IVF falun, någon mera?

Grattis eelinh! Ingen fara om det inte är lika starkt som kontrollstrecket, är det där så är det!

Förstår allt om att vara skeptisk... men plus har det blivit i alla fall! Håller tummarna för att det går hela vägen för er nu.

Stort grattis!! Så himla härligt!

Hade likadant i början, molvärk hela tiden efter återförandet och sen kramper i nedre delen av magen när jag rörde mig hastigt. Tex när jag klev ur bilen. Läst att det är normalt, och vi såg ju hjärtat i 6+4 så du behöver nog inte oroa dig. Men förstår att man gör det för minsta lilla, man vill ju så gärna behålla lilla pyret<3

Lycka till nu, så håller vi tummarna att vi får våra bebisar 2018!

RUL avklarat. Allt såg ut som det skulle! Det kanske kan bli en liten bebis av det här. Börjar verkligen tro på det nu

Jag tycker det är en märklig känsla. Jag är glad och njuter samtidigt som jag är sjukt rädd, nervös och nojjig och mår dåligt. Snart kan jag ha en liten bebis!

Berättade för sonen som tyckte det var väldigt spännande och pussade på magen.

Grattis!

Jag trodde mensen var på g trots positivt test, det kändes likadant och jag fick tom ta alvedon mot smärtan, framförallt dagen då mensen egentligen skulle ha kommit. Helt normalt sa sköterskan i falun när vi pratade om det.

Hade den till vecka 6+. När vi skulle på VUL i 7+ så hade jag i stort sett inga symtom, aningen ömmare bröst bara, så var säker på MA. 

Symtomen höll sig borta till vecka 10+, då brösten växte mer och blev mer ömma och jag blev lite illamående.

Mitt illamående kom dock rejält vecka 15-20, därefter försvann det.

Jag hade också molvärk i början men det slutade vid v 4+5 typ, sen hade jag endast lätt ömma bröstvårtor i drygt en vecka å sen kom illamåendet lite smygande i början på v 7.. vilken vecka är du i?

Absolut! Jag _försöker_ verkligen tänka att så länge man inte blöder är det kvar å frodas :) men det är ju svårt! Nu blir jag nojig så fort illamåendet är borta mer än nån timme... men ultraljud på måndag igen, ska bli så skönt att få det gjort!

Det finns ju tyvärr inga garantier. Första graviditeten, spontan, skulle vi göra en koll för vår egen skull i vecka 12. Då var liten död sen vecka 5-6 nånting. Och då hade jag symtom, få men ändå, magen hade börjat växa, brösten ömmade.

Menar inte att skrämmas, förlåt om det lät så.

Håller tummarna för er!

Hur går det för er? Själv har jag nu kommit till v31. Samma vecka som jag hamnade på sjukhuset med sonen. Börjar bli nervöst. Har mycket sammandragningar. Hoppas det inte sätter igång något.

Vad härligt att du kommit förbi KUB! En milstolpe avklarad! Visst är det härligt att se den lille där inne.

Vet du när du har RUL?

Vet hur det där känns. Tittar fortfarande på pappret.

Kändes lite bättre efter RUL i alla fall. Och när man kan länna buffarna inifrån.

En hel månad till RUL, det är så segt att vänta. Så lång leveranstid på de små. Men när man tänker efter är det helt fantastiskt vad som händer på så kort tid. En hel liten människa skapas. Nästan otroligt att det kan bli rätt någon gång.

Jo, det hade varit enklare med ett liten ups där inne. Men man får försöka varva oron med att njuta.

Hoppas du får känna sparkar snart. Då tycker jag oron lägger sig lite för mig i alla fall. Man får bekräftelse lite oftare att det faktiskt är någon för inne. Men riskennär att det tar ännu längre än till RUL.

Men det kanske är semester snart så ni gör lite roliga saker så tiden går lite fortare.

Oh, men då så! Då hinner du ju inte alls tänka. Vad roligt! Och efter bröllopet är det inte så långt till RUL. Blir det någon bröllopsresa?

Var hos läkaren idag. Allt ser bra ut. Inget har startat än. Nästa tid är måndag och då ska det snittplaneras. Har fått ett preliminärt datum om en månad. Känns läskigt att få det så konkret. Bara en månad kvar. Allt som har gått så segt och nu känns det så nära. Nu måste det verkligen gå bra. Jag orkar inte vara gravid en gång till.

Vågar knappt skriva det här efter karinnans hemska historia.

Åkte in till sjukhuset inatt. Det blir bebis senast i eftermiddag. V32+4. Storebror kom i v32+3. Var inte helt obefogat att vara nervös över den tidpunkten.

Jag vill önska er alla lycka till i drömmen om ett barn.

Min IVF-resa avbröts abrupt i maj då det visade sig att de polyper jag hade i livmodern var elakartad cancer. Den 26/6 opererade jag bort livmoder, äggstockar och äggledare.

Planen var att återföra embryot som finns på kliniken innan midsommar.

Det är helt sjukt allt och jag mår verkligen inte bra. Operationen gick bra. Och jag kommer inte kunna få egna barn. Otroligt jobbig process att gå igenom och lever nog än i förnekelse. Det jag nu är glad över att röntgen inte visst någon spridning.

Nu fokus på mig och att jag ska må bra.

Ta hand om er och sluta inte kämpa!

Det blev en liten, eller ganska stor flicka på 2,6kg - ett helt kg tyngre och 4,5cm längre än storebror var och för den delen både längre och tyngre än vad jag var när jag föddes. Hon ligger nu på neo och för göra det ett tag.