Digestive

Äldre 4 Jan 22:40

303 svar

Hur står man ut med allt manshat i Sverige?

Anonym (Fast) skrev 2018-01-02 23:50:40 följande:

Fast det där är den andra sidan av det feministiska myntet. Ofredanden och våldtäkter hänger intimt samman med feminism. Det ena kräver det andra, de lever i symbios.

I Sverige har (vänster)feminister (all feminism är till naturen vänsterextrem så det behöver egentligen inte påpekas) kapat debatten som handlar om bland annat våldtäkter. Och då uppstår problem som drabbar, inte män, utan kvinnor.

Så länge feminister håller sig till att binda halmgubbar, härja här på Familjeliv och andra forum samt beklaga sig över "vita män med makt" som lyckats bättre i livet än de själva har gjort så kan de ignoreras. Då behöver man inte bry sig om dem.

Det har skrivits spaltmeter av krönikor och feministiska analyser om Martin Timell och vem han tafsade eller inte tafsade på i en badtunna. Det har däremot inte skrivits lika mycket av den arten när det gäller de nästintill systematiska gruppvåldtäkter som drabbat Malmö. Det beror såklart på att Timell passar in i den feministiska problemformuleringen, det gör däremot inte våldtäktsmännen i Malmö.

Och utifrån denna feministiska och vänsterextrema problemformulering, som nu präglar till och med regeringen och Sveriges lagstiftande församling, kan man aldrig någonsin lösa några reella problem eftersom man vägrar erkänna dem. Då börjar det bli farligt. Riktigt farligt.

Det är klart att både män och kvinnor kunde skratta åt feministernas stolligheter och konspirationsteorier så länge de var en liten marginaliserad grupp utan makt. Men idag har de regeringsmakten. Det medför att den feministiska regeringen är handlingsförlamad medan kvinnor blir våldtagna i en accelererande skala ute i samhället. Då kan man inte längre blunda för problemen.

Du kanske är man, men nästa offer för det feministiska haveriet kan bli din sambo/fru, dotter eller syster. Därför är det viktigt sätta ned foten och våga säga ifrån mot feministerna när de kommer släpandes med sina tokigheter.

Den första feministiska ideologin var liberalfeminism och den är fortfarande högaktuella, inte minst i Sverige. Hela högerblocket för liberalfeministisk politik.

Den feministiska ideologi som kan knytas till "manshat" är radikalfeminism (det är alltså en ideologi, inte en fråga om radikala feminister per se). Det är dessa feminister - och bara dessa feminister - som håller i tesen om ett "Patriarkat" som systematiskt förtrycker kvinnor och som upprätthålls av män (främst vita män). Åsikter som du säkert känner igen.

Här har du ett axplock av radikalfeministiska feminister; Rossana Dinamarca (V), Gudrun Schyman (FI), Åsa Romson (före detta språkrör för MP), Kakan Hermansson, Fanny Åström, Zara Larsson och Lady Dahmer.

Det handlar alltså om en specifik feministisk ideologi som tenderar att uttryckas i det aktuella manshatet. Radikalfeminister tenderar även att kompensera för "Patriarkatets" förtryck och det är vad som uttrycks i mer fokus på kvinnor, mer stöd åt kvinnor, så kallade "mansskatter" med mera. Att kvinnor skulle vara systematiskt förtryckta i ett "Patriarkat" är såklart även bidragande för en offermentalitet.

Det är tydligt hur den här ideologin verkar och influerar i samhället. Hela den här tråden handlar exempelvis om dessa spår.

Utöver radikalfeminism - som absolut är en del av det feministiska etablissemanget i Sverige, de går inte att sopa under mattan - så har vi liberalfeminism, socialistisk feminism samt särartsfeminism på den svenska scenen. Ett smalt forum av anarkafeminism finns också (jag själv är exempelvis en anarkafeminist, som inte är radikalfeministisk kan tilläggas).

Ingen feminist behöver vara radikalfeminist. Att ideologin är tämligen vanlig idag beror på 70-talsvågen av feminism, vilket just var radikalfeminismen som såg sitt ljus.

