Inlägg från: faglin |Visa alla inlägg
  • faglin

    Bf mars 2018 följas åt?

    Bf 27 mars med nr 3. Sjukskriven 50 % pga foglossning med falsk ischias sen mitten av november. Smått jobbigt och nu har det blivit värre. Med de andra mådde jag fint förutom foglossning sista månaden med första. Ischiasen är värst. De små trollen har nu dessutom smittat mig med någon monsterförkylning så i två veckor har jag varit sjuk. Går på antibiotika eftersom jag hade början till lunginflammation. Kortisonspray mot bihåleinflammation.

    Men annars är allt super! ;) Bf börjar närma sig så det är skönt! Inte vågat köpa något tidigare för att inte jinxa nått men nu har jag iaf köpt barnvagn och lillens första kläder.

    Mvc nu i veckan. Sist hade jag inte gått upp nått utan vägde istället nått kilo mindre än vid inskrivningen. Mätningen av magen visade dock att lillen ligger lite över kurvan. Var exakt likadant med nr 2 så det oroar mig inte, han vägde 4,2 kg när han föddes. :) Tror det beror på att jag väger 10 kg för mycket ( kvar från första barnet då jag gick upp 20 kg) samt att man aldrig för sitta stilla med en 6 åring och en 4 åring i huset. :)

  • faglin
    KarinIngrid skrev 2018-02-01 23:47:58 följande:

    12:e feb har jag fått möte med förlossningsläkare angående igångsättning pga min kraftiga foglossning.

    Jag kommer då vara i v 38 och då kommer de kolla status på livmodertappen o se om den börjar mogna. Samt uppskatta bebisens storlek.

    Om det verkar ok för igångsättning kommer det att bli den veckan!!

    Det är så illa nu att jag inte tar mig ut. Hasar mellan soffan o sängen typ. Vid varje steg känns som knivar upp mellan benen o höfterna i länden brinner..

    Sova går knappt så jag är som zombie.

    Hoppas verkligen att de bedömer mig mogen nog för igångsättning!!


    Varför vill dom inte att du föder vaginalt pga foglossning?
  • faglin

    49 dagar kvar. Känns som att tiden kryper fram. Sjukskriven på heltid till slutet av feb. Har så ont i fogarna och ländryggen att jag inte kan sova på nätterna. Sover två timmar och vaken två timmar. Halsbrännan hjälper ju inte direkt.

  • faglin

    [quote=78439547][quote-nick]Vargen070918 skrev 2018-02-06 11:10:39 följande:[/quote-nick]Usch och fy! Lider med dig!

    Jag sover också sämre/dåligt och har ont i höfterna under nätterna, men det är nog inte alls i samma skala som du om du är vaken så mkt.

    Fick tips från en massör med inriktning gravida att lägga en hårdare kudde, typ soffkudde, under benet när jag ligger på sidan. alltså övre benet ska vila med knä och underben på kudden. Kudden ska alltså inte vara mellan benen. Det har hjälpt mig ngt.[/qbarnen

    Tror det beror på att det är tredje barnet och att jag är gammal nu. Fyllde nyss 38 men känner mig som 100 nu. ;) Hade foglossning sista månaden med 6-åringen, inga besvär med 4-åringen. Och foglossningen nu är väl ganska lik den, att jag har väldigt ont när jag går mm. Går riktigt långsamt och ogärna. Värst är ryggen och det är den som håller mig vaken på nätterna. Den gör ju ont hela tiden, kan inte gå längre sträckor och inte stå speciellt länge. Måste ligga på sidan lite hela tiden. Sen gör ju halsbrännan att det är svårt att somna om också. Det med ryggen började när barnen smittade mig med en monsterförkylning i julas. Feber och världens hosta o snuva mm. Fick bihåleinflammation och början till lunginflammation. Kortisonspray och antibiotika.

  • faglin

    Idag är ingen bra dag. Konstant halsbränna som förvärras av varje tugga. Nån äcklig sur smak i munnen som för mig illamående. Hängt över toan har jag också. Vecka 37. Barnet är fixerat så hade trott att värsta halsbrännan var över. Ska sättas igång och har tid 13 mars för undersökning. Känns långt borta nu. Gaviscon är slut och Samarin hjälper knappt.

  • faglin

    Hur också otroligt trött idag. Halsbränna har jag varje dag, den började inte på riktigt förrän i v 36 typ. Är nu 38+0. Ska till läkaren idag för undersökning o få veta när jag ska sättas igång. Spännande. :)

  • faglin
    änglarsmå skrev 2018-03-14 12:30:23 följande:

    Jag längtar så efter min bebis....gråter och är irriterad hela tiden pga oro för bebisen vart hemskt sedan vårt RUL och dessförinnan också. Stort grattis till eran bebis NJUT! Till och med mina två andra barn börjar bli oroliga och rädda att även denna ska bli en ?ängel? kan inte hålla det på en pedagogisk nivå längre här hemma


    Varför så orolig? Tror jag missat nåt. Vet att det inte hjälper men det kommer gå bra och snart har du din lilla bebis! Håller tummarna!
  • faglin

