BF Juli 2017 ny

Ja nu är det semester här men annars varannan vecka

Var tredje vecka. Plus ibland extra för att ta blodprov bara.

Konstigt, min bm brukar alltid känna efter hur barnet ligger, i alla fall vid de tre senaste besöken har hon gjort det. Och då ska jag ändå snittas, så det är inte så viktigt att den ligger rätt.

Nu blev jag så glad så jag bara var tvungen att berätta på en gång. Det kom ett återbud så nya smittades är 22 juni ;)

Här har jag åter igen rött/brunt blod. Denna gång utan att han haft sex. Blir galen! Känns inte nå kul att ringa till förlossningen igen heller så det säkert är samma sak som sist. Men blir endå orolig att något ska vara fel.

Har lätt mensvärk och halvonda sammandragningar. Men det har jag haft till och från några dagar.

Tack alla!

Sömn vet jag inte hur mycket det blir...men hoppas på några timmar iaf. Tur jag slumrat mycket på dagen idag!

Aha... jag har ju en son som kommer helgvis och han sov här för 2 helger sen. Snart har vi honom för längre semester. Och vill att han ska avmaskas oavsett om han har det eller inte. (Om nu pappan vill det) Jag sov i sonens säng dagen efter han lämnade oss utan att bytt lakan. Kan ha hänt då. Om nu inte dessa maskar levt i mig i 15 år sen sist jag hade det. Köpte vanquin nu och tror inte jag får ta nåt annat som gravid.

21.48 föddes Olle! Hur söt som helst!!

3.055 g och 50 lång.

Skriver mer imon, men vi är så lyckliga!!

Hej alla!

Nu är Olle snart 20 timmar gammal och en helt underbar bebis!

Visst sover han mestadels såklart, men är pigg och nyfiken emellanåt och inte det minsta gnällig. Hör nåt litet pip ibland, men han verkar extremt tålig. Hoppas det fortsätter så, hade varit skönt!

Mannen åkte hem för någon timma sedan och jag valde att stanna tills imon.

Kan vara skönt att få egentiden med Olle och passa på att vila innan jag åker hem till allt stoj. Längtar mycket tills mina andra pojkar får träffa honom iaf!! Äldsta sonen är så glad och längtar, yngsta sonen är också glad, men tror även han funderar mycket...han kommer nog även tycka det är jobbigt att inte vara minst längre...

Kan inte förstå att jag gått igenom detta nu..som jag har haft ångest över förlossningen. Nu är det klart...så skönt.

Förlossningen var ju skön på så sätt att det var en lugn och skön dag där allt startade sakta och lugnt...har ju inte riktigt varit med om det innan.

Kl.10 på förmiddagen sattes det in en ballong som ramlade ut strax innan 15...var något öppen då, men tappen var fortfarande långt bak och hans huvud en bit upp, så bm ville inte ta hinnorna.

Istället fick jag en shot av något som skulle starta värkarna. (Kom ej ihåg vad det hette)

Fick ju lite mer värkar, men inte så starka.

Kl.17 fick jag en shot till och värkarna ökade något, men fortfarande relativt milda och hanterbara.

Kl.19 fick jag dubbeldos av shoten och efter det började värkarna göra mer ont. Hanterbara, men helt annorlunda och fick kämpa mig lite igenom.

Vid 20.30 började det göra riktigt ont, och strax innan 21 kollade bm hur mycket jag öppnat mig. Då var tappen helt utplånad och öppen 5 cm. Då tog hon hinnorna och vattnet gick. Jag hade så ont så jag grät.

Tiden efter det var nog det värsta jag varit med om. Det gjorde så galet ont, fick panik.

Känslan när jag kände att huvudet kom ner och jag kunde krysta var underbar. Gjorde hur ont som helst, men vetskapen att det snart var över gjorde att jag inte försökte tänka på smärtan.

"Tyvärr" gick det så fort allting i slutet, så det var bara en undersköterska i rummet..haha, stackarn..hon höll emot samtidigt som hon försökte ringa personal och säga till mig att jag inte fick trycka.

Min bm var typiskt nog inne hos en annan som höll på att föda, så det blev lite panik ett tag. Men hon tryckte på knappen tillslut och två andra barnmorskor kom in och min bm hann också in och ta den sista biten..

Så han föddes 21.48...öppnade mig alltså de sista 5 cm på mindre än 50 min.

Moderkakan och den döda tvillingen kom ut lätt och smidigt strax efter. Den döda tvillingen var såpass tillbakabildad nu, så det var som en vit säck som satt fast i moderkakan, och man såg inte att det var ett foster. Kändes skönt på nåt sätt och vi valde nu att inte kremera utan att göra en minneshylla hemma istället med bilderna från ultraljudet.. känns fint och tycker inte det känns jobbigt nu.

Sydde 2 små stygn på blygdläppen och 1 stygn innanför, så det var bra! Inga sprickor, bada små revor. Känner mig rätt mörbultad där nere idag ändå, men så är det väl några dagar.

Sorry långt inlägg, kanske inte är så kul att läsa för er som har detta framför er. Förstår att ni har det tufft nu i slutet, tyckte själv det var jobbigt innan...

Känns skönt att inte vara gravid längre och nu ska jag fokusera på att få en stark och tränad kropp!

Känner mig helt klar med barn och vill definitivt inte gå igenom en förlossning till!!

Ja just det sen fyller dom på narie innan det avtar om det behövs. Om du vill. Sen känner du lite tryck när det är dags att krysta ut. Men väldigt svårt känna när man ska krysta. Men dom har koll på det där och talar om när en värk kommer. Man känner inte ens när barnet ska ut. Allt är bedövat. Topp till tå. Men fyller du inte på eda så kan du erfara den biten med kryssningsvärkar. Hua ....slipp det. :)

Idag var jag på ett extra tillväxtultraljud v 36+2, alltså fick panik bebis väger redan 3,8kg, ska dit igen om 2 veckor då kommer dom att göra en fl plan, någon som har erfarenhet av detta? Kram <3