Dagens feministiska etablissemang i Sverige är kombinationen av ideologierna socialistisk- och radikalfeminism, så kallad postmodern feminism. Det är dessa feminister som har ett stort inflytande i medier och vårt skolväsen - hela vänsterblocket representerar socialistisk radikalfeminism, med en varierad styrka radikalfeminism mellan partierna.

Socialistiska feminister är de feminister som anser att jämställdhet innebär en 50/50-fördelning i så stor utsträckning som möjligt, mellan kön, klass, etnicitet med mera, och som förespråkar metoder som kvotering, öronmärkt föräldraledighet och dylikt (läs: statliga tvångs- och regleringsmedel). Åsikter som du säkert känner igen.

Vill man utmana politiska och sociala element så är det essentiellt att kunna peka ut sina motståndare, vilka ideologier som representeras och vilka influenser som ligger bakom. Vilket är det enda som jag egentligen vill förmedla med det här inlägget.

Digestive

Äldre 4 Jan 23:21

#140

Anonym (man) skrev 2018-01-04 22:53:24 följande:

Ja i så fall är det väl precis lika essentiellt att övriga feminister tar upp debatten mot dessa politiska och sociala element. Jag menar om man inte gör det så är det väl kanske inte förvånande om man associeras med dem.

Vi har personer i den här tråden som tar Dahmer i försvar, om du inte håller med det borde väl du också kunna dra ditt strå till stacken och ifrågasätta det?

Absolut, det är dock svårt att blidka folks ögon. Gå exempelvis in i tråden som var skriven av Lady Dahmer och se efter vem som senaste gav henne kritik, för omkring ett år sedan. Kan avslöja att det var ingen mindre än jag själv.

Börjar du förstå problemet med ett sådant krav? Allting står och faller nämligen med vart du överhuvudtaget tittar.

Jag är främst politiskt intresserad och vill se en genuin förändring på området. För att någonting sådant ska bli möjligt så behöver den breda folkoppositionen bli politiskt medveten och på det lägger jag ner fantastiskt mycket tid.

Slänger du dock ett öga på riksdagen så ser du hur det feministiska etablissemanget utmanas hela tiden och av exempelvis liberalfeminister som Annika Qarlsson (C), Maria Arnholm (L), Désirée Pethrus (KD) och av särartsfeministen Paula Bieler (SD).

Det är helt enkelt så att jag inte har all tid i världen eller tänker viga mitt liv åt feminism - varför jag är tacksam för att du och övriga är mer engagerade i Sveriges folkliga feminism och upprättar ett motstånd i det ledet. Jag önskar dock att det här motståndet även blir politiskt medvetet, för då kan saker börja förändras på allvar.

Digestive

Äldre 4 Jan 23:53

#147

Anonym (man) skrev 2018-01-04 23:32:06 följande:

Tja, extremism och hat borde väl ifrågasättas alltid och överallt?

Intressant att du verkar ha all tid i världen att argumentera mot kritik mot feminismen, men ingen tid alls att argumentera mot extremister? Om du delar upp den tiden 50/50 borde kunna räcka gott och väl

Det är tråkigt att du inte ser hur vi kompletterar varandra i gemensam sak. För det är inte du som engagerar dig i politiken och det är inte du som tänker utmana det feministiska etablissemanget i våra högskolor, utan det är jag.

Att du och jag skulle klara av att förändra någonting utan varandra är en naiv dagdröm.

Jag kritiserar inte kritik mot feminism - jag försöker väsa kritiken som folk för fram och försöker få den att nå ända fram. Vilket kräver ett politiskt medvetet språk.

Att jag vänder mig till just dig - efter att ha läst igenom hela tråden - beror på att du är välartikulerad och engagerad nog för att skriva mer än några enstaka meningar i stil med "Ner med feminismen!".

En annan skribent som medverkar i tråden och som jag också (och gärna) bemöter är exempelvis KlunsSmurfen. Jag och FDFMGA har också haft minst sagt livliga debatter genom åren men oftast om annat än feminism.

Jag är inte på något vis partisk utan har en specifik agenda. Mina strån till stacken är många efter närmare 20 års aktivitet i ämnet.

Digestive

Äldre 5 Jan 00:00

#148

Anonym (Också feminist) skrev 2018-01-04 23:43:00 följande:

Stoppa? Nej men kanske erkänna att dom existerar och har ett stort inflytande! Lady Dahmer får medverka i media och gullas med av kända/offentliga kvinnor som ger henne utrymme på Sina plattformar.

