Tidigt ultraljud med liten hinnsäck utan något foster synligt..

Om hinnsäcken är stor som i v 7 så ska där finnas foster... låter som ofostrig.

Jag drabbades av ett MA i v 11 för drygt 2 år sedan. Upptäcktes vid kontroll. Det hade alltså funnits ett foster men det hade dött veckorna innan o börjat tillbaka bildas. Utifrån din beskrivning låter det som en ofostrug graviditet , tyvärr!

Förstår att du bara vill ha detta avklarat men vid misstanke om graviditet där detta skett är det viktigt att vänta någon vecka o alltid göra en extra kontroll. Det räcker med en felräkning på någon eller några veckor för att foster, hjärtljud ska missas och aborteras bort.

Det skonsammaste om det är ett missfall är att låta kroppen inse o starta det själv . Jag fick vänta strax över en vecka inför kontroll nr 2 med en förhoppning om att min kropp själv skulle starta att blöda! Den känslan av att bära något dött inuti var fruktansvärt !

Minkropp fattade aldrig utan jag hade kvar grav symtomen o fick tillslut göra en medicinsk abort .

Finns olika teser om hur snabbt man kan starta igen, hos oss rek att vänta en menscykel så att man har blött ut allt och har en ny fräsch o bra slemhinna för ett ev embryo att fästa i. Sen är det ju också en graviditet man förlorat o en sorg som kan vara viktig att bearbeta innan.

Ja precis som anonym säger så borde där finnas ett foster tycker jag..

Så tråkigt att höra Snuttis2. Är ju en jäkla väntan just nu. Har räknat med ofostrig grav men att gå och inte kunna göra något känns fruktansvärt. Håller tummarna att kroppen startar blödningen av sig själv. Tyvärr tror jag inte det.. fick du vänta runt 1-2 veckor innan du fick göra nytt UL hurnlpngt tid tog det efter de att du fick du tabletter eller fick du göra en skrapning?

Sjäklart jätte tråkigt besked och åär såklart jätte ledsen men någonstans försöker jag tänka att det hände av en anledning. Och nu vill jag bara att det ska vara över så man kan försöka igen.. tyvärr har det tagit 1 år för mig att bli gravid. Men hoppas att det kanske går fortare nästa gång. 1 år är väll egentligen inte lång tid men när man förväntat sig att få en bebis som man längtat så efter så känns 1 år till att vänta väldigt långt..

Fick vänta drygt en vecka innan kontroll två, fick sedan läkemedel vid samma besök, så då gick det snabbt !

Cytotec behandling blev det, fick göra den två gånger o fick en infektion så tyvärr var processen rätt påfrestande !

Hej, jag sitter precis i samma sitts som du. Var på ultraljud igår ska vara i vecka sju men det fanns inget foster enligt läkaren gick därifrån blev helt chokad förstår inte varför den inte finns där. Han nämnde att det är en missfall troligen på G

Åh lider med dig, är en fruktansvärd väntan och när ändå ingen blödning kommer. Fått en tid hos gyn om 2 veckor men känns som en evighet tills dess. Just nu vill jag bara börja blöda så det kan vara över.. skulle gått in i vecka 10 nu med förhoppning om att man såg ett foster med tickande hjärta så man kunde bli lite lugnare. Nu är jag ännu mer ?nervös? och otålig än innan..

OBS- varning för långt inlägg ????

Lider med dig och vet precis hur det känns!

Jag och min man upptäckte i sept att vi var gravida. Jag hade troligen misstagit nidationsblödning för en mens och upptäckte därför min graviditet rätt sent (vecka 7 eller 8). Då jag nyss slutat med p-piller hade min mens inte hunnit bli helt regelbunden ville gjorde att vi valde att ta ett tidigt ultraljud på en privatklinik för att ta reda på i vilken vecka jag var i (skulle då ha varit kring v 11 eller 12 enligt bm) . De kunde dock inte finna något hjärtljud och de kunde bekräfta att fostret hade dött i v 7+3. Kändes sjukt hemskt att ha gått runt med ett dött foster i så många veckor!! Fick en remiss till sjukhuset samma vecka. Då det gått så många veckor sedan fostret dött menade de att de kunde dröja ytterligare flera veckor eftersom min kropp fortfarande hade höga hormonnivåer. Jag fick därför tabletter samma vecka och fick ut majoriteten av graviditeten den veckan. En månad senare skulle jag ta ett grav.test för att bekräfta att allt var ute. Så var dock inte fallet, visade fortfarande svagt positivt och fick åka in igen och prata med barnmorska. Fick dock min mens ett par dagar senare och slapp då göra om processen med nya tabletter då kroppen stöter ut ev rester vid första mensen efter en sådan behandling. Barnmorskan meddelade att man kan försöka igen direkt efter men att det är bra att ha ett negativt test innan man börjar igen för att vara säker på att det inte är förra graviditeten som fortfarande spökar.

Så jag håller tummarna för dig och hoppas att ni snart kan försöka igen! Själv hoppas jag på ett plus här om några dagar.

Härligt att göra att det ändå gick ?bra? för dig!

Fick en akut tid i fredags till gyn då jag fick hög feber. Visade även nu en ofostrig graviditet Men kroppen vill inte förstå det.. ingen blödning fanns synlig för dom under ultraljudet så fick ett ?abortpiller? i fredag när jag var där och cyotec som skulle tas idag.. har tagit dom nu på morgonen så nu hoppas jag att denna dagen går bra och hyfsat smärtfritt förbi så det är över sen!

Håller tummarna för ett plus på stickan för dig om några dagar då, stort lycka till!!

Oj okej, tur att du fått tabletterna nu iaf! Hoppas allt går bra för dig och att du får ut allt på en och samma dag! Jag kände att det var först när fostret verkligen var ute som jag kunde sörja det och sen gå vidare. Hoppas du känner dig bättre med när allt är över och du kan se fram emot en ny graviditet som går hela vägen!

Har faktiskt gått över förväntan! Läst och blivit varnad för rijäl smärta men va inte alls som när jag har mensvärk i vanliga fall ens så väldigt skönt. Blött endel och mycket stora klumpar så tror de mesta är ute så just nu känns det väldigt bra! ????

Va härligt att allt gått bra!! Då kan du ju se framåt nu framöver får vi hoppas.

Jag var tyvärr en av dem som hade sjukt ont! Jag klarar dock inte av de starka smärtstillande som jag fick (citadon) utan kräktes upp dem efter 10 min och fick då klara mig utan. De var ca två timmar av ofantlig smärta och jag skrek och grät om vartannat. Mannen fanns hemma hos mig men var typ paralyserad för han visste att han inte kunde göra något men ändå fanns han hos mig på toaletten hela tiden. Jag kunde inte stå upp utan smärtan strålade hela vägen ner till knäna och benen bara vek sig när jag försökte stå upp. Men direkt när fostret var ute så var det som att någon bara klickat på en avstängningsknapp för smärtan avtog extremt mycket. Resterande dag hade jag bara medelstark mensvärk.

Så va skönt att höra att din behandling var lättare! Det är tydligen väldigt olika från person till person.

Då får vi hålla tummarna att du snart kan komma igång och försöka igen!