Känner igen det här med buksmärtor. Det hade jag extremt mycket i början. Går in i v 9 imorgon och väntar på ett till ul på onsdag då fostret va för litet för veckan jag va i. Extremt nervösa dagar kan jag tala om. Hoppas allt går bra för dig på ul. Jag håller tummarna! :)
Okej. Skönt att allt är bra ännu iallafall.. förstår att de känns långt till ditt ul, själv känns de en hel evighet tills på onsdag, och de är bara 2 dagar kvar.. jisses hur ska man stå ut alltså. helt sjukt vilken väntan det är hela tiden... Men men!
Jag hoppas såå att ärtan där inne vuxit lite och att hjärtat fortfarande tickar, så kan jag förhoppningsvis slappna av lite grann iallafall..
Jag håller mina tummar åt dig oxå!
Idag slutar våran lycka.
Varit på ul idag igen efter att den såg för liten ut förra veckan.
Den är exakt lika liten än som den var förra veckan, och dessutom har hjärtat sluta slå.
Jag går sönder inombords. Vet inte vart jag ska ta vägen. Det här är det värsta jag vart med om i hela mitt liv.
Nu ska tabletter tas för att starta missfall och få ut allting, men det får jag inte göra fören nästa vecka, vet inte varför, men det var reglerna.
Jag önskar er alla stort lycka till i framtiden iallafall, och jag hoppas att ingen av er ska få vara med om detta.
Allt såg bra ut för mig idag, hjärtat tickar och storleken rent fysiskt är 8+1 (fast 7+6 på riktigt).
Troligen är det lutinus som fått min tapp/mina slemhinnor att blöda så den slutar jag med idag. Sååå skönt även om det känns läbbigt att sluta tvärt. Men läkaren sa att det är ok, så då litar jag på det.
Mitt illamående har nu plötsligt helt försvunnit, man blir ju ganska nojjig för det. Ska jag tacka all friterad bläckfisk med citron jag proppat i mig o som hjälpt mot illamåendet, eller har det hänt nåt mindre bra i magen, eller är allt som det ska.. jag bara ber till gud att mitt VUL på tisdag visar det det ska...
Hur länge har det varit borta? Jag är ganska ordentligt illamående men det går upp och ner under dagen. Mådde du kraftigt illa och helt plötsligt inte känner något på 3 dagar är det ju värt att börja fundera lite. Iaf om andra gravidsymptom försvinner samtidigt. Annars är det nog rätt lugnt. Mina ömma bröst går upp och ner och ibland känns de knappt på 2-3 dagar men så känner man av dem igen.
Kommer kännas bättre efter vul! Tiden strax innan är så extra jäkla lång.
Vul igår, jag var HELT inställt på att vi åkte in på kontrollen bara för att konstatera MA.
Men nej då, vi fick se vår lilla 20mm klump med ett tickande hjärta :D
Fick ju en rosa flytning för ca 2 1/2 veckor sedan, efter de slutade mina bröst ömma och blev mindre o molvärken försvann inte helt men avtog drastiskt!
Sen har jag inte haft några symptom förutom ENORM trötthet, men har ju dessutom varit tok förkyld så tänkte att de berodde på de.
Mellan tummen o pekfingret är vi beräknade till 4 februari <3
Och nu på v 6+2 är symptomen puts väck borta igen. Jag kanske borde ta ett nytt CB test, nu bara måste det ha slagit över till Gravid 3+ ?! Annars är det nåt mysko.. Jag vet att jag nojjar men varit med om just detta lite för många ggr tidigare (symptom som försvinner, lågt hcg som inte stegrar osv) och det har aldrig slutat bra 
Mina symptom försvann också (iaf vad jag tyckte) brösten slutade ömma och blev mindre, molvärken minskade tok mycket.. fick ändå se de små hjärtslagen.
Håller tummarna!:)
Så länge det inte vänder neråt och blir 1-2 tycker jag att du inte ska släppa hoppet. Har läst om mängder med folk som haft problem med just 3+ utan att det betyder att graviditeten avstannat, googla på engelska.
Sen förstår jag att det är lätt att tappa hoppet med din erfarenhet.
Hur går det för alla här inne? :)
Själv började man blöda i lördags, ganska rejält. Har inga symptom ALLS längre men var nyss in på kvinnokliniken för att få se lilla återta hjärta :) v 11 idag <3
Verkligen! Hade sådan ångest innan.. nu kan jag andas ut lite.
Men guuud vad spännande :D tänk om det är två små hjältar :D du måste uppdatera då!
Hua, förstår dig helt! Tack o lov har min trötthet gått över. Får man fråga vad du jobbar med ?:)