Hur mycket leker ni med era barn?

Tack alla för svar! :)

Jag känner mig faktiskt lättad att det inte bara är jag som inte är "lekmamma" och att barnet inte nödvändigtvis kommer känna av det så länge man umgås och gôr saker tillsammans.

Precis! Det är tiden och umgänget tillsammms som är det viktiga. Sen kommer man kanske inte ifrån lekandet helt och hållet. Men det är helt ok för barnet att ha lite tråkigt ibland, det föder fantasin och kreativiteten. Tror du blir en toppenmamma!

Tack så mycket, jag hoppas det! ????

Jag tycker att man absolut ska prioritera tiden som helhet där man är fokuserad bara på sitt barn och inte på mobilen, matlagningen, tvätten eller vad det nu kan vara. Men jag känner inte att det är viktigt att det är just lek utan det kan lika bra vara att läsa, baka, cykla eller att t ex sortera tvätt eller städa MED barnet involverat och i fokus där man låter det ta tid. Jag har en tvååring som älskar tåg och det är bara en liten del av tiden som jag deltar i hans lekar med tågbanan. Han leker nöjt där själv en bra stund. Vi läser dock mycket böcker som handlar om tåg och går till tågstationen och kollar på riktiga tåg.

Lek på golvet - väldigt lite. Läsa böcker, lägga pussel, spela musik, sjunga och dansa - betydligt mer.

Jag är fysiskt sjuk så jag har stora svårigheter att sitta på golvet men brukar sitta i sängen/soffan eller på en barnstol.

Vi läser sagor, bygger pussel, bygger bilbanor, bakar och lagar mat tills mans väldigt mycket. Målar, sjunger och dansar.

Idag är han lite mer än 3 pr men jag har alltid gjort detta.

Kan bara leka korta stunder men min son verkar ha förstått det tidigt.

Alla är inte bus och lekmammor.

Gör det du gillar och ta med barnen.

Jag älskar att laga mat och baka. Därför är det naturligt att han (och snart lillebror som

Är bebis) får vara med och hjälpa till. :)

Nä jag är ingen lekmamamma när det kommer till att leka roll-lekar, krypa runt och köra bilar på golvet, playdoa, gräva i sand o s v. Det har barnen fått göra själv.

Däremot är jag gärna ute med barnen, gillar att ha med dem när jag handlar/tvättar/städar och när de blivit större är jag med på alla bollekar.

Innan deras pappa dog lekte vi mycket med barnen. Efter hans bortgång leker jag aldrig med dem, orkar helt enkelt inte. Men vi sjunger, dansar, läser och samtalar. Ännu bättre.

Med barn leker jag olika och olika mycket beroende på vem var och tiden man har.

Det viktigaste är att du alltid inkluderar barnet i ditt liv, i allt du gör. Tvättar du låt barnet hålla i strumpan som for på golvet. Diskar du låt barnet sitta bredvid dina fötter med sin leksak. Lagar du mat låt barnet smaka/ lyft upp visa "kolla vad jag gör, jag lagar lite mat" Gör du detta behöver du inte ha dåligt samvete att du inte leker hela dagarna, även om lek och just bokläsning är jätteviktigt för barnens utveckling. Det är så de lär sig men du har ju makten, så lockande de till lekar du själv kan leva in i och engagera dig i så ni båda har roligt :)

Promenader/ gå på picknick du och barnet, prata kommunicera med barnet, låt barnet springa runt / krypa i olika miljöer i olika terräng vidga deras vyer och ge de olika intryck och prata hela tiden och titta på de.

Dansa till musik gör rörelse. Allt du kommunicerar och visar och säger blir lekfullt för barnet.

Givande lekar kan era barn utföra med vem som helst. Så fokusera istället på vad som kan stärka er relation.

Det finns ett ganska enkelt knep om man inte gillar att leka. Men om man vill bygga relation med sina barn. En kvart per dag, sätt er på en stol och agera sportkommentator till ert barns lek. Det är då viktigt att inte få utlopp för sin egen kreativitet. Barnet skall inte får några idéer till sin lek baserat på det som ni säger. Använd även så få adjektiv som möjligt, såsom bra, stark, snabb, söt. Dessa skapar en distans mellan dig och ditt barn där det blir viktigt för ditt barn att prestera. Beskriv istället vad som händer med verb. Bekräfta att du ser vad som händer genom att använda verb. Säg ?Stina bär väskan?, inte ?Stina är så stark?.

Detta är en sjukt liten insats och ni kommer garanterat märke skillnad på relationen. Och göra STOR nytta för era barn och kunna somna med gitt samvete.

TACK så mycket allihopa!

Hade inte sett att jag fått så många svar.

Dessutom väldigt utförliga! FL kan vara jobbigt, men ibland så får man såna här svar och det gör så mycket nytta för en grubblare som jag.

Jag tar mig till allt det ni har skrivit, tack ännu en gång!

Leker sällan med mina barn, 5 och 6 år gamla. Helt enkelt för att jag tycker att det är dödens tråkigt att "fika" på golvet eller leka rollekar om prinsessor och drakar. Jag kan bara inte ens låtsas i 2 minuter att jag tycker det är kul.

Däremot kan jag baka, åka skridskor, gå och bada och göra aktiviteter utanför hemmet med dem. Det är kul!

De leker tillsammans eller med sin pappa istället och verkar nöjda med det