Hur hanterar ni svår trotts?

Alltså det är sjukt jobbigt! Mina bästa tips är:

Välj era strider. Fundera två sekunder innan ni säger nej om ni verkligen måste säga nej. Dvs vad gör det om skorna blir blöta eller om han inte städar just då.

Hota aldrig med sådant ni inte kommer genomföra. Tex att lämna barnet eller slänga alla leksaker. Bara låt bli, det är totalt icke konstruktivt och leder bara fel.

Strunta i att lära honom städning just nu. Låt honom hjälpa till och gör något kul av städning då och då men ni måste faktiskt inte välja att ta en strid med honom om städning hela tiden. De lär sig senare ändå.

Du kanske behöver ha tydligare konsekvenser på det han gör, istället för att bara svara varför? Han kanske inte ser den logiska kopplingen mellan ditt svar och nejet.

Om min 3,5-åring vill hoppa i en vattenpöl utan stövlar så säger jag att han kommer att bli blöt om fötterna och då måste vi gå hem och ta på torra strumpor istället för att gå till lekparken. Ibland hoppar han ändå och ibland inte. Vill han inte städa bort bilarna så tar jag inte fram pusslet/legolådan/målarfärgerna förrän bilarna är borta, att bara ha en typ av leksak i taget verkar han förstå.

Många saker är ju saker som man inte behöver säga nej men ändå gör , låt han hoppa i vatten tex , vad spelar det för roll egentligen ?

Är det verkligen viktigt att han städar själv? Han är för liten för det, städa tillsammans i stället. Och sluts genast hota, nu har han redan fattat att ni inte kommer göra det, han vet också att ni inte står för vad ni säger, därför kan han fortsätta tjata och strunta i att lyssna på er.

Välj era strider. Men de strider ni väljer att ta ska ni se till att "vinna". Det blir som ni säger, exempelvis hjälm när man cyklar, bälte i bilen etc.

Varför gör du så stor grej av allt? Vem bryr sug om inte bilen ligger i rätt låda? Har en dotter själv och vi har olika lådor med olika grejer i. Tycker som dom andra att du ska välja dina konflikter, det är du själv som drabbas. Trotsen lägger sig snart ska du se. Och tänk på att det blir roligare för honom desto starkare du reagerar.

Det är ju bättre att barnet hjälper till att städa än inte alls, kanske är en kaoslåda bättre. Sedan kan jag hjälpa min 3-åring att sortera upp sakerna i grupper och hon får ta dockkläderna till den lådan, sedan nästa "kommando". Om jag inte styr henne städar hon inte alls.

Sedan får man avleda eller bara ge två alternativ som ska du ha keps eller solhatt idag, borsta tänderna eller håret först? Vissa gånger funkar det bara med tokiga saker. Häromdagen fick snuttefilten ta på sig pyjamas och jösses vad hon skrattade. Hon får bestämma innekläder, men jag styr upp vilken jacka hon behöver genom att säga idag är det varmt/kallt/blåsigt/regnigt och då behöver du ... Vilka skor hon behöver frågar hon oftast om. Sedan kör det ofta ihop sig, men då får hon välja på att åka vagn eller gå/springa som hon vill. Mycket varför börjar det bli här med.

Idag har hon varit en liten Emil och snott en sax och klippt sönder mina papper på morgonen samt stoppat in en ärta i näsan vid lunchen, så visst tär hon på tålamodet ibland.

Välj striderna och släpp det som ingen dör eller blir skadad av. Varför inte få hoppa i vattenpölar? Byt kläder och torka skorna när ni kommer hem. Låt honom lägga sakerna i samma låda och BERÖM för att han städar alls. Sortera i lådor kommer fungera bättre senare Säg NEJ till det som är livsviktigt..om han inte vill ha bilbälte, cykelhjälm, vill hoppa från garagetaket osv.

Finns det nån särskild anledning till att leksakerna ska ligga i olika lådor?

Låter normalt!
Du har fått bra råd, följ dem.

Sluta genast att hota. Berätta om eventuella konsekvenser, som du tänker genomföra och är på rätt nivå.
Ex:
Rätt nivå:
Om du hoppar i vattenpölen blir du blöt och då går vi hem direkt.
Barnet hoppar. => Ni går hem direkt.

Inte rätt nivå:
Om du hoppar i vattenpölen så kastar jag alla dina bilar.
Barnet hoppar. => Du kastar alla barnets bilar.