Precis. Media och etablissemanget mer eller mindre mörklägger övrig feminism och övriga feminister.

Knappt en kotte känner till liberalfeministiska organisationer som exempelvis Centerkvinnorna och Liberala Kvinnor - även om den förstnämnda och under lång tid har varit Sveriges största feministiska organisation, med femfaldigt fler medlemmar än Feministiskt Initiativ, och när den senare har rikskändisar som företrädare, exempelvis Selma Lagerlöf.

Borde inte det se lite konstigt i folks ögon, när man påpekar saken? - att Feministiskt Initiativ fick medialjus så att hela Sverige kände till dem, när de bara hade ett par tusen medlemmar, medan en feministisk organisation om ~25 000 medlemmar inte ens syns.

Det ligger så många hundar begravna i det här att Sverige kan liknas med en djurkyrkogård.

Digestive

Äldre 5 Jan 01:28

#155

Anonym (man) skrev 2018-01-05 00:44:40 följande:

Det är väl jättebra att du fajtas tappert inom politiken, men det skulle inte skada om du gjorde det här med.som till exempel Anonym(Också feminist) för. Det blir ju lite konstigt att du kan skriva spaltmeter till människor som ifrågasätter feminismen men inte en rad till extremfeminister?

All opinionsbildning sker inte politiskt.

Varför skulle det vara konstigt när jag uttalat och med förklarade motiv, vänder mig till folk som ifrågasätter dagens feminism i Sverige?

Det vet jag men vad är en opinionsbildning värd om man inte kan peka ut motståndaren korrekt? Ni nämner namn men problemet vi gemensamt ser slutar knappast med dem - när hela vänsterblocket representerar samma ideologier som nämnda figurer.

Man kommer inte åt problemet om man inte ser dess ursprung. Det är ideologiskt rotat, Kakan Hermansson, Lady Dahmer och kompani är inte drivna av egna idéer utan av ideologisk övertygelse.

Vi adresserar dem alla när vi kritiserar deras ideologiska härkomst. Det är den funktionella metoden, inte att blott peka ut dem en och en - för vi talar om hundratusentals människor, troligen över en miljon, som ställer sig bakom radikalfeminismen i Sverige.

Sedan så lyfter jag hellre diskussionen som Anonym (Också feminist) för än att debattera mot feminister som jag inte håller med om i sak. Varför? Jo, för genom en sådan dialog når jag även ut med information, vilket är ytterst svårt att lyckas med om jag bemöter exempelvis "Alla män måste ta ansvar!" och dylikt.

Känner du till MOBA-spel (DOTA2 och League of Legends) och koncepten som bygger upp ett starkt team? I sådant fall kan du se mig i rollen som support/jungler, någon som inte riktigt hanterar rollen som tank eller DPS vidare väl.

Vi har alla roller som klär oss bättre och sämre.

Digestive

Äldre 5 Jan 02:09

#160

Anonym (Också feminist) skrev 2018-01-05 00:55:04 följande:

Jag är också övertygad om att det är bästa sättet att nå ut. Att debattera med andra feminister väcker uppmärksamhet och det är så allmänheten kan ta henne på allvar. Jag hoppas få se henne i debatt mot tex Kakan Hermansson och varför inte fler sorters feminister (och kvinnor som inte kallar sig feminister) Amina Kakabaveh, Paula Bieler, Birgitta Ohlsson, Annie Lööf, Ann Heberlein tillsammans. Alla har olika åsikter, DET vore intressant. Istället för som nu ställa uttalade antifeminister mot typ Lady Dahmer, inte ett dugg intressant.

Problemet är fortfarande politisk medvetenhet. Du har precis postat uppemot 30 exempel på vad som kritiseras, vilket är hur bra som helst - ingen lär ifrågasätta vad det här handlar om, tack vare din insats. Det finns dock hundratusentals fler människor i Sverige, troligen över en miljon, som ställer sig bakom samma ideologi (radikalfeminism). Alla dessa - och roten till problemet - kan man bara adressera om man är politiskt medveten nog för att peka ut vad som driver och influerar dem, det vill säga ideologin.

