Rockelina, det du skriver stämmer inte. Grundersättningen är exakt lika hög för alla Malmös elever i samma årskurs, oavsett vilken skola de går på. Friskola eller privat, på Rosengård eller i Limhamn, spelar ingen roll. Sedan tillkommer en "strukturersättning" som är kopplad till varje enskild elev. Denna styrs av sju faktorer, var eleven bor någonstans är en av dessa faktorer. Andra faktorer som styr storleken på strukturersättningen är alltså om det är en pojke (mer pengar), om barnet här nyinvandrat (mer pengar), har en ensamstående förälder utan eftergymnasial utbildning (mer pengar). Och så vidare.
Om man är intresserad av att gå på en skola som får maximalt med resurser, ska man välja Rosengårdsskolan. Där är elevpengen nästan dubbelt så hög som på Djupadal i Limhamn. Ändå är det knappast någon som slussar sina barn från Djupadal till Rosengårdsskolan. Wonder why..?
Rent ekonomiskt är det INTE fördelaktigt att ha sina barn på friskolor. Många av dem tar till exempel ut vinst. Och när det gäller funktioner som skolverket kräver att man håller sig med, som SYO, skolsköterska, kurator, o s v, kan de kommunala skolorna dela mellan sig och det gäller även kostnaderna. Friskolorna måste vara självförsörjande med allt sådant, och kostnaderna fördelas ofta på ett litet antal elever.
Att vi ändå valt friskolor handlar om att vi upplever dem som bättre. Mer motiverade rektorer och lärare, mer motiverade föräldrar, mer motiverade barn = bättre studiero och högre snittbetyg. Men pengar har absolut ingenting med saken att göra. Det räcker ju med att man besöker en av kommunens nybyggda skolor och jämför denna med vilken friskola som helst, så ser man att skillnaden i resurser är astronomisk. Kommunens skolor har helt andra ekonomiska förutsättningar.