hoppas hoppas.
hoppas hoppas.
Hoppas att det gick bra!! Har hållt tummarna idag!
Jag är i v9 (8+5) och vi fick se hjärtat slå så fint! Kunde tillochmed se konturerna av en bebis, inte bara ett litet gryn. Det var nog bland det häftigaste jag varit med om. Och nu känner jag att jag kanske vågar tro att det här kan gå hela vägen Det kommer gå så bra! Hur är måendet?
Hoppas på/ser fram emot en liten bebismage mot slutet av sommaren!
Alltså nu har jag en helt annan känsla i kroppen och jag vaknade upp med ett stort leende. Det är en sån sjuk känsla att tänka att man har ett riktigt liv inom sig och barnmorskan sa att det ska mycket till nu för att detta inte ska gå vägen - sen kan man såklart aldrig vara helt säker. Jag mår bra - mår illa lite till och från, känner att det växer, fruktansvärt svullen och gasig i magen och trött så in i bomben emellanåt men känner inte att något av detta är jobbigt.
Funderar på att boka ett "sista" ultraljud i typ vecka 13/14 för att se innan man berättar för alla.
Berättade dock för min familj igår och ska berätta för sambons familj idag. Allt känns så himla bra och det känns skönt att kunna släppa lite oro!
Önskar oss alla lycka till! Längtar också efter en liten bebismage
Ja jag kände samma sak, vi har också bestämt att vi vill ha ett till UL i typ vecka 13, man vågar liksom inte tro på det annars. Kommer göra KUB mest för ultraljudets skull men även för att jag är lite nojig för kromosomfel, men samtidigt vet jag inte om jag vill veta! Lite läskigt blir det... Men hoppas på det bästa, känns lika bra att kolla när de ändå erbjuder.
Hej hörni!
Plussade imorse efter nio månaders försök. Så himla sjukt. Det känns så himla overkligt och konstigt. Kan inte tro det!!
Är dock orolig såklart. Sambon fyllde 25 förra helgen, så drack lite vin och nu har jag varit på jobbresa och druckit en del alkohol samt ätit väldigt rosa kött, ost, gravad lax med mera. Är orolig för att det inte kommer gå vägen och att det var mitt fel. En annan fråga. Hur gör man med hårfärgning? Jag är trots min unga ålder gråhårig på vissa ställen. Kan inte gå åtta månader utan att färga då jag kommer se ut som en gråtuss då. Hur tänker/gör ni?
Hej, jätte tacksam om ni kan svara , plussade svagt den 1 juni och sen dess har mina tester ökat, rädd för missfall så tar test som jag har kvar fortfarande så ja ser att allt verkar Ok för att lugna mig. Vart med om missfall förut.
Imorse tog jag ett test , och de visar en aning lite svagare än igår? Jag är i v 5+2. Lägger upp bilder nedan, första bilden är testet igår och andra bilden är testet idag. Behöver jag oroa mig? Vet att man inte ska testa hit å dit osv. Har inte märkt av att symptom har försvunnit iallafall. Har tid för tidigt vul 20de men länge dit tkr jag!
Jag är skitskraj! Är nyfyllda 30 och barnlös och har nojat länge över min bångstyriga kropp. Men gjorde test imorse som visade 2 streck. Vi blev asglada men efter att ha läst lite får jag för mig att mina magsmärtor jag haft i 2-3v kan vara tecken på missfall, det vore liksom lite typiskt min kropp... har läst att smärtor är vanligt då livmodern (?) börjar växa ganska direkt, men det verkar inte vara så intensiva smärtor, vilket mina smärtor är. Har dock inte fått nån blödning vilket verkar vara det vanligaste tecknet på missfall?? Vågar inte vara glad förrän jag vet att nåt lever och mår bra där inne...
Tack för era svar, känns ju hemskt att säga men är glad att nån annan haft ont också (förlåt haha). Ska försöka komma i kontakt med gyn/BM imorgon. Har mailat vårdcentralen (går ej att nå på telefon) samt en privat BM som vi var i kontakt med när hela få-igång-en-fungerande-mens-process började.
Idag gjorde jag ett sånt digitalt test med veckoanvisning, det stod +3v, vilket enl förp. enl läkare brukar räknas som 5+, vilket vi tycker verkar passa bra in i tidsspannet vi trott.
Idag är första dagen utan magsmärtorna, har haft 2 mindre smärtor idag bara. Hoppas det är ett gott tecken. Fortfarande ingen blödning eller så. Vill bara till BM och få nåt svar om att det finns nåt där inne. Hur tidigt kan man få bekräftat att det är en levande krabat som bor där inne??
Tjejer, jag var på provtagning hos barnmorskan igår (är i början av v12 nu) och hade ställt in mig på att vi skulle ta prover för Kub också, så säger hon att hon kollat fel och pga semestertider kan jag inte göra Kub i vår kommun! Normalt erbjuds alla att göra det här, men endast över 35 år på sommaren. Det är ju egentligen lugnt, men hon sa vid senare tillfället att jag FÅR göra Kub så nu var jag ju inställd på det :( Blev sjukt besviken och nojig. Kan få åka till ett annat landsting och göra det, men är det värt det?! Både sambon, mamma och ena bästisen försöker lugna och säga att vi klarar oss med RUL i v19, är ju inte långt dit. Men jag trodde jag skulle få se vår lilla bebis snart igen och liksom känna mig lugnare. Känner mig skittöntig som nojar mig i onödan, risken för fel är ju liten och man får bara en uppskattning ändå. Fler som skippar Kub och kan peppa mig lite? Kramar
Vi kommer skippa KUB. Risken är så liten att det skulle vara något, och det finns ju en anledning till varför det i flera kommuner/landsting är så att bara de över 35 FÅR göra KUB över huvudtaget. Dessutom är jag osäker på hur jag skulle hantera resultatet om det är "mellanbra", för mig skulle det antagligen orsaka mer rädsla än trygghet.
