piss att man måste kämpa så mycket, men när det gäller vikten så har jag ju bara mig själv att skylla så det är ju bara jag själv som kan göra något åt det. Problemet är att jag är skeptisk till att det hjälper mot barnlöshet att gå ner i vikt, då jag varit i alla olika storlekar men ändå haft svårt att bli gravid. Men detta är sista chansen nu, även om det inte skulle hjälpa med en viktnedgång så har jag ju iallafall vunnit hälsovinsterna.

    Lite jävlar annama, envishet och kämparglöd så fixar vi detta! Det är jag säker på.

  • Mariana79

    Trevlig sommar tjejer!

    Jag hakar på er i höst också såvida jag lyckats gå ner all vikt som jag måste.

    Men och ägglossning är ialf tillbaka efter skrapningen. Mår sådär imellanåt, det går upp och ner. Men ska försöka njuta av sommaren. Våra bästa vänner är gravida och ska ha barn samtidigt som vi skulle ha haft och det är så extremt svårt.. det är så illa just nu att jag känner att jag inte vill träffa dem alls... hoppas det går över för jag älskar ju dem.

    Jag ska ialf kämpa på med positiva tankar, viktnedgång och kärlek.

    Hoppas ni får en fin sommar med mycket av allt gott <3

    Kram och på återseende <3

  • Mariana79
    lompan skrev 2016-06-21 14:41:16 följande:

    Hej! Jag har lyckats bli gravid! Var glad i typ en dag sen kom oron för missfall å ma.

    I vilken vecka upptäckte du ma mariana? Jag lider med dig, min största rädsla!


    Det var först på KUB ultrat som vi fick se att det inte fanns ngn graviditet, alltså jag var då i vecka 13.. vi hade sett fostret på vul vecka 7 då hjärtat slog. Fostret hade dött strax efter det tydligen. Gulsäcken och livmodern fortsatte att växa trots att fostret dog så därför trodde kroppen att jag ff var gravid och gav mig symptom. Dock så var aldrig mina gravidsymptom så starka som de var när jag var gravid med sonen, samt att jag i v 6-7 innan det vaginala ultrat hade lite rosa/bruna flytningar.

    Jag hade även en underliggande känsla att något var fel. Så även om dagen då vi fick reda på det var det värsta i mitt liv, så var jag på något konstigt sätt förberedd på det... jag visste redan undermedvetet tror jag...

    Jag bröt i hop och var ett vrak efteråt, men jag lyckades resa mig igen och jag tänkte mycket på att om det hade gått vägen så hade nog förmodligen barnet inte varit friskt. För det var ju därför det avstannade.

    Min räddning var nog också min son som är mitt lyckopiller i livet! Jag hade nog brutit ihop ännu mer om jag inte hade haft honom.

    Du fixar detta! För varje dag som går kommer du bli starkare och tryggare i din graviditet, det är jag säker på! Stort grattis och lycka till!

    Kram!
  • Mariana79

    Hej tjejer!

    Har inte varit inne sen maj... livet rullar på, men har inte satt igång med ngn mer ivf än. Ska kontakta min läkare igen vid nästa mens tänkte jag. Vikten är ff ett problem, men jag tänkte att jag skulle träffa honom igen och se vart gränsen går för dem att hjälpa mig (vikt mässigt alltså) då jag har mega svårt att gå ner tillräckligt snabbt...

    Har inte backat och läst, såg att det var 51 inlägg sen sist :)) men från botten av mitt hjärta önskar jag er all lycka till i den fas ni står i nu!

    Kram!!

  • Mariana79

    Underbart att höra engsan, ett stort lycka till! Vi har fortsatt att försöka själva fram till dess vi tar kontakt med läkaren igen. Men nu verkar det vara 3 dje månaden som jag inte har ägglossning :( har inte varit med om det tidigare...

    Använder en clearblue fertilitetsmonitor och den har int visat äl nu på 3 månader... dock så provade jag även billiga ägglossningstester denna månad och på dem fick jag fullt utslag, test strecket blev mycket starkare än kontrollstrecket. Jag använder monitorn på morgonen och de billiga testerna på em... vet inte om det har ngn betydelse. . Förstår verkligen ingenting.. måste ju vara fel på de billiga testerna för cb har ju alltid stämt innan...

    Ja ja förstår inte varför man håller på igentigen.. det är väl ivf som gäller för att lyckas...

    Kram!!

  • Mariana79

    Jag har regelbunden mens kan diffa på 34-36 dagars cykel bara. Blev ju gravid med sonen med hjälp av monitorn samt en graviditet till ca 1 1/2 år efter men som tyvärr blev mf.. det är först nu som monitorn beter sig märkligt med att inte visa äl..

    Jag fick ju tillochmed tillbaka mensen och ägglossning direkt efter skrapningen i april..

    Så jag tycker det är märkligt om den skulle börja missvisa nu.

    Och skumt att billiga tester visar äl istället.. nåväl det återstår att se. Bara kämpa på nu med att gå vidare.

    Hoppas du mår bra engsan och att allt löper på som det ska <3

    Kram!

  • Mariana79

    Nae inte gått ner nämnvärt, pendlar upp och ner på 3-4kg hela tiden. Men visst kan kroppen va i obalans, har ju varit väldigt jobbigt känslomässigt detta år. Så det är nog inte så konstigt.

    O ja kommer ihåg hur besvärligt det var med lutinusen.. håller alla tummar och tår för att det ska gå vägen för dig.

    Härligt testdagen föresten. Vår bröllopsdag :)

    Kram!

  • Mariana79
    engsan skrev 2016-11-11 11:32:10 följande:

    Om detta går enligt plan, så blev eran bröllopsdag även en lyckodag för oss! I morse fick vi ett fint plus på testet!

    Känns dock svårt att vara glad. Känns svårt att ens skriva det här för det känns som att glädjen ändå snart rycks bort som tidigare! Känns Att det är otur att berätta om det! Vill vara glad, så där som man ska vara när man väntat så länge. Men kan inte! Så orolig så jag mår illa!


    Åh em sån underbar nyhet! Det kommer att gå superbra ! Ta en dag i taget. Kram!
Svar på tråden någon som börjar med ivf nu i månadsskiftet jan/feb som vill följas?