Inlägg från: Anonym (Livet) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Livet)

    Hjälp.. abort eller behålla?

    Alltså kommer säkert få alla emot mig nu, men jag skulle behålla. Jag skulle antagligen plågas av tanken på att inte föda det barn som fäst i min kropp, som lever! Dömer dig inte för abort om det är ditt eget val!! Men låt ingen tvinga dig, det ska vara ditt beslut!! Men jag tror att saker och ting har en tendens att lösa sig av sig självt. OM du anstränger dig!! Otroligt oansvarigt av mannen att göra dig gravid och sedan dumpa dig. Jag förutsätter att du verkligen var kär och ville leva med HONOM. Ha barn och en familj med just honom och så blev det inte så. Kan du kanske påbörja en kort yrkesutbildning redan nu, så att du får arbete efter föräldraledighet? Något som efterfrågas på arbetsmarknaden. Eller läsa en högskoleutbildning med CSN till något du kan arbeta inom. Gärna något som behövs och är brist på tex förskollärare? Om du inte kan få arbete med de referenser som du har just nu. Kan du få tag på en lägenhet snart eller har du inte alls ekonomi? Vad gör du annars just nu och vad har du gjort innan? Självklart kommer det bli tufft men om du är seriös med att ta dig ifrån arbetslöshet och bostadslöshet så är det inte omöjligt. Jag vet ensamstående trebarnsmammor som har lägenhet deltidsjobb och studerar heltid med CSN så det beror ju på hur du är som person om du är motiverad eller ej. Prata även med barnets far om han vill ha någon kontakt med sitt kommande barn eller inte? Delad vårdnad eller ej? Kan ni dela ansvar trots att ni bor isär och hålla en god kontakt trots allt så är det såklart det bästa. Låt inte han avgöra om du ska behålla barnet eller inte. Om han inte velat ha barn med dig skulle han ha skyddat sig. Barnet är i din kropp nu och det är du som bestämmer. Självklart krävs det en aktiv insats från dig nu och du måste ta tag i ditt liv så att du kan ta hand om ett litet oskyldigt liv om det blir ditt beslut. Jag blev själv gravid lite tidigt in i min och sambons relation (gravid en bit innan första året ihop) jag var också så kär, men vi höll ihop som tur var för jag hade bara CSN och en liten etta på 14 kvm. Inget jobb i sikte. Soc finns även som ett skyddsnät men du måste ändå se till att komma ifrån det genom ev utbildning eller/och arbete! Kram och lycka till!!

  • Anonym (Livet)

    Tillägger att jag nu är tvåbarnsmamma och ev kommer vi separera och då är jag och du i samma situation på sätt och vis. Jag läser in yrkesutbildning, har precis fått lite jobb inom det jag pluggar till men har intr ekonomi att skaffa lägenhet just nu (om jag inte ska be soc om hjälp) så jag pluggar för glatta livet för att kunna bli självförsörjande och ha råd med bostad och mat åt barnen. Ev är jag gravid igen. Så ingen vidare planering!! Men sådant är livet anser jag och då får man hantera det! :) Menar inte att prata massor om mig själv, men vi kanske är i lite samma båt på ett sätt. Jag vill även stärka dig i att man kan klara av saker även om man har många odds emot sig!! Kramar

  • Anonym (Livet)

    Oj trodde tråden var skriven idag, hoppas nu inte jag strör salt i såren om du valde abort. Allt ordnar sig hur du än valde. Så svårt... Har du tagit beslutet än och hur gick det? Förstår om du inte orkar svara isåfall.

  • Anonym (Livet)

    Nej det är INTE grymt egoistiskt!! Men jag tror inte att barnet lappar ihop något. Han var aktiv att sätta barnet till liv (om inte kondomen spruckit) så han är inget offer!! Det är TS kropp och hon som måste gå igenom ett ingrepp i hennes kropp och själ. Jag har själv varit i samma situation och han sitter just nu bredvid mig 8år senare med sin lillebror och är det bästa som har hänt mig. Har övervägt abort då jag hade känt barnets far så kort tid och jag ej var färdig med min utbildning eller hade något arbete och bodde i en liten etta på 14kvm. Det gick bra ändå!

Svar på tråden Hjälp.. abort eller behålla?