Gravid IGEN - pappan missbrukar

En bra mamma väljer en bra pappa till sitt barn. Hon skyller inte på '' han visste att jag var oskyddad men han ville ändå knulla''(för att en narkoman kan inte förväntas ta det ansvaret).

En bra mamma försörjer sin familj.

En bra mamma håller sitt barn tryggt. Man släpper inte in personer som är våldsamma (slagit dig och din pappa). Man släpper inte in narkomaner och låter dom inte umgås med barnet (inte ens om dom bara har lite morfin i sig...) Man släpper inte in kriminella män att umgås med barnet.

Man har ALDRIG oskyddat sex med aktiva narkomaner och riskerar att dra in diverse sjukdomar i hemmet!

Jag trodde att detta var så basic att även den osäkraste unga mamman kunde fatta det.

Men. Du kan alltid fixa till det. Ta ansvar och bestäm dig för att bli bättre. Gör abort så att enbart ett barn behöver lida av denna pappan och du kan lägga all energi på att göra livet drägligt för det barn som redan finns.

Du kan bli världens bästa mamma men det kräver förändringar.

Då använder man kondom om man är mellan skydd.

Anser du själv att du är en bra mamma? Att du har varit det hittills? Förstår du inte att barn blir omhändertagna för att deras mammor agerar som dig och tror sig vara bra mammor?

Men är de bra att de syns alls, när han fortfarande missbrukar även om han just när han hos er (kanske) inte är påtänd annat än på morfin eller smyger sig på toa för att ta lite tabletter. Kommer dottern kunna lita på honom? Kommer dottern kunna känna att min pappa finns där för mig om jag behöver honom? Kommer hon kunna känna att pappa håller vad han lovar? Kommer hon känna pappa älskar mig mest av allt i sitt liv? Kommer hon känna att hon är verkligen betydelsefull för pappan? Utifrån det du skrivit här är svaret nej. Du kan inte lita på honom, han kommer och går efter eget behag, han tar inget ansvar för henne och vill inte det heller, han väljer alltid drogerna först, han bryr sig inte om den skada han gör genom att först finnas i flickans liv och sen försvinna bara för att han ska psyka dig till att göra det han vill, han tänker på sig själv i alla lägen först, han är inte engagerad i hennes liv, han hör inte av sig utan det är du som hör av sig till honom om att han borde komma och hälsa på sin flicka, dvs du driver på om umgänge. Dock verkar han ha så pass mycket självinsikt att han vet att han inte ska vara pappa för han inte kan pga av sitt missbruk. Så TS låt honom gå och avgifta dig själv från honom. Radera hans nummer, flytta, skaffa hjälp, gå med i en anhörig-grupp, osv. Vad du än gör kommer han inte ändra på sig. Vad än din lilla flicka gör och försöker göra för hans skull i framtiden kommer han inte ändra på sig. Utsätt inte din lilla flicka för det - att hon försöker vända ut och in på sig själv för att hennes pappa ska visa någon vilja att sluta knarka och supa.

idag är det måndag och du kan ringa MVC, BVC eller VC för att få tid till kurator. Gör det!

Vilka jävla människor det finns! Sitta här o trycka ner ts gör nog saken MYCKET bättre. Jag personligen tycker att ang bebisen i magen gör du som du själv känner. Det är inte så svårt att vara ensamstående mamma som folk gärna vill få de att se ut som. Dock har jag bara 1barn och 2.. ja de kan nog bli kämpigt men absolut inte omöjligt.
När det gäller pappan tycker jag du ska ta barnen i från honom o ej låta dom träffa honom. Vad du väljer ( med sexet) bestämmer du. Men någon pappa förtjänar han ej att vara. Bättre med en super förälder så barnen e lyckliga än 2 o olyckliga. Är själv 20år o min flicka är snart 2, du får gärna skriva , har mycket liknande att dela med mig av. Kram

Huruvida du vill göra en abort eller inte är helt och hållet upp till dig.

Även om allt ser bra ut på KUB och fostret verkar vara friskt tycker jag inte att det är en dålig idé att ägna det sociala arvet en tanke.

Vilket liv är det du önskar för dina barn? Vilket öde vill du att de går till mötes?

De behöver inte alls sluta som missbrukare, men faktum är att de har mycket större chans än andra att drabbas av psykisk ohälsa, missbruk, självskadebeteende etc.

Sedan undrar jag om inte socialtjänsten inte ställer några krav på dig som mamma med tanke på ditt umgänge med pappan?

En av mina närmsta vänner fastnade i en relation med en blandmissbrukare. En trevlig kille som inte ville någon illa men som genom sitt leverne utsatte både sig själv och andra för risker.

Min vän hade barn sedan tidigare och blev gravid igen med honom. Hon kunde inte bryta kontakten med honom trots att det var dåligt både för henne och barnen. Till sist kände jag att jag var tvungen att skydda hennes barn om hon nu saknade förmågan att göra det. Socialtjänsten krävde att hon skulle bryta upp med honom om hon ville ha sina barn kvar. De erbjöd hjälp med flytt och en nystart på annan ort, långt bort från det destruktiva.

Hon klarade det ändå inte utan fortsatte att träffa honom i smyg. Resultatet blev att hon förlorade vårdnaden om sina barn sedan tidigare. Det barn som föddes med missbrukaren som pappa blev omhändertaget och placerat direkt efter förlossningen. Är det en risk du är villig att ta? För det kommer att finnas människor i din omgivning som reagerar på att du inte sätter dina barn främst och att du inte kan säga nej till honom. Min vän blev givetvis väldigt upprörd när jag berättade att jag hade gjort en orosanmälan men jag ansåg att jag som vuxen medmänniska fick ta ett ansvar över hennes barns välmående när hon inte hade den kapaciteten.

Han har sagt upp kontakten med dig nu ja. Men hur skulle du reagera om han ångrade sig? Sade att han ville ha kontakt och besöka er? Ha en relation till båda sina barn? Kan du vara så stark att du villkorar den? Tex att han bara är välkommen efter en rad rena urinprov.

Det känns som att du ändå är inställd på att han aldrig kommer att vara drogfri och stabil i sitt leverne.

Jag vet också hur tufft det är att vara ensam med två små. Man blir lite extra sårbar och det kanske inte alltid är så lätt att följa den plan man lagt upp. Det är därför jag undrar och frågar hur du tänker kring sådana här saker.

Ja utan tvekan.

Han är ju inte ren. Du låter ju honom umgås med dottern när han har tagit morfin.

Dessutom så är hans hjärna så skadad (om han knarkat sedan han var 10 år) att han fungerar som någon som är påverkad även om han inte tagit något precis innan.

Att han slagit dig och din pappa tyder ju på att han är farlig. Din uppgift är att ge ditt barn trygghet. Du trodde säkert att han aldrig skulle slå dig och du trodde säkert en massa andra bra saker om honom när du blev kär. Men du hade fel. En dag smäller han till sin dotter och du står brevid och säger "Det där trodde jag aldrig!".

Du bör inte heller ha oskyddat sex med narkomaner. Inte bara för att undvika att få fler barn utan även för att slippa få HIV eller andra könssjukdomar som påverkar ditt barn negativt.

Är man barnlös så får man umgås med vem man vill och ha sex med hur många narkomaner man än önskar. Då är det bara du som får stryk och blir negativt påverkad. Den "lyxen" har du inte längre.

Tänk även på det sociala arvet. Om ingenting förändras så kommer din dotter växa upp och med största sannolikhet själv börja knarka och/eller få barn som tonåring med en misshandlande narkoman :(

Jag tror tyvärr att abort är det bästa. Bättre att ett barn lider än att två gör det. Dessutom är dina chanser att ge ditt barn ett bättre liv större om du kan jobba snart och slipper fler band med pappan.