Vi som precis plussat - dela känslor och tankar

Det är ju inget konstigt att få lite bruna flytningar. Det är väl mer om det kommer färskt blod som man ska oroa sig. Men förstår dig. Jag har redan nu lite ångest för varje toabesök och kollar alltid noga på pappret :( du har inte funderat på att boka ett privat tidigt UL? :)

Varför vill han inte det? Är väl jättemysigt om man får se att allt är bra? Och få se ett litet hjärta ticka? :)

Är så himla orolig hela tiden. Blir tokig! Har så himla lite symptom. Det enda jag känner är molvärken, men den kommer och går. När jag inte känner den känner jag inget alls som tyder på att jag är gravid.. Har längtat till fredag, till det tidiga ultraljudet, men nu börjar jag få ångest. Tänk om det blir som sist, att dom inte hittar något levande foster. Har haft så himla bra magkänsla den här gången. Jag orkar inte med denna oro.. Vill så gärna att det ska gå bra den här gången! :(

Hur mår ni andra?

Jaa.. hade hellre legat och spytt typ. Haha! Vilken vecka är du i?

Hallå tjejer! Hur mår ni allihop?

Går graviditeterna bra?

Bör man undvika sex när man är gravid och har haft missfall förut eller är det fritt fram? Någon av er som vet :)

Här flyter det på, brösten ömmar till och från ibland mer och ibland mindre. Konstigt nog mest bara höger bröstet.. Har börjat få en väldig aptit och blir hungrig väldigt fort igen, och så lite växtvärk då och då. Idag är jag dessutom så trött att jag känner mig gråtfärdig och går och oroar mig för att det ska bli ännu ett missfall. Nästa torsdag ska jah till barnmorskan på första besöket och ska kräva ett tidigt ultraljud samt fråga om råd hur jag kan undvika ett missfall.

Hur långt gångna är ni tjejer? Enligt appen ska jag vara i vecka 5 (4+5)

Åh jag blir bara mer och mer nervös. Imorgon ska vi på första ultraljudet. Som jag längtat, men nu när det väl är dags är jag bara så himla nervös!!

Vecka 10+3 idag. Får se vad man kan se. Det viktigaste är att se ett hjärta slå och ifall det är en eller två där inne... (Hade två ägg som var på G att släppa vid ÄL).

Ska på möhippa på lördag så jag tänkte berätta för både bruden och möhippegruppen imorrn... Blir så konstigt annars

Det känns läskigt...När jag var liten var det min största dröm typ att få tvillingar (ville själv ha en tvillingsyster haha). Men nu hade jag siktet inställd på en, eftersom sambon har ett barn sedan tidigare och jag alltid tyckt att två barn är lagom. Dessutom känns det tufft att vara ensam med två spädbarn samtidigt, kommer man få sova något över huvudtaget? etc...

Men det jobbigaste av allt är nog sambons reaktion, han är typ helt förstörd. Men jag hoppas och tror att det är en stor chock som drabbat honom. Hans förra förhållande tog dessutom slut i samband med att de fick barn, så han kanske är lite skrämd..

Allt är ett ända virrvarv av känslor och tankar just nu. 8.40 fick vi komma in på ultraljudet och sköterskan tittar men ser inget foster och så, kallar in en ny läkare som inte heller ser något. Blir skickade till gyn där det göra ett vaginalt ultraljud, en graviditet som är en tvillinggraviditet kan hon se men troligtvis är bägge fostrena döda i ca vecka 6, men hon är osäker och det är alltid två läkare som ska göra bedömning så specialist läkaren kommer in och konstaterar också tvillinggraviditet men en svårtolkad sådan då han inte kan se om fostrena lever eller inte, så vi fick gå hem med en återbesökstid 19 juli så får vi väl se hur deg ser ut då.

Vi är riktigt chockade då ingen bär på anlag för tvillingar och var väl inte riktigt vad vi tänkt oss då min sambo har två barn sedan tidigare också. Och sedan är det den där ovissheten, lever dem eller lever dem inte? Blir det ännu ett missfall (missed abortion) och varför blir det så? Varför reagerar inte min kropp och varför dör fostrena?

Ska man hoppas eller inte? Ja denna dag vart verkligen inte som man tänkt sig på något sätt och jag som hade hopp om att jag skulle kunna slappna av nu och inte oroa mig, istället har det bara förvärrats..

Det roliga som jag glömde skriva var att jag inte hade tänkt ta något gravidtest utan bara börja med ägglossningstesten efter nästa mens. Men kände mig tvungen på något sätt att ta ett test, och så blev det som det blev.

Hej på er!

Vi plussade i tisdags, känns som en evighet sen, så mycket tankar och känslor dessa två dygn. Är i v 5 så dessa 7 veckor till vecka 12 kommer kännas långa sen kommer väl inte oron vara över men kännas lite bättre iallafall, Fick missfall förra året i juni. Jätte jätte glad över plusset men känner mig väldigt orolig och nervös. Bf 17/3 :)