Det finns fler saker som blir problematiska när politisk medvetenhet saknas.

Ta exempelvis Paula Bieler (SD) - som faktiskt är en uttalad särartsfeminist, värt att påpeka - och som du menar att vi skulle vinna någonting på, genom att på något vis undergräva. Det är en feminist som rör om i grytan och som utmanar etablissemanget i större drag på en arbetsmånad - än vad du och jag tillsammans har gjort under hela vårt liv. Lyckas hon få med sig gräsrötterna i sin sak så blir det riktigt svårt för partierna som representerar det feministiska etablissemanget.

Jag sympatiserar absolut inte med Sverigedemokraterna men om vi på allvar ska utmana etablissemanget så behöver vi också se vilka vi har med oss/som vill samma sak. Fiendens fiende är en vän, som man brukar säga.

Vill vi ha en fundamental förändring, i en representativ demokrati, så kräver det en folkmajoritet. Självklart kan det gå ändå men det är rent kliniskt så våra system fungerar och idag, är det inte ens otänkbart att folkoppositionen just är i majoritet. Missnöjet är enormt. Gigantiskt. Men splittrat, oorganiserat och politiskt oförstående på området.

Du nämner själv "antifeminister" - vad är det? Ingen kan organisera sig och ge luft för sin sak, genom ett innehållslöst begrepp. "Antifeminism" har funnits som en slags motreaktion på 70-talets radikalfeministiska våg i närmare 40 år nu. Resultatet är en handfull brokiga manifest på nätet - vars åsikter återfinns i detalj inom feministisk ideologi - och några bloggar...

Vill man förändra feminism så får man verka inom feminism. Det är politiskt område, där ideologierna springer ur liberalism, socialism/marxism, anarkism och konservatism. Med andra ord lika ideologiskt brett och fritt som området ekonomi.

Men jo, visst ska enskilda figurer också bemötas. Det är dock skillnad på att driva sin sak genuint framåt medans man gör det och på att bara stå trampa vatten, som exempelvis "Antifeminism"-rörelsen har gjort i snart 40 år.

Digestive

Äldre 5 Jan 02:44

#161

Anonym (Också feminist) skrev 2018-01-05 01:41:27 följande:

Tycker du har helt rätt i att problemet är större än Kakan och Dahmer, att dom är en del av en större struktur. Men att debattera mot dom utmanar och ruckar på den strukturen då dom har en stor publik som behöver se sina profeter bli ifrågasatta av andra feminister. Allmänheten behöver också se fler sidor än deras och genom att bevittna en stor debatt från olika sidor så kan attityder mot feminism mjukas upp.

Nämnda personer förstör otroligt mycket både för feminismen i allmänhet och vänstern. Internkritik är så viktigt, som flera påpekat är dom flesta inte insatta i olika slags feminism och de flesta som kallar sig feminister är inte det heller.

En jättevanlig kommentar från uttalade feminister som inte är aktiva på nåt sätt politiskt är ?Feminism är bara att se orättvisor mellan könen och vilja göra något åt det?

FI säger ju inte heller att dom är radikalfeminister utan kallar sig enbart Feminister som att deras version är den enda. Gudrun brukar ju tjata på Birgitta Ohlsson att gå med i FI trots att hennes värderingar helt strider med deras.

Du kan ju alltid göra både och, det du redan gör och ibland utmana ett känt ansikte från hatarfalangen på en öppen debatt som får många läsare/lyssnare?

De är dock fruktansvärt elusiva. Jag har inget forum som jag kan nå dem genom. Det sker dock automatiskt när jag kritiserar just radikalfeminism.

Ja, de förstör men inte för sin egen sak. De tjänar allt och lite till på att folket tror att det inte finns något mer till feminism än dessa figurer och deras åsikter. Då är folket antingen med dem/feminism eller ställer sig helt bortom politiken. Det är fruktansvärt genomtänkt. Börjar även man nysta i saker som varför våra skolböcker ända upp till gymnasiet, beskriver socialistisk radikalfeminism som synonymt med feminism. Då kan man lätt bli konspirationsteoretiskt lagd. Det räcker att plocka upp en vanlig bok om feminism från bokhandeln, och man får en fundamentalt annorlunda bild av feminism - än vad våra grundskolor och gymnasier förmedlar.