Jag förstår dig, när man är inställd på något och så blir det inget, inte så kul. Men vi kommer också skippa KUB, chansen är så liten ändå och min barnmorska sa till mig att man ser så bra ändå på rutinultraljudet och KUB skapar bara onödig rädsla :)
Det ordnar sig ska du se :)
Jadu, det visade sig vara tvillingar där inne... så vi är lite chockade nu här.. särskilt sambon, vilket känns lite jobbigt. men det tar nog en stund att smälta detta..
Förresten, någon som har några roliga cravings än? Jag har extremt svårt för sötsaker nu (älskar det i vanliga fall) så det enda jag är sugen på till mellanmål/fika är salta kex, kanelsnurror (big craving!) och popcorn :p Är dock inte så nyttigt med allt detta salt, så jag får hålla mig lite... Matmässigt vill jag ha proteinrika måltider, helst typ hamburgare! Nästa vecka blir det att köpa hem blodpudding tror jag, dreglar bara jag tänker på det, med ett stekt ägg till! ;)
Hej tjejer, hur går det för er som är runt vecka 16-20 nu? Vet att vi var några stycken i början. Jag skulle ha varit i v 20 nu men vi fick det jobbiga beskedet på RUL att det lilla fostret inte såg friskt ut, njurarna fungerade inte plus några småsaker till. Chanserna för ett friskt liv var mycket små eller obefintliga, så för att vår bebis skulle slippa lida beslutade vi oss för att avsluta graviditeten :( Gick igenom aborten för bara några dagar sedan och det känns så tungt och orättvist att vårt lilla barn inte fick det liv vi hade hoppats på. Vi fick sitta med honom efteråt men nu känns det så tomt, magen hade ju växt de sista veckorna och jag åt som en karl. Älskar vårt lilla barn och hoppas kunna gå vidare och bli gravida igen i framtiden. Det känns som att vi hade extrem otur och jag hoppas att ni slipper den oturen nu när vi "tog" den. Kramar
Åh nej!!! Jag håller tummarna för att ni snart är gravida igen. Massa kramar <3
Åh, nej. Lider verkligen med er, detta är min mardröm när vi ska på RUL nu på måndag... önskar man bara kunde släppa all oro och BARA se fram emot att få se bebisarna och nyfiken fråga om kön etc..
Lycka till med allt, hoppas ni blir gravida igen snart! Som sagt, det var ju extrem otur, så sannolikheten att det skulle hända igen är ju i princip obefintlig.
Kramar!
Usch. Lider med er. Högg till ordentligt i hjärtat när jag läste! Alla tankar till er! Vi ska på rul på måndag och jag oroar mig lite för att något ska vara fel. Tycker dock jag känner rörelser så jag hoppas verkligen allt är som det ska! Kram!
Åh, nej. Lider verkligen med er, detta är min mardröm när vi ska på RUL nu på måndag... önskar man bara kunde släppa all oro och BARA se fram emot att få se bebisarna och nyfiken fråga om kön etc..
Lycka till med allt, hoppas ni blir gravida igen snart! Som sagt, det var ju extrem otur, så sannolikheten att det skulle hända igen är ju i princip obefintlig.
Kramar!
Usch. Lider med er. Högg till ordentligt i hjärtat när jag läste! Alla tankar till er! Vi ska på rul på måndag och jag oroar mig lite för att något ska vara fel. Tycker dock jag känner rörelser så jag hoppas verkligen allt är som det ska! Kram!
För mig går det bra. Jag har fått kejsarsnitt beviljat p.g.a de skador jag fick vid förra förlossningen så det känns väldigt skönt!
Åh vad härligt! Misstänker att du menade att ni trodde det var pojkar? Ska vi byta namnlista med varandra...vi känner precis samma sak med namn med en pojke! Hahaha. Jag har läst på lite både om att det är en stor en förmodligen och vatten i njurarna. Kan säkert få kejsarsnitt (vilket jag egentligen vill ha) men vill ju ha en januaribebis (eftersom man då ligger "före" i utvecklingen om ni förstår hur jag tänker) och kejsarsnitt brukar planeras 1-2 v innan BF. Åh. Är så fundersam kring detta!
Haha, ja självklart. Vi räknade med två pojkar, egentligen ingen annan anledning än att min sambo har en son sedan tidigare. Sedan ville jag liksom förbereda mig på det, eftersom jag så gärna ville ha en tjej... Så blev det två flickor
Från början sa vi att tjejnamn är ju så himla mycket lättare än killnamn. Men nu när vi vet, så blev det helt plötsligt omöjligt!
Känner igen det där med att vilja ha en januaribebis.. det vill vi också, men det är inte så troligt att det blir så.. jag vill helst INTE att det blir kejsarsnitt, men det är ju möjligt det med, när det är två.
Allt blir inte alltid som man tänkt sig