Jag grejjar inte aborten!!

Jag tycker att du och din man ska snacka igenom det här ordentligt. Det är ditt val i slutändan men om du blir så här dålig och han måste avbryta jobbet, gå ner i tid, vara föräldraledig, du börja om att bli så här urlakad så tycker jag att det enda rätta är att ni snackar igenom det ordentligt. Vad ni än väljer, samma sak eller olika så måste ni någonstans ha bestämt er för om ni stöttar varandra igenom valen? Han kan ju vilja abort och du behålla men han stöttar dig igenom en till graviditet. Eller så vill han abort och du behålla och han känner bara helvete men säger ingenting. Eller så vill ni båda ha kvar det men det känns omöjligt praktiskt.  Alla kort på bordet.

För det är klart att det här kommer att tära på, hur ni än gör. Båda behöver ju besvara frågor. Vad händer om vi behåller? Hur kommer jag att må då? Kan jag tänka mig att kliva in i ny föräldraledighetsperiod igen. Vill jag ha sex barn? Ska vi begära utökad tid för de andra barnen i så fall? Hur måste det vara praktiskt för att jag, du och vi ska orka sex barn? Har vi möjlighet att lösa det och ordna det vi behöver? Vill maken ge upp sitt jobb? Om inte kan ni ha en nanny? Kan vi ta in hjälp i form av städning, matkassar, barnpassning någon timme ibland? Om inte, gör vi det här ändå eller annat som ni upplever skulle hjälpa? Kanske yngsta får lov att börja fsk tidigt och ni måste be om utökad tid så att du har lite chans att återhämta dig? Varför vill vi ha ett sjätte barn? Vad tycker era äldre barn om att få ytterligare ett syskon och att mamma ska vara ett vrak ytterligare en gång? Hur mycket vill jag snosa bebis igen?

När du bokar tid för abort så gör de vanligtvis en undersökning för att fastställa embryot/fostrets livslängd. Du kommer inte dit och så görs aborten på en gång. Du kan ringa kvinnokliniken eller din barnmorska på vc och tala om att du sitter i den här situationen och behöver prata med någon. Att du vill och inte vill göra abort och att ni har det jättejobbigt. Du bör bli hänvisad till en kurator som har till jobb att lyssna in dig/er och stötta er igenom vilket beslut ni än fattar.

Du/ni kommer säkert att klara det här oavsett vad ni väljer. Men låt ingen på familjeliv sitta och psyka genom att hänvisa till ditt samvete, livets helighet och så vidare. Jag tycker inte heller att du ska lyssna på de som säger abort så klart. Du och din man ska leva med det här beslutet så ni måste fatta det.Det är bara du som vet vad som är rätt för dig även om du just nu är för trött för att orka fatta beslut. Men prata igenom det med varandra ordentligt så att ni har varandra i det här för det lär du och han behöva. Jag tycker att ni ska ordna så att du får åka iväg och sova en eller två nätter utan familj så att du kan fundera igenom det här utan att vara till för någon annan än dig själv, det och att ni snackar igenom det hela ordentligt är mina råd.