Vi som försökt med första barnet ca 1 år

Påväg till spolning nu! Galet nervös?! Sitter i taxi haha. Tåget va inställt såklart..

Tack gulliga ni! Nu är det avklarat. Fick en jätteduktig och tydlig man som gjorde det. Han förklarade allt jättebra på skärmen osv. Ja sa att jag borde enligt min cykel ha ägglossning om 3 dagar. Han tittade på min slemhinna o sa att den är alldeles för tunn för det. Han trodde snarare om 5 dagar. Blir lite orolig om den faktiskt är för tunn dock, o Att den inte växer till sig:/... han sa att det är ovanligt om man har så bra äggstockar o ägg som jag verkade ha. Sedan kollade han med koksaltlösning o passagen var jättebra. Så jävla skönt. Han sa att spolningen kan öka chans för graviditet på 30 procent och att vi nu eventuellt har större chans 3 cykler fram! Så här nu får man väll ligga ihjäl sig under midsommarhelgen hehe....

Glömde hur pass tjock slemhinnan va i dagsläget. Blir lite nojig att den inte hinner växA till sig :( om ja känner av äl om 3 dagar vilket borde va äl enligt min cykel så bådar d ju inte gott.... hoppas den är senare som han sa....

Förlåt att ja bombar om mitt tjat om slemhinnan. Verkar som min bara är 2,5 mm?? O har ägglossning i dagarna. Har tom haft äl värk idag. Har läst på nu. Och det är ju hur tunn som helst. Inte ens värt o pricka in den här ägglossningen. Fyfan va deppig ja könner mig :(

Fan alltså. Apoteket här hade bara Clearblue... Undra om det bara är ett jäkla spökstreck :( Äl+12

Är numera ruvare!!

Sååå häftigt! Fick se på ultraljudet när dom sprutade in blastocysten, supercoolt. Gjorde inte det minsta ont, va bara sååå häftigt! Sambon var med och det var ett fint ögonblick att gå igenom tillsammans!

1 i mig, 3 till frysen och 3 som ska chilla tills imorgon så ser vi om dom kan växa till sig. Är så förväntansfull. Om 13 dagar är officiella testdagen. Kommer troligtvis tjuvtesta. Ovitrellen är ute ur kroppen såg jag på ett test imorse.

Idag brast det för mig.

Var på lunch med 4 kollegor som började prata om barn. Kommentarer som "det är nog ingen som planerar barn det bara händer" och "jag tänker skaffa massor barn" osv flög runt medan jag satt helt tyst och försökte verkligen hålla masken.

Sen säger en kollega "men vad du är tyst! Vill inte du ha barn?" Varpå de andra stämmer in med "ja ni är ju nygifta, ni ska väl ha barn snart?" "Du kanske är gravid, är det därför du är tyst?"

Alla skattar och tittar på mig. Kände mig så jävla mobbad rent ut sagt. Tittade kollegorna i ögonen och sa "jag kan inte få barn". Då brast det och tårarna började rinna. Gick därifrån medan dom satt kvar och förhoppningsvis kände sig så förbannat jävla dumma i huvudet. Chefen sprang efter och bad så himla mycket om ursäkt och var såååå ledsen. Drog nån historia om att hon fick försöka länge med andra barnet men sen när hon slutade tänka på det så hände det.

Fick fan uppleva alla jävla fel en människa kan göra mot någon som är ofrivilligt barnlös på 10 minuter.

Sa till chefen att mina tankar inte har något att göra med min missbildade livmoder och min mans spermiekvalite.

Sån jävla obekväm stämning resten av dagen men det kan dom fan ha. Ingen annan som sa något förutom en som kom och kramade mig. Hennes egen syster har gjort ivf så jag fattar inte att hon inte förstod bättre än att ställa mig mot väggen så där.

Hur kan människor inte förstå bättre? Jag ville verkligen inte berätta det här för dom, nu lär det väl spridas på hela arbetsplatsen. Hade jag inte varit så extremt ledsen för detta hela tiden hade jag kanske kunnat hålla masken men allt är så jäkla tungt just nu. Ville bara skriva av mig till er som jag vet förstår hur det känns.