Varför är det inte rätt nivå?
1) Det är inte en direkt konsekvens. Blir man blöt, går man hem och byter kläder. Så gör normala människor.
2) Bilarna har inte med vattenpölen att göra. Ingen vuxen som ramlade i en vattenpöl skulle gå hem och kasta alla sina Tv-spel, scrapbookinggrejor eller fotoutrustning.
3) Det är för lång tid mellan händelsen och konsekvensen. Barnet hoppar och måste därför gå hem omedelbart. Att vänta på att gå hem, samla ihop bilarna och kasta med tar många minuter. Det blir därför otydligt.

Rätt nivå handlar alltså om att agera omedelbart och med en tydlig tanke.

Tänk även efter:  Vad är det värsta som kan hända?
Är det värsta att barnet blir smutsig och blöt = obekväm, så kanske det är lika bra att barnet får hoppa.
Är det värsta att barnet hamnar ute i trafiken och kan bli allvarligt skadad eller dödad = Bär bort barnet OMEDELBART.

I all välmening men tycker du själv TS att det du beskriver är svårt trots? Låter som en helt vanlig 3-åring. Trotset kommer bli betydligt värre än så om några år. Mitt bästa tips är att du fokusera på ditt egna förhållningssätt till trotset istället för varenda liten grej som du tycker att ditt barn gör "fel". Han håller ju på att upptäcka världen och vilka gränser som finns i den

Jag har själv en 5-åring som kan vara väldigt provocerande, så jag vet hur det är! Men kan säga hur jag skulle ha tänkt i de situationer du beskriver:

När han ska städa säger jag "när vi kommer in behöver du städa upp alla bilar och jag tar fram lådan" 
Han går in plockar i en två bilar trotts jag tar fram några bilar. 

* Min son har också svårt för städning. Bäst är om man ställer lagom krav och tar till en lek eller liten muta för att få det gjort. Att t.ex. ta tid på hur många sekunder det tar att städa upp alla bilarna. Eller vi läser en saga då alla bilarna är ihopstädade. Tävla vem som kan plocka ihop flest bilar. 

Är man tex ute på promenad och säger till han "nej gå du kan inte leka i vattenpölar nu" då svarar han "varför?" och jag tex säger "för du har inga stövlar och då blir skorna blöta" direkt sätter han sig ner och tex kastar stenar i vattnet. Eller går i pölen ändå.

* Känner igen detta. Kanske avleda? Starta en springtävling där man inte får springa i pölar?

Eller som han säger nu "kan jag få gå ut på baksidan" och vi svarar nej du får inte gå ut nu. Då kommer det "varför" och vi förklarar att det regnar och att vi ska äta lunch nu. Han fortsätter och säga "snälla kan jag få gå ut" vi svarar nej sa vi precis. Han frågar varför ännu en gång och vi förklarar att vi ska äta och de regnar. Han säger "men jag vill gå ut. Jag vill inte ha mat" och vi säger att vi redan sagt nej. 

* Om det går att gå ut senare så säg JA, vi kan gå ut men inte nu. Avled om det går. Be honom hjälpa till att duka t.ex.

Han kan ställa sig å skrika för att han inte kan gå förbi en pinne utan hjälp och vi förklarar att han ska gå runt. Men de kan ta 15min eller så hämtar man han ändå. 

* Tror på avledning även här. Eller hjälp honom då fast ni tycker det är en struntsak? Välj bort de strider ni inte måste ta.

När mina var tre brukade kanske de plocka i två-tre bilar/leksaker i lådan och jag 5 gånger så många! att de hjälper till är bra och de ska ha beröm, kräv inte att de själva ska städa upp allt i den åldern.

Man kan inte diskutera med en tre - åring! Förklara gärna och prata mycket men treåringen ska inte kunna prata sin vilja igenom.

Vill inte gå förbi pinnen och inte gå runt, ja då brukar jag gå i förväg, så får han komma efter när han har kommit på bättre tankar. Ilsket gråtande naturligtvis, men nästa gång går det bättre.

3-åringar SKA trotsa, som här har sagts. De ska lära sig gränser och igenom det få trygghet. De vet ju inte annars hur världen ska se ut? Men de kan vara otroligt tålamodsprövande och otroligt uthålliga! Jag tänker mig hörselskydd, fast jag inga har!