Arv vid särkullsbarn

Ni resonerar totalt idiotiskt. Självklart är det personen som har vardagen med den avlidne som saknar och sörjer personens frånvaro mest, hur man ens kan anse något annat är helt otroligt.
När svärfar gick bort inte fn var det mest synd om maken. Det var svärmor som satt ensam vid middagsbordet, som saknade hans sällskap varje dag.
Maken var ledsen, men han var inte ensam utan han hade sin familj och sin vardag intakt. 
Att påstå att det var mest synd om maken är helt absurt, man kan inte ens jämföra hans förlust med hans mammas.

Menar du ett litet barn eller ett vuxet utflyttat?
Ett litet barn lever man ihop med.
Ett vuxet barn har sin familj och det är den som får den värsta smällen om något händer. Det är den familjen som får en totalförändrad vardag.