Ja, Feministiskt Initiativ sammanfattar sig gärna som feminism. Det är precis samma sak. Egentligen är de socialistiska radikal- och queerfeminister, det vill säga en smalare gren av feminism än vad som återfinns i något annat välkänt parti.

Jag försöker men det är så svårt. Det är ju sådant här jag vill nå ut med och tid har jag inte i överflöd. Det här är min fritid - som även ska räcka åt två barn i tonåren, en sambo, tre katter, en hund, ett hus och heltidsstudier.

Om jag dock ser en radikalfeminist i dessa forum som känns utmanande och som verkligen förmedlar sin ideologiska härkomst väl, så kan jag nog inte kunna låta bli att bemöta hen. Inte minst för att det jag vill nå ut med verkligen skulle synas i en sådan diskussion också.

Jag tar till mig kritiken iallafall. Det är andra dagen i rad som jag blir meddelad om det här och av folk som inte har någon som helst anledning till att föra kritiken som ett defensivt grepp (vilket för övrigt är helt legitimt att göra, jag förstår att folk blir misstänksamma och det är naturligt när ens världsbild på sätt och vis blir ifrågasatt).

Uh...

Digestive

Äldre 5 Jan 05:02

#162

KlunsSmurfen skrev 2018-01-05 01:42:57 följande:

Jordan Peterson och Ivar Arpi (Svenska Dagbladet)

That braingasm...

Riktigt kul att Ivar Arpi lyckades stimulera fram en bit av hans filosofiska grunder också. Det placerade en del andra klipp som jag har sett, som har kretsat mycket kring Bill C-16 händelserna, och vad han ytligt har formulerat där, i ett annat och rikare perspektiv. Hoppas det blir en till intervju!

Får söka på hans andra verk känner jag, bortom ett feministiskt kontext.

Tack för att du har introducerat det här intellektet för mig! Håller som vanligt inte med i allt but, who cares? - just let me feed on those well made thoughts. Nomn. Nomn. Nomn. I'll rather burst then burp on those things...

Digestive

Äldre 5 Jan 14:00

#178

Anonym (Också feminist) skrev 2018-01-05 08:00:15 följande:

Ok, intressant att läsa ditt svar. Jag menade inte att ha med Paula Bieler i en debatt för att undergräva henne, inte alls så. Jag vill bara se en stor debatt med olika representanter med olika värderingar och åsikter så att inte radikalfeminister längre får ensamrätt på vad feminism är. För allmänhetens skull och för debattklimatet :)

Jag tänkte på när Belinda Olsson gjorde ett program om Feminism och om den gått för långt och sen hade en debatt efteråt där folk antingen var radikalfeminister eller ?representanter för folket? som inte kallade sig feminister. Så ser det ju ut hela tiden i media. Jag tänker att precis det du vill uppnå finns i mitt förslag.

Då är jag med! Det hade såklart varit lika intressant och spännande som nyttigt.

Det är verkligen bisarrt. Må så vara att socialistisk radikalfeminism har varit något av en fluga sedan 70-80-talet men hela situation kan liknas direkt med att skapa motsvarande mediabild genom att - och med aktuellt program som exempel - ha vänsterblocket i ena ringhörnan (som också har varit mest populära under samma tidspann) och "representanter för folket" i den andra ringhörnan, och sedan döpa programmet till "Svensk Politik.".

Anonym (Också feminist) skrev 2018-01-05 09:16:45 följande:

Örebro. Jag är polis på utryckningen i Örebro. Jag har gripit våldtäktsmän, våldsverkare och tjuvar. Jag har brutit upp dörrar och slagit in fönsterrutor i både lägenheter och bilar. Jag har plockat ned människor yngre än mig själv som hängt sig, jag har berättat för anhöriga att deras älskade inte kommer hem mer.

Jag har gjort HLR (hjärt- och lungräddning) på människor med hjärtstopp och jag har hoppat undan för bilar som vägrat stanna när jag gjort stopptecken. Jag har kämpat med undermåliga avrapporteringssystem, skrattat med kolleger, gråtit en skvätt, blivit spottad på, utskälld, hotad med både vapen och ord. Jag har blivit slagen, sparkad och skallad.

