Nela skrev 2017-12-30 16:16:21 följande:
Gott slut hörrni! Jag tycker det är underbart att fira in ett nytt år med en bebis i magen, välkommen 2018 liksom 
Vi har en del saker kvar sedan första så kan inte vänta tills vi får plocka fram hans vagn och dona med den... Spjälsäng, babyskydd och nest behöver vi dock införskaffa ändå, vi väntar nog ett bra tag med det. Med min första var jag superstirrig kring v. 25 och ville ha allt färdigt, stressade på med tapetseringen av rummet osv, för att senare förstå att jag nog var inställd på att han skulle födas för tidigt... Men det är mysigt att boa! Nu bor vi i hus så blir att inreda om två rum, både till bebisen och till storebror, det ser jag fram emot!
Jag har varit på hälsosamtal och fått kub inbokat i januari. Min barnmorska sedan förra gången, hon är verkligen guld! Känns lite verkligare när man varit där tycker jag, men ändå lurigt liksom, är det verkligen på riktigt?
Hur mår ni? Här har inga symptom what so ever bytts ut mot illamående, kvällskräk, sinnessjuk trötthet, yrsel och avsmak på mat/sug efter gröna grönsaker som avokado, haricotverts och broccoli. Bara tanken på att börja jobba igen gör mig lite svettig... Vi ska åka på semester 4 februari i två veckor så jag har målet inställt på den resan och sen känns det som vi kan köra på med graviditetsksrusellen därpå på riktigt!
Ja börja jobba igen är inget jag vill. Fattar inte hur jag ska orka ro runt vardagen innan detta släpper... har ett ganska bullrigt och tungt jobb dessutom. Jaja bara att kämpa sig igenom det. Vi funderar mycket på när vi ska berätta för barnen. Efter vul? När det syns? Hur tänker ni? Dem är 14 12 8 5 år gamla.
Jag mår ofta illa och känner mig obekväm men kräks tack och lov inte. Brösten är katastrof och jag har ofta "mensvärk"
