Stora barn i vagn

Sonens dagiskompis blev lämnad & hämtad med vagn (& napp) tills hon började 6-års. Jag frågade aldrig varför men antog att det var ren lathet då flickan inte verkade ha några handikapp/sjukdomar etc i övrigt och hade inga problem av att följa med på förskolans utflykter och promenader (på flera kilometer). Annat transportmedel hade verkat lika fånigt då de gick direkt hen, 300 m bort. Hade även en känsla att mamman ville behålla dottern som sin lilla bebis då hon var yngst och syskonen var mycket äldre och självständigare.

[quote=76853874][quote-nick]fjanten skrev 2016-08-04 12:16:41 följande:[/quote-nick]Barnet kanske fick världarnas raseriutbrott varenda morgon om det var tal om att gå själv till förskolan? Du vet ju liksom inte vad exakt som låg bakom.[/

De 4 år som barnet åkte vagn 300 m till/från förskolan borde varit nog för att arbeta sig igenom både eventuella raseriutbrott om morgnarna och personliga problem som gör att man inte orkar ta en konflikt med sitt barn. Ibland är det faktiskt precis så illa som det ser ut. Men skulle man använda FL som statistiskt underlag så skulle 95 % av alla barn troligtvis ha ett dolt handikapp. Men det är klart, i den här typen av trådar skriver ju av förklarliga skäl sällan de som använder vagn korta sträckor av ren bekvämlighet.

Och om barnet inte tjorvade varje morgon?

Problemen som jag ser det är två: dels är risken stor att ett friskt barn som vid nästan 6 år behandlas som ett småbarn (napp och vagn) även behandlas som mycket yngre även på andra områden vilket förhindrar hennes utveckling. Dels så sågs detta negativt av de andra barnen. Mindre viktigt visserligen men ändå tråkigt för flickan som jag anser inte själv skulle vara den som ansvarade för att bryta vanan.

Det är föräldrars jobb att orka ta konflikter (om någon sådan förekommit, vilket jag inte tror i det här fallet om vagnen - kanske med nappen) och inte bara ta den enklaste vägen ut.