Hej,
Försök 9 eller 10 just åt skogen. Nästa blir försök 10 tror jag. Här kan vi bolla tankar o frustration.. jag ska försöka samla mig till att ringa nånstans för utredning om några veckor men känns svårt att ta steget! Nästa äl är 2/5 och bim 15/2. Välkomna!
Vi var där och gick igenom dom tillsammans. Sambon har knappt några spermier. Väldigt begränsad rörlighet. Icsi är enda möjligheten för oss att lyckas. Å då väntar vårdköer på sahlgrenska som för tillfället är 1 år.... och att betala själva är dyrt.... 37 tusen för ETT försök....
Okej hur tog han det? Något som går i släkten eller som ni misstänkt? Min sambo är jätteorolig för samma sak samtidigt som jag är orolig över mig.. fan va tråkigt för er men nu vet ni iallafall.. så väntetid nu är cirka 1 år? Kram
Han tog det inte så bra... vi är väldigt ledsna och uppgivna.... enda positiva var att mina prover såg jättebra ut så prognosen för icsi ser ljus ut.. hans pappa hade inga problem att få barn så troligt inte ärftligt... det är en käftsmäll att få ett sånt besked.. ja väntetid 1 år eller ta lån för att bekosta själva. Känns inte aktuellt nått av det just nu. Får väl bli crazy cat lady istället.
Lycka till ni andra.
Har bara gråtit och gråtit sen igår. Hade såna förhoppningar på att utredningen skulle LEDA till något men fick bara höra att det finns inget de kan hjälpa oss med. Och när läkaren sa det hade vi BARA svarat på frågor om hälsa och tagit blodprov för hiv och hepatit. Inget annat, och på det baserar hon att de inte kan hjälpa oss. Det fanns nog inte ens i mina tankar att utredningen INTE skulle leda till någon hjälp...
Han tog det inte så bra... vi är väldigt ledsna och uppgivna.... enda positiva var att mina prover såg jättebra ut så prognosen för icsi ser ljus ut.. hans pappa hade inga problem att få barn så troligt inte ärftligt... det är en käftsmäll att få ett sånt besked.. ja väntetid 1 år eller ta lån för att bekosta själva. Känns inte aktuellt nått av det just nu. Får väl bli crazy cat lady istället.
Lycka till ni andra.
Har bara gråtit och gråtit sen igår. Hade såna förhoppningar på att utredningen skulle LEDA till något men fick bara höra att det finns inget de kan hjälpa oss med. Och när läkaren sa det hade vi BARA svarat på frågor om hälsa och tagit blodprov för hiv och hepatit. Inget annat, och på det baserar hon att de inte kan hjälpa oss. Det fanns nog inte ens i mina tankar att utredningen INTE skulle leda till någon hjälp...
Men hur kan de säga så? Vad är det meningen att ni ska göra själva? Kan ni söka er någon annanstans för att få hjälp?
Fortsätta försöka själva i ett år till innan ivf blir aktuellt:/ Blir i så fall hösten 2019 vilket känns som en evighet bort. Men fick ju ändå ta de sista proverna för att "ha det klart" och så skulle vi återkomma efter sommaren om det inte hänt något så får vi se sa hon. Vi går till en privat klinik och vet inte riktigt var vi skulle kunna få någon annan åsikt, speciellt inte innan sommaren. Visst kan vi betala för ivf om vi vill och börja i höst men det känns väldigt dyrt..
Okej :(
Det är ju tyvärr så i denna sits vi alla är i. Antingen tar det tid eller så kostar det pengar.. vi har inte råd att lägga ut 30-70 tusen just nu så vi väntar. Förhoppningvis ställs vi i kön till ivf nu i maj, sen är det bara vänta.