Sprial under narkos

Även om denna tråd är gammal så hittar folk uppenbarligen  fortfarande hit så jag vill försöka väga upp några av de ifrågasättande kommentarer som finns i denna tråd. 

TS undrade om det fanns någon här som hade satt in en spiral under narkos, men flertalet av svaren hon fick var ifrågasättande och dömande kommentarer om att man får "tåla lite" etc. Det behöver inte alls vara så att kvinnan väljer att sätta in spiral under narkos av lättja eller för att slippa "lite obehag".

Att försöka skamma någon som helt enkelt frågar efter erfarenheter kring att sätta in en spiral under narkos känns för mig lågt och ovärdigt.  

Jag fick reda på igår att det inte går att sätta in spiral på mig utan narkos eftersom det är helt tätt mellan livmodertappen (tror jag att det var) och livmodern. Min livmoder ligger dessutom i 90 graders vinkel från livmodertappen. Så efter att min gynekolog vid två tillfällen har försökt att sätta in spiralen (första gången med endast alvedon som smärtlindring (får inte äta Ipren av medicinska skäl)), och andra gången under lokalbedövning) så sa min gynekolog att vi måste göra det under narkos eftersom han inte ens kommer in i livmodern och att han riskerar att skada den om han försöker mer än vad han gjorde. Så nu kommer jag att kallas för insättning av spiral under narkos. Vilket för övrigt inte verkar vara en stor grej för vården, det är "kort narkos" som han uttryckte det. 

Jag sätter in spiralen för att behandla extrema menssmärtor och mycket kraftiga blödningar och då säger min läkare att detta är den bästa behandlingsmetoden (hormonspiral) och att de inte ens överväger kirurgiska åtgärder innan man har prövat detta, så jag måste sätta in den under narkos (vilket jag själv helst skulle vara utan eftersom jag är rädd för narkos trots att jag har blivit sövd flera gånger förut) för att ens kunna få den behandling som rekommenderas innan eventuell operation blir aktuell. Jag behöver egentligen inte ens preventivmedel eftersom min man är steril efter att ha haft prostatacancer. 

Sammanfattningvis, en får alltid väga nytta med risker etc så klart och det gör ju både vi själva och vården åt oss, men att skamma någon vars situation vi inte vet någonting om är under människans värdighet tycker jag.