Jag har firat midsommar, jul och nyår i uniform. Efter 4,5 år som polis i yttre tjänst tjänar jag 23 100 kr i månaden. Jag har inget ob innan kl 22, och jag jobbar alla dygnets tider, varannan helg, året runt.

Innan jag blev polis läste jag fem år vid universitetet i Lund, juridik, psykologi och kriminologi. Jag lämnade en anställning som biträdande jurist på en framgångsrik advokatbyrå för att i stället flytta hem till Närke och bli polis.

www.na.se/opinion/insandare/polisen-ar-vard-mer-i-lon

Det där är dock snudden på bisarrare.

Digestive

Äldre 6 Jan 13:26

#211

dream on skrev 2018-01-06 09:14:55 följande:

Är det? Vad menar är det Brigitta Ohlsson åsyftar då när hon talar om patriarkat? Vad är liberalernas definition?

Liberal radikalfeminism, motsvarande på vänstersidan är social radikalfeminism och ett exempel vore Rossana Dinamarca (V).

Just partiet Liberalerna är dock lite av en särart i sakfrågor som klassiskt skiljer sociala feminister från liberalfeminister. Det handlar bara om någon enstaka fråga men det kan vara helt avgörande vid voteringar i riksdagen. Ett exempel på en sådan fråga är föräldraförsäkringen, den klassiska hållningen för en liberalfeminist är att vara emot öronmärkta månader (att den genom lag delas upp för respektive förälder). Medan Liberalerna har varit mest positiva och drivande till vidare öronmärkning än övriga Allians-partier.

När riksdagen voterade om en tredje öronmärkt månad så röstade Liberalerna för förslaget medan alla övriga Allians-partier röstade emot/lade ner sin röst. De motiverar dock sin hållning med liberala resonemang, att valet i praktiken inte är fritt. Nu senast, när förslaget gällde fem öronmärkta månader, röstade de dock emot.

Liberalerna är hur som helst väldigt svagt influerade av radikalfeminism, precis som Centerpartiet, medan Moderaterna och Kristdemokraterna (de mer värdekonservativa partierna) inte alls är radikalfeministiska partier (även om det säkerligen finns några få undantag på individnivå).

Digestive

Äldre 6 Jan 13:56

#212

Ola Grävling skrev 2018-01-06 10:15:50 följande:

Måste säga att jag på allvar börja tröttna på det ständiga klagande på svenska män. Det verkar gränsa till blint hat bland många kvinnor. Det finns områden i det svenska samhället där män är strukturellt missgynnade. Exempelvis är män överrepresenterade vad gäller missbruk, risk att bli social utslagen, självmord, arbetsplatsolyckor, resultat och möjligheter i utbildningssystemet, skilsmässor med mera... Men detta får ingen samhällelig uppmärksamhet eller erkännade från politiskt håll. Allt fokus är på de områden där kvinnor missgynnas. Det är som männen inte räknas. Dessutom får männen kollektivt skuld för allt, trots att Sverige brukar ses som ett föregångsland på de flesta områden. Jag försöker hålla det borta, men min syn på svenska kvinnor har påverkats negativt under senaste tiden på grund av detta. Jag inser att detta inte är rättvist men det bygger på känslor som byggts upp under senaste åren. Ett mer konstruktivt initiativ vore att starta någon form av upprop, typ #mänfinnsockså. Det borde vara öppet för både män och kvinnor och på så sätt kunna skilja de kvinnor som eftersträvar sann jämställdhet från hatarna som verkar dominera debatten. Tror att ett sådant upprop skulle kunna få brett genomslag.

Att manshat återfinns bland många kvinnor vore att överdriva och starkt, ett helt orimligt påstående. Ideologin som influerar den som hatar män (radikalfeminism) är dock ordentligt utbred och sannerligen etablerad i Sverige.

Radikalfeminism är ideologin som påstår att det finns ett "Patriarkat" som systematiskt förtrycker kvinnor och som upprätthålls av män (främst vita män).

Du känner säkert igen åsikterna ovan och det är alltså dessa feminister som tenderar att kollektivt skuldbelägga män (en något extrem hållning bland dessa) och som tenderar att kompensera för "Patriarkatets" förtryck genom mer fokus på kvinnor, mer stöd åt kvinnor eller kommer med politiska förslag som en jämställdhetsskatt/"manskatt", (ett exempel på mer extrema uttryck bland dessa feminister), som Feministiskt Initiativ har föreslagit.

