BF 27 Maj-3 Juni

Hej! Bra initiativ med en lite mindre grupp. Har bf 30 maj så är också 5+2 idag, så antar att jag också har exakt samma datum som flera av er?

:) Första barnet för oss, mkt glada men också lite svårt att förstå att det faktiskt är nåt litet som växer i magen :)

Vi har precis blivit färdiga med vårt hus som vi totalrenoverat sen februari så vi började flytta in förra helgen. Berättade då för bådas föräldrar eftersom de var med och hjälpte till och flytta, och jag varken mådde bra eller kunde bära tungt. Sen kunde jag inte hålla mig från att berätta för min bästa kompis när hon kom och överraskade oss i huset :)

Hur ser ni andra på att berätta så tidigt? Jag tänker att om det händer nåt galet så kmr man ju ändå berätta det för sina nära.

Resten av omvärlden får såklart vänta tills det känns lite tryggare.

Ja, roligt att vi är flera med samma datum :)

Tänker också att de jag/vi berättar för är de som vi skulle vilja prata med om det skulle hända nåt tråkigt.

Fler än jag som känner av spänningar i magen/livmodern? Jag känner det varje dag, främst på em/kvällarna. Tycker dessutom redan att det börjar synas en liten pyttemage. Men kanske är ens längtan som gör att man inbillar sig, hehe :)

Vi är nu 3 tjejer på mitt jobb som är gravida och som planeras få barn framåt våren. Så roligt att vi kan följa varandra, men kommer bli kaos på jobbet. Vi är sjuksköterskor, så 3 st som försvinner inom loppet av 2 månader lär inte bli roligt då vi redan är för några ssk på vår avdelning.. Så vi bävar lite för att berätta för chefen senare. Men samtidigt så är det ju ingen som kan ta ifrån oss rätten att skaffa familj :)

Någon som vet hur lång tid innan bf som man har rätt till att gå hem? :)

Kom hem från jobbet med lite energi och tänkte passa på att bygga ihop en Ikea-byrå. Slutade i tårar för att jag inte fattar någonting längre, ilska för att jag hade fel verktyg hemma pga att sambon tagit "mina" till jobbet, och en käftsmäll i trötthet. Så nu ligger jag sur i soffan med hela golvet fullt av delar av en Ikea-byrå.... Haha!

Första bm-besöket imorgon. Ska bli spännande.. :) Hoppas alla mår bra!

Hur mår ni andra?

Idag har jag fått vara hemma från jobbet, orkar inte ta mig upp ur sängen/soffan, direkt när jag reser mig upp mår jag så fruktansvärt illa. Varit så nu de sista dagarna. Sover/vilar, försökt med allt möjligt i mat/dryckesväg för att hitta nåt som funkar mot illamåendet. Än så länge har jag märkt att Loka och clementiner funkar bäst så försöker få i mig det med jämna mellanrum. Någon mer som mår fruktansvärt illa?

Det konstiga (?) är att jag inte spyr, skönt det iaf. Hoppas jag slipper det framöver..

Har inte testat armband, vart får man tag i det? :) Clementiner är riktigt bra, citronlokan går åt här hemma. Idag gjorde jag lite soppa till lunch, det funkade också helt okej.

Vad skönt för er att ni inte har så mycket symtom.. :)

Imorgon ska min sambos syskon komma hit på middag, då både jag och sambon fyllt/fyller år nu i oktober så vi tänkte berätta då. Jag mår ju så dåligt så har fått komma på massa ursäkter för att jag inte har orkat umgås nu sista tiden. Det blir kul att se deras reaktioner :)

Skickade sambon för att köpa lite allt möjligt på Apoteket häromdagen. Tycker dock varken postafen eller armbandet hjälper nåt vidare. Imorgon ska jag till min läkare för att se om han kan sjukskriva mig någon vecka till. Kommer liksom inte ut från huset ens, och har 30 min bilfärd till jobbet. Illamående vid minsta ansträngning. Får be om något annat mot illamåendet då.

Har det börjat synas något på er andra än? Jag tycker att det börjar synas på mig, vet dock inte om det är mer önskan/längtan än verklighet ;)

En fråga... Någon av er som har hund (eller vilket djur som helst egentligen) som har reagerat på er graviditet?

Min hund har alltid varit min lilla tjej, skaffade henne innan jag träffade sambon så det har alltid varit vi två bara och hon har alltid valt mig framför alla andra :)

Men nu har vi märkt sista veckorna att hon har varit väldigt avvaktande mot mig, valt att ligga hos honom i soffan isf för hos mig. Hellre lagt sig i hallen än hos när jag är själv hemm, tittar ledsamt på mig osv.. Insett att hon reagerar på gravidhormonerna såklart, de är ju superkänsliga mot dofter..

Någon som varit med om liknande, och går det isf över? Man blir ju superledsen när man märker att hon är ledsen. :( Hittar bara om hundar som reagerat tvärtom på internet, dvs mer beskyddande och gosiga..

Hoppas ni mår bra allihopa. :)