Svaret är nog nej, kommer inte klara o orka. Eller jo klart man klarar det man måste. Folk klarar ju att fostra barn även i de värsta omständigheter, men det är inget jag önskar ett barn. Likförbannat är det känslomässigt jobbigt. Tack för svar.
Nu fick jag svar i alla fall och det kan ha varit en av de mest märkliga och känslokalla reaktioner jag någonsin hört. Han sa att det är bra att veta att han är fertil ifall han skulle vilja ha barn med någon annan.
Vet inte om mitt svar kom med... jo jag blev såklart ledsen, grät osv men efter att ha pratat med en vän om det skrev jag bara kort att jag inte vet hur jag ska göra än. Sedan har jag inte svarat.
Det låter ju positivt att symptomen är kvar men vet inte hur det är vid ett MA, om kroppen fortfarande tror att den är gravid? Hur som håller jag tummarna för er!
Vid mitt MA i december så hade nästan alla symptomen försvunnit plus att jag började blöda efter sex och blödningen avtog inte.
Nu har jag kvar alla symptomen, har fått små slemmig blödningar (typ ljusröd orange aktig) efter sex när man varit på toa som sedan inte blivit mer. Sambon och jag försöker undvika sex och är försiktiga om vi väl har det och jag är super försiktig i övrigt också med inga tunga lyft, vila mycket osv.
Så jag vet inte vad jag tro, hoppas så innerligt men är ändå inställd på det värsta. Men snart är den långa väntan över och man slipper fundera alla fall.
Tack <3
Är du säker på att du inte själv skulle ringa och boka? Det fick nämligen vi göra. Vi skulle ringa när vi var i vecka 15+ och fick tid 19+0.
Känns som jag skrivit överallt, ber om ursäkt för tjat ;)
Blir bara galen! Plussat med cb tre ggr. Testade första ggn i tisdags. Svagt men klart synbart plus! Ingen tvekan. Dock har plusset idag ej blivit starkare.
Tog ett RFSU test idag oxå och det var helt blankt!! Vad tror ni?! Läst mkt skit om RFSU men ska jag bli orolig att cb testet ej blivit starkare? Hade bim i måndags.
Haft blödningar sen i fredags och det var så mitt missfall (missed abortion) börja sist så idag blir det att ringa in och se vad dem säger, om jag ska komma in idag eller vänta tills imorgon då jag ändå har en bokad tid. Hoppet har svikt mig och jag är inställd på att det blir ännu ett missfall :(
Det vart ett missfall, det var en tvillinggraviditet men en ofostrlig sådan, alltså en graviditet utan foster där bara hinnsäckarna fanns. Fick cytotec med mig hem och tog det när bonusbarnen hade somnat och har haft sådana kramper att jag tillbringat natten på badrumsgolvet i princip. Har fortfarande så himla ont och det jobbiga är att ingen smärtlindring hjälper på mig heller direkt plus att jag blivit så himla yr och svettas galet mycket.
Livet känns rätt ruttet just nu men önskar er andra lycka till och hoppas ni aldrig behöver gå igenom det jag gjorde inatt <3
Hej alla. Plussade igår efter misstankar då brösten ömmar och blivit större...
Har velat ha barn ett år och även försökt ett år. Trodde inte det skulle bli nåt faktiskt. Har haft spöksymptom flera ggr, så hade slutat hoppas.
Närmar mig 40 och har inga barn sen tidigare, har inte känt nån barnlängtan förrän jag träffade min nuvarande sambo...
Nu till kluvenheten.. jag borde vara överlycklig, men vet inte vad jag ska känna än..
Förhållandet är rätt stormigt emellanåt och han har flera ggr sagt att han tänkt lämna... nu vet jag inte hur jag ska tala om att vi ska ha ett barn. Vet inte hur han kommer ta emot det---
Hej tjejer, hur går det för er som är runt vecka 16-20 nu? Vet att vi var några stycken i början. Jag skulle ha varit i v 20 nu men vi fick det jobbiga beskedet på RUL att det lilla fostret inte såg friskt ut, njurarna fungerade inte plus några småsaker till. Chanserna för ett friskt liv var mycket små eller obefintliga, så för att vår bebis skulle slippa lida beslutade vi oss för att avsluta graviditeten :( Gick igenom aborten för bara några dagar sedan och det känns så tungt och orättvist att vårt lilla barn inte fick det liv vi hade hoppats på. Vi fick sitta med honom efteråt men nu känns det så tomt, magen hade ju växt de sista veckorna och jag åt som en karl. Älskar vårt lilla barn och hoppas kunna gå vidare och bli gravida igen i framtiden. Det känns som att vi hade extrem otur och jag hoppas att ni slipper den oturen nu när vi "tog" den. Kramar
Tack för dina ord! Jag är övertygad om att vi hade otur och oddsen ser mycket bättre ut för er, men berätta gärna hur det gick. Jag glädjer mig åt alla som får veta att deras barn är friska :) Dock har jag svårt att se barnvagnar ute på stan, men det går väl över. Tror att vi har ganska lätt att bli gravida (ta i trä!) men vill ge det lite tid efter den här graviditeten, låta oss själva sörja och hedra vår lille son först. Men under hösten så hoppas vi köra på igen!
Hallå, hur gick det för er på RUL? Hoppas bra! Behöver lite glada nyheter nu när allt känns så deppigt.
Åh vad härligt! Misstänker att du menade att ni trodde det var pojkar? Ska vi byta namnlista med varandra...vi känner precis samma sak med namn med en pojke! Hahaha. Jag har läst på lite både om att det är en stor en förmodligen och vatten i njurarna. Kan säkert få kejsarsnitt (vilket jag egentligen vill ha) men vill ju ha en januaribebis (eftersom man då ligger "före" i utvecklingen om ni förstår hur jag tänker) och kejsarsnitt brukar planeras 1-2 v innan BF. Åh. Är så fundersam kring detta!
Åh vad skönt att det såg bra ut! Men förstår att man direkt får nya frågor/funderingar beroende på vad ultraljudet visar. Tycker dock att ni inte ska oroa er så himla mycket för december/januari, herregud det är inte hela världen. Vårt barn skulle ha kommit precis innan nyår och jag kände bara "låt det komma i december så att jag slipper gå över tiden" :) Nu blir det kanske sommarbarn istället om vi har tur. Man har verkligen inget att säga till om där!
Haha, ja självklart. Vi räknade med två pojkar, egentligen ingen annan anledning än att min sambo har en son sedan tidigare. Sedan ville jag liksom förbereda mig på det, eftersom jag så gärna ville ha en tjej... Så blev det två flickor
Från början sa vi att tjejnamn är ju så himla mycket lättare än killnamn. Men nu när vi vet, så blev det helt plötsligt omöjligt!
Känner igen det där med att vilja ha en januaribebis.. det vill vi också, men det är inte så troligt att det blir så.. jag vill helst INTE att det blir kejsarsnitt, men det är ju möjligt det med, när det är två.
Allt blir inte alltid som man tänkt sig