Manshat är ett väldigt extremt uttryck av den här ideologin men du ser nog tendenserna i och med övertygelsen av "Patriarkatets" existens.

Ingen feminist behöver vara radikalfeminist. Ideologin har dock varit populär sedan 70-talats feministvåg - som just var radikalfeminismen som såg sitt ljus.

Digestive

Äldre 6 Jan 17:18

#217

Ola Grävling skrev 2018-01-06 14:37:11 följande:

Få av de kvinnor jag känner skulle kalla sig ?radikalfeminister? men ganska många av dem skulle kalla sig ?manshatare?. Det är inte särskilt extremt idag att skuldbelägga allt kollektivt på män, särskilt på svenska eller, mer allmänt, ?vita? män. Jag är dock medveten om att dessa fortfarande är en minoritet, om än en högljudd sådan. Dock hör man ytterst sällan någon kvinna höja sin röst för att perspektivera diskussionen, därav min besvikelse på svenska kvinnor.

Min huvudsakliga poäng är att den mediala debatten har ett ensidigt perspektiv på jämställdhetsfrågor, där de områden/teman där män/pojkar missgynnas är systematiskt undanskuffade.

Det finns såklart kvinnor som hatar män på grund av exempelvis erfarenheter allena, den som dock är övertygad om "Patriarkatets" existens är en radikalfeminist per definition - radikalfeminism är namnet på den här övertygelsen. Sedan handlar det även om influenser, ideologin påverkar såklart inställningen till gruppen män i allmänhet och bland icke radikalfeministiska också. Speciellt när ideologin är medialt accepterad, etablerad och till och med upplyft på sina håll. Vilket även kan sägas om högskolevärlden.

De som var aktiva och engagerade i den feministiska vågen under 70-talet - vilket som sagt var radikalfeminismen som såg sitt ljus - sitter idag och som äldre på allsköns olika samhällsposter, en del väldigt höga och inflytelserika. Då handlade det mycket om sexuell frigörelse men det ligger i människans natur att vilja känna sig aktuell, vilket troligen är orsaken till att övertygelsen om "Patriarkatets" existens har blivit ett centralt eko i många plattformar.

Det är i allmänhet svårt att rucka på folks övertygelser, de skor sig gärna på vad helst de kan finna - även om det handlar om radikalfeminister som använder mäns våld och statistik för att bejaka "Patriarkatets" existens eller om dig som grundar dina övertygelser på, vad du själv anser, är ett svagt motstånd.

Jag vill påminna dig om att det även finns en faktor som indirekta motstånd, som i det här fallet är massivt. Helt enkelt kvinnor som älskar män eller har en neutral inställning som utgår från individen, vilket är två förhållanden till män som i särklass utger majoriteten och vad som är det normativa.

När ett land befinner sig i krig, är övriga länder som enbart hjälper till med förnödenheter, omsorg och goda ord inte att räkna som allierade - eller måste de delta i kriget för att räknas som allierade?

När någonting är normativt så får man inte heller glömma att övrigt kan uppfattas som mycket märkligt. Mycket viftas bort för att det helt enkelt klassas som nonsens eller rent utav galenskap. Exempelvis jag som anarkist blir ytterst sällan bemöt eller motargumenterad i den egenskapen, och hur nära är Sverige att bli anarkistiskt?

Min huvudsakliga poäng är att dämpa oro. För det är bara i en sådan här oro som män och kvinnor kan börja splittras och som gräsrötter i ett samhälle influerat av ideologi. Det är då sådan här ideologi kan vinna mark på riktigt, medan media fortfarande bara är media.

Vi som inte gillar dessa samhällsinfluenser har allt att vinna på att se män och kvinnor som självklara allierade och vi bör absolut inte skapa misstankar om varandra i sådan egenskap. Det absolut effektivaste propagandamotståndet man kan göra, är att ta det här tillståndet för givet och beskriva det som självklart - för det är sant och ska aldrig glömmas bort.

Det är motståndaren som vill se män och kvinnor splittrade, inte vi. Det är motståndaren som för propaganda som splittrar män och kvinnor, det ska vi aldrig hjälpa dem med.

En god relation mellan man och kvinna - fader och dotter, moder och son, könsöverskridande vänskap, i kärleksrelationer, mellan främlingar, till och med här i forumen - är en tusenfalt starkare manifestation av motstånd än vad du och jag ens kan formulera i ord...

...det är orsaken till varför vi ens reagerar.

Digestive

Äldre 6 Jan 18:40

#219

Ola Grävling skrev 2018-01-06 17:47:11 följande:

Som jag tolkar dig är jag på samma sida. Det är därför jag reagerar mot det oresonliga hat mot män som florerar på många håll, tyvärr...

Det enda som jag ser är problematiskt för din (och säkerligen vår) sak är att du knyter kvinnor till problemet, istället för att peka ut exempelvis individer eller då influerande ideologier. Det skapar den där misstänksamheten som inte ens borde finnas.

Det är så lätt att formulera om exempelvis meningen "Det verkar gränsa till blint hat bland många kvinnor." till "Det verkar gränsa till blint hat bland många radikalfeminister." - vilket ger meningen en helt annan potential.

Det blir ett språk som sträcker sig ända in i riksdagen, genom alla så kallade finrum på vägen, och som aldrig skulle odla någon misstänksamhet mot kvinnor.

Det hjälper även till att sprida medvetenhet om ideologin, för majoriteten som läser eller hör ordet radikalfeminism, tänker på "radikala feminister" vilket blir helt fel - det är en specifik feministisk ideologi som skapar dessa influenser och inte en fråga om att feminism(en i sig) har blivit "radikal".

Ingen feminist behöver vara radikalfeminist. Det finns till och med feministisk ideologi som är helt oförenlig med radikalfeminism och dess idé om ett "Patriarkat", som heter särartsfeminism. En feministisk ideologi som faktiskt återfinns i vår riksdag idag, med Paula Bieler (SD) som främsta företrädare. (Japp, Sverigedemokraternas jämställdhetspolitiska talesman, sedan snart 4 år tillbaka, är en feminist... en uttalad särartsfeminist.)

Det finns dimensioner kring det här som våra motståndare aldrig vill att folket ska få reda på. Att feminism är ohyggligt mycket mer än vad Gudrun Schyman (FI), Kakan Hermansson och kompani sammanfattar, är en av dessa dimensioner.

Digestive

Äldre 6 Jan 20:47

#221

KlunsSmurfen skrev 2018-01-06 18:54:17 följande:

We cannot solve our problems with the same thinking we used when we created them.
- Albert Einstein

Rubin - The secret is basic decency
Philip - Something my dad taught me when i was a kid, is even when you disagreing with someone try your best even how much you disagree with them and everything they are saying leave them with a door open to save some face, to maby realise that part of what they are thinking, there is a misstep there.
Because when you put someone in a corner, all you really doing is locking them down in their believe

In the past if i'm talking to someone and they hit me with something that proves something previously taught was wrong it almost feels like im being like attacked or being told i'm stupid and thats not a great feeling.

So when you arguing with someone and if the real intent is to hopefully promote truth, hopefully to promote the right taught, hopefully then you leave the door open for them.

Philip DeFranco and Dave Rubin - YouTube. 13.50

Värt att påminna sig om varje dag. Det är så lätt att falla i sådana gropar, och då talar jag enbart för mig själv.

Digestive

Äldre 7 Jan 16:43

#227

Ola Grävling skrev 2018-01-06 21:10:59 följande:

Är helt medeveten om de olika feminstiska inriktningarna.

På många sätt har du rätt. Det är orättvist av mig att skriva ?många kvinnor?, vilket jag också påpekade tidigare. Men perspektivet är för dominerande i den mediala debatten och står oemotsagt, i synnerhet av andra kvinnor. Det är helt legitimt att kalla sig manshatare idag på debattsidor. Byt ut ordet ?man? mot någon annan grupp, vilken som helst, så smakar det väldigt obehagligt i munnen.

Varför det är viktigt att göra motstånd på ett vis som träffar rätt och som alla kan ta till sig.

Hur står man ut med allt manshat i Sverige?

INNEHÅLL