Ni som fick MA/missfall vid allra första graviditeten, hur har det gått sen?

Min första graviditet var faktiskt när jag var väldigt ung, 15år.. Då gjorde jag faktiskt en abort.

Min andra graviditet var ni i somras, dock slutade det i MA i vecka 7 men det hade dött redan i vecka 5. 
Det var ingen jätte planerad graviditet utan vi var oskyddade pga cellförändringar och en operation, efter fortsatt vi utan skydd och så sa vi väl "blir det så blir det".
Men lyckan var enorm när vi plussade! Och när det sen visade sig vara MA så var det väldigt tungt och förkrossande, nu ville vi ju inget annat än att ha barn.
Det tyngsta släppte i samband med att jag slutade blöda ca 1v senare och det vart "lättare & lättare".. Gjorde även ett grav.test samtidigt som jag slutade blöda som visade "Inte gravid" så jag var säker på att allt var ute..

7-8v efter MA så hade jag fortfarande inte fått mensen, tyckte det var konstigt och hade i ca 1v haft ett väldigt konstant illamående så jag bestämde mig för att göra ett grav.test och visst var jag gravid, testet visade "Gravid +3". Jag kunde inte tro att det var sant, och inte min sambo heller.. Gjorde ett till test dagen efter som visade likadant.

Nu är jag gravid i vecka 10 och sjävklart har oron för MF/MA vart ENORM men jag gjorde ett VUL i samband med cellprov i förrgår och fick se den lilla skrutten där inne, fick se hjärtat slå och både armar o ben.. Efter det bestämde jag mig för att nu ska njuta av det fantastiska som händer! Blir det så att vi förlorar även det här så får vi ta det då, nu ska jag glädjas så länge jag kan och lita på att i maj har vi vår lilla i våra armar (: