• Corn

    Gravid IGEN - pappan missbrukar

    Anonym (.) skrev 2016-12-21 18:41:32 följande:
    Jo men att klanka ner på Ts och tro att det kommer hjälpa henne är knappast bättre. Som det ser ut nu verkar pappan vara borta ur hennes liv och då får vi hjälpas åt att stötta henne i att absolut INTE kontakta pappan på NÅGOT sätt. Och eftersom TS verkar vilja barnens bästa tror jag att hon förstår att hon måste släppa taget om pappan, så vi får stötta henne i att inte kontakta honom mera, trots att det är svårt.

    Till TS vill jag säga att det är tråkigt att ni inte kunde ha ett ordentligt samtal. Försök att få tid hos barnmorska eller psykolog, eller kvinnojour så att du kan få stöd av någon i den situation du befinner dig i. Det här samtalet om abort blir ju så fokuserat på just det, men en psykolog kan hjälpa dig att se hela situationen och bearbeta dina känslor så att du trots all sorg får möjligheten att se med klara ögon och ta rätt beslut. Men du får ringa och be om det typ imorgon ts för annars dröjer det för länge innan du får hjälp och då kanske du hunnit ta beslut ang din graviditet som kanske känns som inte genomförda med klara ögon, senare i livet, pga allt som händer just nu.
    Jul och nyår kommer emellan, jättestressande.... måste välja NU.....!!
  • Corn
    Anonym (Tess) skrev 2016-12-21 19:36:48 följande:
    Nu menade inte jag att du kontaktade honom, utan jag är rätt säker på att han kommer höra av sig/dyka upp hos dig igen när det passar honom.

    Vad gör du då?
    Det kommer han säkert göra nån kväll/natt.
    Ja då får han väl stå där...
  • Corn
    Anonym (.) skrev 2016-12-21 19:44:54 följande:
    Vilken vecka är du i? Du kan göra abort fram till vecka 18, sedan måste du ha socialsrtyrelsens tillstånd. Ringer du din vårdcentral imorgon och förklarar att det är ett brådskande fall får du förhoppningsvis hjälp innan det blir för sent
    Vecka 14. Ja 17+6 utan tillstånd gäller men jag vill inte vara gravid längre i onödan...  Därför känner jag mig stressad. Men mm... tid finns. Det gör det.  Jobbigt också för att magen växer... det syns.

    Jag har kontakt med sjukhuset redan ang detta. Behöver mer tid bara..... och barnvakt,
  • Corn
    Anonym (Tess) skrev 2016-12-21 19:46:03 följande:

    Dessutom så klankar jag inte ner, jag har sagt flera ggr att jsg förstår att det är svårt och jobbigt. Återigen, jag vet ju hur det är att ha en nära anhörig som missbrukar.

    Jag har sagt att du verkligen skulle behöva få samtalsstöd hos någon som jobbar med missbrukare och anhöriga.

    Det är skitsvårt, men du tar inte till dig någonting!! Det är frustrerande att läsa att du bara hugger tillbaka oavsett vad man säger.

    Han BÖR EJ ha någon kontakt med barnet alls tills han är drogfri (om han nu någonsin blir det). Det finns inga andra vettiga alternativ.


    Jag hugger inte, jag lyssnar. Men jag kan inte göra mer heller - lyssna. Sen måste jag tänka själv. Sen håller jag inte med om allt alla skriver heller och då säger jag ifrån. Men tro mig.... jag lyssnar. Annars hade jag inte loggat in här.
    Även om jag blir emotsagd så är det skönt att någon tar sig tiden... Jag är ju ensam om detta irl.

    Mm.... inte ens övervakade umgängen?
  • Corn
    Corn skrev 2016-12-21 19:50:28 följande:
    Vecka 14. Ja 17+6 utan tillstånd gäller men jag vill inte vara gravid längre i onödan...  Därför känner jag mig stressad. Men mm... tid finns. Det gör det.  Jobbigt också för att magen växer... det syns.

    Jag har kontakt med sjukhuset redan ang detta. Behöver mer tid bara..... och barnvakt,
    14+0 idag.
  • Corn
    Anonym (Oj) skrev 2016-12-21 20:59:41 följande:
    När han har gått i behandling och varit drogfri nåt år kan han börja med övervakade umgängen. Men INGET i nuläget!
    Tvivlar på det då. Han har hållt på sen han var 10-12 år.
    Så, jag får klara detta själv. Måste bara lista ut... vilken väg jag går. Vill egentligen inget av valen.
  • Corn
    Anonym (.) skrev 2016-12-21 20:53:17 följande:
    Man kan säga samma sak på olika sätt, särskilt till någon i en utsatt situation som tycker världen är jobbig som den är. Dina inlägg är inte stöttande även om innehållet är relevant, kanske därför ts hugger tillbaka?
    {#emotions_dlg.flower}
  • Corn
    Anonym (23y) skrev 2016-12-22 03:07:23 följande:

    Kommer kanske att låta hård mot dig nu. Men du är tamigfan ingen bra mamma som knullar en kille som gör ditt barn så illa. För vet du vad, han gör ert barn så jävla illa genom att missbruka och komma och gå då och då. Ert barn kommer minnas att dennes pappa är där ibland och när han inte är där så kommer barnet att sakna honom så det gör ont.

    Jag hade inte sagt något om du hade lämnat honom redan vid första graviditeten, men då hade du inte suttit här med en 2a graviditet heller.

    Du låter väldigt omogen och egoistisk. En mogen människa håller koll på så basala saker som preventivmedel. Här tänker du bara på DIG DIG DIG. "Ppillret hade väl inte börjat verka antar jag". Det är din skyldighet att hålla koll på det och det står i bipacksedeln exakt hur och när man tar dom.

