Jag vill adoptera ett barn, han vill inte

Om du vill adoptera skulle jag råda dig att flytta ifrån honom när det är dags. Då skulle ni kanske kunna ha ett särboförhållande.

Han vill inte bli pappa. Det går inte heller att bara bo ihop med mindre barn utan att bli delaktig och involverad.

Sådär kan ju bara en person svara som inte har egna barn själv, är väldigt ung eller helt insiktslös. På pappret kan allt fungera. Jag är helt övertygad om arr det INTE skulle fungera särskilt bra. Han vill inte bli pappa igen - förmodligen inte bonuspappa heller under samma tak.

Man kan inte bo under samma tak utan arr kommunicera med varandra eller ta hand om vardagliga saker tillsammans som mat, tvätt, handling, städning, fjärrkontrollen till TVn etc. etc. etc. Man måste prata med varandra. Och man kan inte ignorera ett barn. De vuxnas gemensamma egentid under barnaåren är också begränsat. Det blir en dysfunktuonell familj för ett barn och någon som inte känner sig önskad och som lever på nåder, inte sedd.

Bättre då att bo på skilda håll så kan de vuxna träffas när de kan. Vilket inte kommer bli så ofta tyvärr, antar jag, eftersom hon blir endamstående om hon vill adoptera själv.

Så det borde luta åt att hon kanske ska göra slut ändå om hon inte vill leva livet utan barn. Då kanske hon kan träffa en ny man, som är mer barnsugen.

Och vem har sagt att TS kille ens är intresserad av att ha ett barn TILL boende hos sig ? Det var väl det han inte ville.

Under samma tak blir det blir en familj oavsett om föräldrarna har skilda ekonomier eller inte - just skilda ekonomier kanske inte barnen märker så mycket av ? Men under samma tak måste man ju kommunicera med varandra och barnen. Ett barn till är ju ändå ett barn till under samma tak - det är ju inte osynligt och helt stilla.