Bf juni 2018

beme skrev 2018-03-15 09:33:29 följande:

Jag hade en sådan period för några veckor sedan, där jag vaknade hur lätt som helst mitt i natten och förstod inte alls varför jag vaknade, men gissade att det var för att han rörde sig i magen. Sen kunde jag inte somna om på typ en halvtimme. Samma sak om jag lära upp och kissa - blev klarvaken!

Har dock inget tips om hur man kan göra.. Jag smekte magen lite och försökte hitta den absolut bekvämaste, "uppfluffade" positionen i sängen att gosa in mig i och sedan vänta där tills jag somnade igen. Man får nog vara envis och hitta en lugn rutin/trigger (lite som att borsta tänderna och släcka ner i huset när man ska sova för natten) och min blev att smeka magen = trigger för att "kroppen, vi ska fortsätta sova".

Tror kroppen vänjer sig, för nu vaknar jag bara vid halv sex, sex för att gå och kissa och då kan jag lika gärna vara uppe sen, lite beroende på dagens agenda. ;) Tror det är en övergående period, men det lär väl komma tillbaka senare igen skulle jag gissa, närmare förlossningen..

Tack, det låter bra att det kan gå över. Var rädd för att det skulle bli så här resten av tiden. Pinade mig just igenom två timmar med svidande ögon på jobb, och nu har jag lagt mig. Ska sova lite innan kvällsmaten. Har delegerat matlagningen till sambon. Har bra järnnivåer, så det är ju inte det heller. Är bara att jag inte får någon djupsömn. Igår tog det två timmar att somna, jag som brukar somna direkt. Nu är det zzz...

Utvandraren2

Äldre 20 Mar 21:11

#1134

Min flicka var livlig redan på ul och bm fick jobba för att lyckas få en bild när hon låg still. Det har bara fortsatt, nu kan jag plötsligt rycka till av att hon slår en kullerbytta eller vad hon nu gör därinne. Det känns som att hon försöker rymma. Bävar lite inför hur detta blir om en månad eller två!! Min sambo sparkade faktiskt så hårt på sin mammas revben att det blev snett! Så om hon brås på han...hua! :O

Utvandraren2

Äldre 23 Mar 20:36

#1138

Hur ofta flyttar sig era bebisar? Jag blir aldrig riktigt klok på åt vilket håll hon ligger, tycker det är olika från dag till dag.

Utvandraren2

Äldre 23 Mar 23:30

#1140

beme skrev 2018-03-23 21:47:42 följande:

Jag är i slutet av vecka 30 nu, men har från v 27 inte känt några förändringar på position, huvudet ner. Gjorde ju ett ultraljud i v 27 pga minskade fosterrörelser och då låg han ner med huvudet och hickan (nämnt i tidigare inlägg här ovan), har bara känts av nere efter det. Så han lär ju inte ha ändrat position sedan dess.. Men innan hade jag ingen koll alls på hur han låg. ^^

Aha, jag är bara 26+0 idag. Det förklarar kanske saken.

Utvandraren2

Äldre 24 Mar 21:41

#1150

Såg precis nu hur magen BULADE sig! Inte bara ett ryck som vanligt, utan det var någon där inne som tryckte ut i någon sekund! Har ju sett videor på nätet, men detta är ju MIN mage! Häftigt och lite alien på samma gång. :)

Nu när jag klämmer på magen känner jag att det är något hårdare just där. Åå, vad det hade varit kul att veta om det var ett knä eller ett huvud. Tror inte på fot, för det var brevid naveln.

Utvandraren2

Äldre 27 Mar 01:26

#1166

Sommar-2018 skrev 2018-03-25 22:41:16 följande:

Är ändå nyfiken på hur ni resonerar? :)

Hmm. Jag har möjligens gått lite bananas på begagnat marknaden och köpt lite för mkt kläder. 50 och 56. Har så många bodys att jag troligtvis kan slänga de fulaste efter en användning. Men kunde inte låta bli. Har lagt ut 550kr och har kanske 100 plagg... hon kommer aldrig hinna använda allt sa svärmor. Men är ju min första, så strunt samma. <3

Utvandraren2

Äldre 27 Mar 18:58

#1174

Ja, nästan som de måste berätta om hur jävlig förlossningen var för att det ger en skadeglädje i att stressa upp andra. Har mött på några sådana själv. Men har lyckats undvika en hel del genom att styra in samtalet på något annat.