    Blev inlagd för igångsättning i torsdags. Fick ta cytotec hela dagen, på fredagen fick jag gå med ballong i ett dygn. Denna trillade aldrig ut men när dom tog bort den på lördagen så var jag öppen 4 cm o lilla tappen som var kvar var väldigt mjuk. Då bebisen, som de visste låg lite högre upp, inte hade åkt ner kunde de ej ta hål på hinnorna med risk för att navelsträngen skulle klämmas av hans huvud isf. Så hela lördagen fick jag sitta med värkstimulerande dropp i hopp om att han skulle fatta vinken och sjunka ner. Funkade inte och hinnorna kunde ej spräckas. Blev dessutom panikslagen av värkarna med droppet och satt bara och grät och tänkte att det kommer inte gå, om och om igen i huvudet. Kunde inte andas. Var som att vara tillbaka på förlossning nr 2, det som var anledningen till min stora rädsla och varför jag via aurorakliniken skulle göra en igångsättning. Allt skulle liksom ske under lugna former o epidural kunna läggas i god tid, inte riskera att förlossningen drog igång själv hemma osv. Och jag skulle när som helst kunna avbryta om jag ville o då få kejsarsnitt. Försökte som sagt igångsättningen men den funkade inte och då ville dom skicka hem mig i lördags kväll, 4 cm öppen, med värkar, för att komma tillbaka på onsdag för att se om han åkt ner nåt, annars vänta ännu ner. Dessutom med instruktionen att slänga mig på marken om vattnet går för annars kunde navelsträngen fastna i hålet och babyn få syrebrist. Vägrade åka hem och fick på nåder ligga kvar till idag. Idag hade huvudet sjunkit lite så risken för att navelsträngen fastnar ska inte finnas. Vet inte hur jag vågar lita på det. Men de vill ändå att jag ska vänta, vänta på att kroppen ska sätta igång själv. Just det som skulle undvikas enligt dealen med aurora kliniken. När jag gråtandes, har i princip gråtit inför hela förlossningens personal i två dagar nu, sagt att jag verkligen inte tror att jag klarar det här, fick ju sån panik av droppet och börjar gråta av tanken på förlossning nu utan vill ha kejsarsnitt så satt i princip alla bara o viftade bort det. Ja jag har det avtalet kunde de säga, för att sen inte vilja höra talas on det o istället bara sitta o säga att jag klarar det här, det kommer bli så bra så, nu åker jag hem till de mina i några dagar och sansar mig (!!?) och så kommer jag tillbaka för att se om vi kan spräcka hinnorna. Är så ledsen och arg för hur de bemött mig de senaste två dagarna. Idag blev jag i princip utslängd med orden om hur bra det kommer gå och hur stark jag är, medans jag var helt förstörd av oro och bara satt och grät. Hade så kraftiga värkar att jag inte kunde gå mer än tre steg och sen vila. Ringde dit mannen, som länge velat komma men som ju behövdes med barnen. Han följde med mig in, vi sa till läkaren att jag behöver kejsarsnittet, de tog ctg mm och undersökte mig. Sa att kejsarsnitt förmodligen ej går att få förrän på fredag när de har tider för planerade snitt. Hade då haft kraftiga värkar i tre timmar men ej öppnat mig mer så de menade att det var pinvärkar bara. Skickades hem med massa citodon, instruktion att vila och med en tid imorrn till läkaren jag gjorde denna deal med via Aurora kliniken, för att vi imorrn 13.30 ska göra en plan. En plan. Vad fan betyder det?! Vill bara ha en tid till kejsarsnitt. Och långt före fredag. Blir värkarna värre ska jag åka in till förlossningen. Dom som inte lyssnar på mig och som jag inte har något förtroende för alls längre. Känner mig så sviken och livrädd för att det ska dra igång.

  • faglin

    Nu är han äntligen här! Föddes kl 09:15 den 20 mars, en vecka före bf.

    Hoppas ni andra får träffa era sötisar snart!

  • faglin

    Hej alla!

    Vi fick vår lilla Elvis 20 mars, blev kejsarsnitt pga min rädsla. Hade inte i en vecka ungefär sen blev det typ bra. Brösten var värre. Mina måste vara de känsligaste som finns typ. Efter några dagar hade jag flera sår och flera sprickor på varje bröstvårta. Härdade ut, dvs ammade ändå - helt kallsvettig, spänd i hela kroppen och gråtandes. Efter två veckor var de i princip bra, har nån liten spricka fortfarande som går upp då och då men det är helt ok. Hjälpte mycket att gå till amningsmottagningen som visade mig andra amningsställningar mm. Problemet var bara att mjölken hämmades så jag var tvungen att börja med ersättning med. Blir ganska omständligt att var tredje timme amma båda brösten i 10-15 min vardera och sen ersättning efter det. Jobbigt på natten med. Elvis gick ner från 3955g till 3340g som mest. Nu har han gått upp till 4150g och vi ska trappa ner ersättningen gradvis och hoppas att mjölken ökar. Vill ju helamma men ibland känns det som att jag bara vill strunta i det. Känns lite som att mina tuttar inte kan helamma.

    Sen för att göra det lite mer spännande så har Elvis två bröder som är nyss fyllda 7 år (två dagar efter Elvis föddes) och som fyller 5 år i sommar. Denna vecka var första veckan själv med hämtning från förskola och skola. Gick över förväntan men man saknar att kunna sova när bebisen sover. Elvis har liksom bestämt sig för att sova som bäst när bröderna fixar iordning sig på mornarna och sen när vi hämtar dom. De andra gångerna vaknar han med jämna mellanrum så det är i princip omöjligt för mig att sova på dagen. På nätterna vaknar han var tredje timme och vill ha mat. Bajsar nästan alltid då och får hicka så han är nästan alltid vaken mellan 02 och 05 matningen. Så jag börjar bli trött..

Svar på tråden Bf mars 2018 följas åt?