    Jag kan inte se killens ansvar i detta. För jag kan inte heller se att du hade accepterat att använda kondom för du "åt ju ppiller". Och om du nu var osäker så kunde du faktiskt bett honom använda kondom, eller åtminstone hålla koll på ägglossning.

    Nu sitter du där och är gravid igen. Det finns två alternativ här.

    1. Abort och återgå till livet som det var

    2. Behåll, men kapa alla band till killen. Vill han sedan ha kontakt med er ska han bannemig vara ren sen lång tid tillbaka


    Ja här kommer du och tror att du vet allt om mig genom lite text. Jag kan informera dig om att jag inte haft ett förhållande med denna kille sen jag blev gravid 1:a gången. Han kastade ut mig och vägrade prata med mig under första halva graviditeten. Jag ordnade under den tiden en egen lägenhet och fixade allt ensam. Vi var sen vänner, kunde umgås utan att det skulle bråkas och vara aggressivt. Oftast! Det funkade. Men inget par. Ja vi hade sex under den tiden och ja det var ju idiotiskt men jaja, det var DÅ. Dottern föddes, han var med då. Det verkade ok första veckorna - sen försvann han. I en månad. Han fick en total kris för han fattade väl då att nu fanns det ett barn. Han ville inte vara med, han ville inte leva, han ville inte känna något.
    Sen har det varit små steg fram till i somras då det funkade ok dom bra dagarna. Nej vi hade inte sex, träffades mest utomhus på neutral mark.... så att säga. Dottern har inget starkare band med honom än nån vän till mig.

    Jag har haft skydd hela tiden även när jag inte haft något sexliv att diskutera.... Och jag är van att ha skydd och inte behöva TÄNKA på skydd. P-stav osv. Så ja det blev ett glapp mellan två skydd för vi hade sex och det var inte planerat alls och så där...  Jag hade ingen tanke på att jag ens hade kunnat bli gravid. Fanns inte i mitt huvud alls. Därför var jag i v 9 när jag fick veta det.

    Och vad menar du med att "För jag kan inte heller se att du hade accepterat att använda kondom för du "åt ju ppiller"." Varför skulle jag inte ha accepterat kondom menar du? Det var inte jag som tog initiativ till sex den gången och jag blödde hela tiden pga p-staven som strulade, som jag hade precis tagit ut. Så jag trodde verkligen inte.... men visst visst visst, jag vet. Otroligt dumt. Jag vet, du behöver knappast påpeka det.
  • Corn
    EnAnonumius skrev 2016-12-21 23:39:29 följande:
    Ja jag har läst och ser fortfarande ingen som dumförklarat dig.
    Nä det är väl jag som är överkänslig då?
    Anonym (muffin) skrev 2016-12-22 00:25:55 följande:
    Du har ingen skyldighet att informera honom om någonting. Du behöver inte göra någonting som är destruktivt för dig.

    Jag säger det igen. Du behöver andra människor i ditt liv som du kan söka stöd hos, rådfråga och ha roligt tillsammans med. Håller du inte med om det?

    Skaffa dig en samtalskontakt någonstans till att börja med. Sedan engagera dig med andra barnfamiljer och särskilt andra ensamstående mammor. Gå till öppna förskolan och mingla. Bjud över grannar med barn på fika. Börja plugga eller skaffa ett jobb. Annonsera efter nya kompisar eller en extramormor till ditt barn. Gå på kyrkans barn och familjeaktiviteter. Testa babygympa. Skaffa dig en hobby om du hittar barnvakt. Vad har jag glömt?

    Ensam är INTE stark. Du behöver bra människor runt dig.
    Jag vet att jag inte har nån skyldighet till det. Tanken var väl att han inte ska sitta och hata mig i onödan eller nåt.

  • Corn
    Anonym (Tess) skrev 2016-12-21 21:31:49 följande:
    Som vi nämnt tidigare så hade åtminstone min approach varit annorlunda om TS visade att hon vet att hon måste göra en ordentlig förändring för sin dotters skull.

    Istället för att säga att "det är inte så farligt, han har bara träffat dottern när han hade lite morfin i sig", eller jämför det med annars nyktra föräldrar som ev dricker lite på midsommarafton tex...då blir jag förbannad. Men jag vet att hon är medberoende, och som sagt, hon behöver hjälp att ta sig igenom det här på ett bra sätt.

    Jag är verkligen ingen elak person och jag menar inget illa, men jag blir upprörd när oskyldiga barn hamnar i kläm och tvingas växa upp så här.

    Jag är övertygad om att TS ooch hennes barn kan få ett fint liv, om hon bara förstår att hon måste bryta kontakten helt med pappan som situationen är nu.
    Corn skrev 2016-12-21 19:53:18 följande:

    Jag hugger inte, jag lyssnar. Men jag kan inte göra mer heller - lyssna. Sen måste jag tänka själv. Sen håller jag inte med om allt alla skriver heller och då säger jag ifrån. Men tro mig.... jag lyssnar. Annars hade jag inte loggat in här.

    Även om jag blir emotsagd så är det skönt att någon tar sig tiden... Jag är ju ensam om detta irl.

    Mm.... inte ens övervakade umgängen?


    Nej, när han är drogfri.

    TS, jag är ledsen att jag låter hård och elak. Jag önskar dig faktiskt allt gott, det är ledsamt att du känner dig så ensam i allt det här. Nu tjatar jag, men kan du inte kontakta någon som du kan prata med? Det finns bra stöd.
    Jag förstår inte vad som inte visar att jag måste göra något drastiskt? Jag har inte planerat att ha mer kontakt med honom. Det jag måste bestämma mig för nu är abort eller inte. Båda valen känns bara helt åt helvete.
Svar på tråden Gravid IGEN - pappan missbrukar