Jag är en sann pessimist och hoppas alltid på det bästa, men förväntar det värsta. Jag har INTE läst på så mycket om förlossningen, för jag vill inte veta.

Min mamma sammanfattade det hela väldigt bra: Släpp all kontroll och gör som barnmorskorna säger. De vet bäst, för de gör det varje dag. Det kommer göra så sjukt jävla ont, men i samma sekund du ser henne kommer du tycka att det var värt det. Av olika orsaker fick mamma inte epidural med min lillasyster, så jag tänker att hon vet vad hon pratar om.

Utvandraren2

Äldre 28 Mar 00:46

#1178

Workingmom skrev 2018-03-27 21:29:07 följande:

Jag har en annan historia.

Mina förlossningar har varit helt fantastiska. Alla 3!

Ja, det gör ont. Men det ska göra ont. Men hela resan man gör är så otroligt häftig att jag inte skulle ge bort den ens till min bästa vän.. det är en sån frän upplevelse!

Jag hade epidural med första, långtidsverkande dropp i ryggen. Kände värkarna mindre. Nästan så att varje värk som kom var "skön"

Men 2:an hade jag bara lustgas vad jag kan minnas, men även det gick bra.

Med 3:an fick jag direktverkande epidural och från att ligga och kämpa mig igenom varje värk i ett mörker så var det som att någon tände lyset i rummet och jag tänkte att nu går jag hem, nu är jag klar. All smärta var som borta.. men tack vare det hann jag komma på att jag skulle ha spegel, för jag ville se när grabben kom ut. Det var riktigt häftigt!

Så det finns många solskenshistorier!

Och det finns alltid de som ska tycka en massa, speciellt när man är förstföderska. Lyssna inte på de som ska tycka en massa hela tiden. Då blir ni knäpp!

Min son 10 år frågade mig idag: Känner du när bebisen pruttar?

Men jag har ingen aning om bebisen ens kan det

Så härligt att höra! Här där jag bor i Norge är inte lustgas ett alternativ, men det betyder å andra sidan att de är väldigt vana att sätta epidural. Det är två saker jag oroar mig över till förlossningen; att inte hinna få epidural i tid och att spricka upp väldigt mycket och bli dåligt sydd efterråt.

Utvandraren2

Äldre 28 Mar 17:18

#1181

Workingmom skrev 2018-03-28 06:44:45 följande:

De var jag också orolig för. Men detta kanske inte lugnar dig. Jag sprack med första, inte mycket dock. Fick sy 3 stygn.. men jag kände aldrig att jag sprack. Man är så bedövad.

Jag var mest rädd för att bajsa på mig

Jag har också hört att man inte känner att man spricker. Det är mest ev. mörkande av allvarlig sprickning och dålig uppföljning jag är rädd för vid en sprickning, inte själva sprickandet i sig. Det går oftast bra om man får rätt behandling på en gång (har jag hört). Så jag ska berätta för personalen om min oro så går det säkert bra.

Om jag inte missförstått så ges epiduralen här genom en tunn slang i ryggen, och den avslutas när utdrivningsskedet kommer, så att man känner när man ska krysta. Låter vettigt tycker jag.

Jag är inte ett dugg orolig för att bajsa på mig. Händer det så händer det.

Utvandraren2

Äldre 1 Apr 03:17

#1199

Jag har också moderkakan i bakvägg. Det är min första graviditet, så har inget att jämföra med. Men hon håller mig verkligen vaken vissa nätter. Som tur var inte varje natt. Känner rörelser ofta, jag trodde det var så för alla! Visst är det konstigt när det bular ut (en armbåge, fot eller huvud) jag har sett det några gånger nu. Det blir liksom en hård bula på magen som försvinner efter en stund.

Bf juni 2018

INNEHÅLL